Produktionsfasen i byggbranschen består av tillfälliga projektorganisationer, vilket innebär attgrupper integrerats i projektets början för att i slutet splittras och övergå till nya projekt mednya grupper. Lärdomar upptas under projektets gång, men att dokumentera dessa lärdomar ochsprida dessa mellan projekt har varit bristfällig i byggbranschen. Detta har gett upphov till attman har behövt ”uppfinna hjulet på nytt” för projekt som omfattar en projektorganisation sominte stött på samma problem, eller utför liknande momentet tidigare som ett annat projekt har.Ett möjligt tillvägagångssätt för att lagra kunskap är via tekniska hjälpmedel somtillämpningsprogram. Intern kunskapsbank som samlas arbetsmoment ochmonteringsanvisningar som också är tillgänglig för alla medarbetare på företaget är ett exempelför hur man kan gå tillväga. Däremot har utmaningar som att navigera sig i systemet för atthitta önskad information och föra bort utdaterad information förekommit.Syftet med rapporten är att undersöka hur arbetsberedningar lagras under produktionen idagoch hur de sprids mellan projekt. Ett fokus sätts på hur man använder tillämpningsprogramsom stöd för detta. Vidare ges förbättringsförslag av författarna från tolkning av resultatet ochgenom en utförd observationsstudie av tillämpningsprogram som används underbyggproduktionen. En fallstudie har genomförd på Skanska Hus Stockholm där intervju- ochenkätundersökning har utfört på produktionschefer och arbetsledare. Denna fallstudiekompletteras med litteraturstudie och observationsstudie på företagets intranät. Litteraturstudiebehandlar kunskapsåterföring, arbetsberedning, strategier och förbättringsarbete förkunskapsåterföring.Resultatet visar på att det aktivt används tillämpningsprogram för dokumenthantering ibyggproduktionen, och att stöd för hur man ska utföra en arbetsberedning finns tillgängliginternt. Vidare visas att en gemensam kunskapsbank finns för att samla standardiseradelösningar under byggproduktionen, men upplevs ha utrymme för vidareutveckling enligtmedarbetare. Intervjustudien visar på att medarbetare ser värdet av en gemensamkunskapsbank som specifikt samlar arbetsberedningar och upptagna lärdomar. Det finnstillämpningsprogram som har potential att bygga upp en kunskapsbank, men i dagsläget finnsingen kunskapsbank som samlar specifikt arbetsberedningar. Spridning av kunskap sker iställetmycket verbalt genom att exempelvis kontakta projekt med liknande förutsättningar elleranvända kunskapen som medarbetare på projektet redan har från tidigare erfarenheter. / The construction industry contains of project-based organizations, which means that groupsare integrated in the beginning of the project to later be separated at the finishing and sent offto a new project with a new group of people. Lessons are learned throughout the project, but todocument and distribute these lessons between projects have been inadequate in the industry.This have led to the need for” inventing the wheel over again” for projects with differentorganization groups that have not encountered similar problems or haven’t carried out a similaroperation before. A potential approach for this is to document and store these lessons in anapplication program that all coworkers have access to. An internal knowledge bank that storesworksheets are one example for this.The aim of this study is to investigate how worksheets are stored during construction and howthese documents are spread between projects. A case study has been done on the constructionfirm Skanska, where interviews has been done aside with sending out surveys to productionmanagers and construction supervisors in the company. The case study has been completedwith a literature study and an observation of the application programs used by coworkers duringconstruction.The results show that the company actively uses application programs for managing documentsduring construction and provides relevant information in their intranet, as a support for carryingout worksheets. Furthermore the case study shows that the company provides a knowledgedatabase that stores standardized construction solutions, but there are coworkers that expressthe need for a complementary database. It shows that there are application programs that havethe potential to build out this knowledge bank, but as of today there are no database that storesspecifically worksheets. The distribution of the knowledge and lessons learned occur insteadverbally.

Problematisering: Inom försäkringsbranschen har en omfattande förändring nyligen skett genom införlivandet av en ny lag som ställer högre krav på hur kunskap hanteras och delas. Kunskapsdelning är en av de svåraste utmaningarna i modern tid och något som företag ofta misslyckas med. Trots detta tenderar företag att se intern kunskapsdelning som en enkel process när den i själva verket är omfattande och komplicerad och kräver mycket tid och resurser. Tidigare forskning visar på att kunskap resulterar från sociala konstruktioner och är föränderlig, snarare än statisk, samt inriktad på processer och visar på att kunskap är beroende av kontext. Det saknas dock forskning kring processerna för kunskapsdelning och även hur det går till i praktiken och denna studie ämnar att fylla den kunskapsluckan och därmed bidra med en djupare förståelse för intern kunskapsdelning i praktiken, från ett processperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse av hur ett bank- och försäkringsbolag hanterar intern kunskapsdelning efter en förändring. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med starka inslag från hermeneutiken och har inspirerats av en induktiv ansats med en iterativ process. Nordic Safe Insurances1 har agerat som fallföretag till studien, vilket innebär att företaget har utgjort det enskilda fallet. Detta har utgjort studiens empiri efter att fem semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare med ansvar för utbildning och utveckling på fallföretaget genomförts, vilka presenteras i separata och detaljrika berättelser. Slutsats: Studiens resultat visar på att kunskap delas både formellt och informellt där de formella samspelen utgör grunden för medarbetarnas beteende och syn på verksamheten och är av hög relevans för att interaktioner som sker vid de informella samspelen ska främja kunskapsdelning. Vidare visar resultatet på att ett stort ansvar för kunskapsdelning ligger hos cheferna då ett engagerat och uppmuntrande ledarskap skapar förutsättningar för att medarbetarna ska dela sin kunskap. Interaktioner spelar en övergripande och central roll för att kunskapsdelning ska kunna ske och skapandet av forum som möjliggör detta är därmed av högsta relevans. / Background: In the insurance industry, a change has recently occurred through the incorporation of a new law that has resulted in higher demands on how knowledge is managed and shared. Knowledge sharing is one of the most difficult challenges of modern times and something that companies often fail to address. Despite this, companies tend to see internal knowledge sharing as a simple process when in fact it is extensive and complicated and requires a great amount of time and resources. Previous research shows that knowledge results from social constructs and is changeable, rather than static, and focuses on processes and shows that knowledge is dependent on context. Research on knowledge sharing processes and how it is shared in practice is lacking and this study aims to fill that knowledge gap and thus contribute with a deeper understanding of internal knowledge sharing in practice, from a process perspective. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of how an insurance company handles internal knowledge sharing after a change. Methodology: The study is of a qualitative nature with strong elements from the hermeneutic perspective and has been inspired by an inductive approach with an iterative process. Nordic Safe Insurances2 has acted as a case company for the study, which means that the company constitutes the individual case. This constitutes the empirical study after five semi-structured interviews with managers and employees responsible for training and development at Nordic Safe Insurances, which are presented in separate and detailed stories. Conclusion: The study’s result show that knowledge is shared both formally and informally, where formal interplay form the basis for employees’ behavior and views of the business and are of high relevance for interactions that occur at informal interplay to promote knowledge sharing. Furthermore, the result shows that a great responsibility for knowledge sharing lies with the managers as a committed and encouraging leadership creates the conditions for employees to share their knowledge. Interactions play an overall and central role for knowledge sharing to take place and the creation of forums that enables is are of utmost relevance.

I dagens globaliserade, tekniska och föränderliga samhälle är livslångt lärande på arbetsplatsen betydelsefullt för både organisationer och anställda. Forskning visar hur lärande på arbetsplatsen är en process som pågår dagligen, både formellt och informellt. En god lärmiljö främjar de anställdas välbefinnande och personliga utveckling, samt organisationers konkurrenskraft. Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring vilka faktorer som främjar en lärande arbetsplats, med fokus på kompetens-överföring, organisationskultur, förändringsprocesser och ledarskap. Studien designades som en fallstudie inom en offentlig organisation, där sex medarbetare och deras chef intervjuades. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Ellströms (2004) teoretiska ramverk om lärandets villkor. Vidare diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning. Studien skildrar olika faktorer som främjar och hämmar lärandets möjligheter på arbetsplatsen. Generös kunskapsdelning, ett öppet arbetsklimat, förmåga till nytänkande, delaktighet och hög grad av handlingsutrymme är några av de faktorer som visar sig vara av stor betydelse. Studien synliggör att med rätt verktyg, strategier och inställning kan organisatoriska utmaningar väcka nyfikenhet och framåtanda snarare än motstånd. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

Knowledge sharing is assumed to be challenging for most organizations. Most of the knowledge management research has hitherto focused on profit driven organizations, leaving the NGO context less attended to. This thesis intends to contribute to science by addressing the barriers to knowledge sharing in a knowledge intensive NGO, where volunteer engagement is confirmed. It applies the practical approach to knowledge sharing, implying that knowledge only can be shared in human interactions. By asking how individual and organizational barriers prevent knowledge sharing and how these affect overall knowledge sharing in the organization, this thesis seeks to deepen the understanding on knowledge sharing in NGOs and knowledge intensive organizations. The thesis uses a qualitative case study, illustrated by the NGO Engineers Without Borders Sweden. Six interviews were conducted, and the results analyzed with a thematic analysis. The analysis resulted in four overarching themes identified as barriers to knowledge sharing: lack of time, lack of internal network structures, lack of leadership and handover challenges. Lack of time, lack of internal network structures and lack of leadership have previously been identified as barriers to knowledge sharing, but this study highlighted new dimensions of the themes. For the theme of time, no correlation was found to trust. Both lack of internal network structures and lack of leadership opened up a question of quality. The newfound theme was handover challenges, which proves a challenge in the volatile volunteer environment, especially if knowledge is only tied to its carrier and impossible to document.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Purpose: By actively working with experience feedback, construction companies can reduce unnecessary errors and gain a competitive advantage. As the cost of correcting errors is lower at the beginning of the construction process, experience feedback is important for consultancies. Experience feedback is a term that describes the process of recording experiences then utilizing that recorded data in future projects to inform decisions and processes. The report studies the routines linked to experience feedback in a well-established consultancy in Sweden, identifies obstacles and propose possible improvement measures. Method: The research strategy underlying the study is a case study of a qualitative nature. In order to collect data, interviews were conducted with employees from different sections of the case company. Document analysis of the case company's routines and literature studies on the research area were conducted. Findings: The study finds that the company has experience feedback procedures in place, but they are used to different degrees depending on the type of project. The company meets certain objectives that contribute to good experience feedback, including the collection and documentation of experiences and the sharing of knowledge between employees. Emphasis needs to be placed on making knowledge more readily available so that it can be better used, while documentation of experiences needs to take place in all types of projects. Implications: Employees believe that time constraints in construction projects contribute to the fact that experience feedback is not done to the extent it should be. Projects are more or less complex and therefore the company works in different ways with experience feedback. This can be seen as an obstacle to better implementing experience feedback in the work process. If the case company places emphasis on documenting knowledge more continuously, including experience feedback in smaller projects, while making the information more searchable and easily accessible, there is a good chance for the organization to develop further. Limitations: The study has attempted to give a general picture of the experience feedback process in the Jönköping office. By interviewing employees from different sections of the company, the authors have managed to answer this question. As the number of respondents is six, it is not possible to guarantee that the results correspond to the image of the case company. The respondents who have contributed to the study possess knowledge of the chosen topic, which strengthens the result.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur visuell representation av en produkt kan förändras för att förbättra stödet i säljprocessen och ge beslutsstöd för kund utan expertkunskap. Detta involverar tre frågeställningar:  Vilka problem finns det med nuvarande visualisering för okunniga? Hur kan visualisering användas för att öka användarens förståelse av skidan? Hur kan visuell representation av en produkt förändras för att förbättra stödet i säljprocessen och ge beslutsstöd för kund utan expertkunskap? Studien har genomförts med användning av design reviews på användare (skidförsäljare) och företaget Elpex som tillverkar verktyget. Metoden som användes för studien var en Design Research Methodology (DRM) och datainsamlingen har gjorts genom design reviews av användare (skidförsäljare) samt företaget Elpex vilket är tillverkarna av verktyget. Slutsatsen av denna studie är att alla förbättringar som utförts har enligt användare ökat förståelsen och läsbarheten av gränssnittet och att detta stöds av nämnd teori. Användarens förståelse och läsbarhet av gränssnittet är direkt knutet till visualisering och applikationens process vilket i detta fall är att välja en skida åt en kund. Att förändra element i ett gränssnitt där all data beror på en så stor och meningsfull graf kan förändra förståelsen på hela gränssnittet, och att bryta ner grafen till enklare visualisering kan öka hur snabbt en säljarprocess utförs genom att snabbare se mönster och dra slutsatser. Små förändringar och missar i ett gränssnitt kan ha stor betydelse på gränssnittets förståelse, likt oanvända grafer och texter som kan ha inverkan på en användares fokus och därmed läsbarhet genom processen. Men även små tillagda texter som tydliggör viss information så användaren inte behöver ha erfarenhet om applikationen. / This study aims to investigate how visual representation of a product can be modified to enhance user support and decision-making for non-experts. The research explores three main questions: What are the issues with the current visualization for non-experts? How can visualization be leveraged to improve user understanding of skis?  How can visual representation of a product be altered to improve support in the sales process and aid non-expert decision-making? The study found that improving aspects of the user interface can enhance the user's ability to utilize information. The results indicate that the modifications made during the study increased the users' understanding and readability of the SkiSelector interface. Users' comprehension and readability of the interface are directly related to visualization and the application process, which in this case is selecting the right ski for a customer. Modifying elements of the interface, where all data relies on a complex and meaningful graph, can improve the understanding of the entire interface. Breaking down the graph into simpler visualizations can accelerate the sales process by enabling users to quickly identify patterns and draw conclusions. Even minor changes in the interface, such as unused graphs and texts, can impact user focus and readability during the process. However, adding clear texts that explain specific information to non-experts can improve their experience. To address these questions, the study employed a design research methodology (DRM) and conducted design reviews with SkiSelector users (ski salesman) and the company behind SkiSelector (Elpex). In conclusion, this study emphasizes the importance of visual representation in product design and sales processes, particularly for non-experts. The results offer insights into how the user interface can be modified to improve user comprehension and support decisionmaking, thereby benefiting both ski sellers and customers.

A strategy for knowledge in business can prove to be important for business growth. Objective: This study aims to elucidate the knowledge of knowledge of two young companies with growth ambitions. A company was production oriented in a smaller city in central Sweden, the other company was a consulting firm in Stockholm. Method: The study is a qualitative case study inspired by (Eisenhardt, 1989). The material is 11 semi-structured transcribed interviews, and notes from the field study. The interviews are analyzed sentence by sentence. The results show a weak company awareness of Knowledge Management connection to company growth and sustainability. At baseline implementation none of the companies had a deliberately chosen strategy for knowledge management. The result also shows that employees have a desire for transparency in knowledge and sees personal development as an advantage of knowledge management / En strategi för kunskap inom företag kan visa sig vara av betydelse för företagens tillväxt. Syfte: Denna studie avser att belysa kunskapen om kunskap inom två unga företag med tillväxtambitioner. Ett företag var produktionsinriktat i en mindre ort i Mellansverige, det andra företaget var ett konsultföretag i Stockholm. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie inspirerat av (Eisenhardt, 1989). Materialet är 11 semi-strukturerade intervjuer som transkriberades, samt noteringar från fältstudien. Intervjuerna är analyserade mening för mening. Resultatet visar på en svag medvetenhet om kunskapshanteringens betydelse för företagets tillväxt och hållbarhet. Vid studiens genomförande hade inget av företagen en medvetet vald strategi för kunskapshantering. Resultatet visar även på att personalen har en önskan om genomskinlighet i kunskap och ser personlig utveckling som en fördel av kunskapshantering.

This is a qualitative survey study that examines co-workers’ experiences of Information management within a Swedish authority. Previous research claims that co-workers' perceptions of Information management have not been studied and there is an understanding in science that there is a lack of studies from co-workers’ point of view in this field. The purpose of the study is to contribute with knowledge regarding how communication is experienced by co-workers regarding their own participation within Information management processes. Theories on which this study is based are within communication research and information science with the assumption that knowledge is a human activity and that employees are both carriers of and practitioners of knowledge, communication and learning processes. A survey with questions concerning communication, knowledge, sustainability, and digitalization within the Swedish Transport Administration was conducted and analyzed through a qualitative thematic analysis and put in relation to the communicative organization model and knowledge sharing processes. The result showed that the co- workers perceived the internal information and communication similarly and that they were well aware of the organization’s visions and values. There were a weakness in the internal information processes and in the understanding of the sustainability roles for the individual co-worker. Conclusions were drawn that the studied respondents in the population have a good foundation for becoming a communicative organization regarding the correlation to previous research. Further research could concern different units within the organization as well as other authorities to make comparisons with the different areas of activity.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport syftar till att kartlägga materialflöde samt informationsflöde för inköpt material hos GKN ePowertrain i Köping. Kartläggningen resulterade i att det finns flertalet ställen där möjliga orsaker finns. Utbildning av personal är en av lösningarna som syftar till att lära anställda hur de ska registrera material i informationssystem för att differenser inte ska uppstå. Utbildningen omfattar även informationsdelning om de konsekvenser felaktig inmatning kan ge. Implementation av samtliga förbättringsförslag hade lett till förbättringar av den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>