Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.

<p>Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.</p>

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden’s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies. The core business is to create better business conditions for companies as well as opinionbuilding, research and developing positions on expert issues.As a theoretical framework I have used Chun Choos theories and his model on The Information Management Cycle. In this casestudy I have conducted (four of seven steps of) an Information Audit and interviewed employees of The Confederation of Swedish Enterprise, both experts and personnel in charge of the information resources. My results show that there is multitude of information resources within the organization. The users make individual choices concerning which resources to use and how to use them. This reflects the environment in which the organization exists and operates in. In my study I also find that The Confederation of Swedish Enterprise has a strategic approach to information and the process of communication, which constitutes a favourable position for the organisation to work towards its goals.

The purpose of this paper is to carry out a domain analysis of Section for Maps and Pictures at Uppsala University’s Library and investigate its business, collection and knowledge organization. Birger Hjørland’s socio-epistemological domain analytic paradigm is applied. As methods, Hjørland suggests eleven approaches, and from them he emphasizes especially the importance of the historical and epistemological approaches. In this paper three questions are analysed. The first one concerns how the business at this section is managed; the second concerns the collection’s material types and its historical background; the third one concerns metadata used for cataloguing in the picture database and the reason for the delay to establish such a database. To answer these questions, notes from interviews, observations, study trips and documents about the section were used as primary sources. Observation, comparative method, interview, analysis of document and domain analytic method were used as methods to collect sources and perform the analysis. The analysis is focused on library and information scientific aspects. The study proves that Section for Maps and Pictures’ knowledge paradigm origins in library tradition, its perspective and principles, and is furthermore influenced by international and national decisions, outlines and needs. It states that cataloguing and digitalizing of collections at this section follows the international standards. As one of Sweden’s leading institutions for cultural heritage, Section for Maps and Pictures contains a large amount of unique and various cultural property. Section for Maps and Pictures is currently making progress to make their valuable collection accessible by Internet. This step is considered as a significant contribution to stimulate user-friendliness, education, preservation of materials and even democracy. This paper is published as a two years master’s thesis in Library and Information Science at Uppsala University in Sweden.

Abstract Purpose This thesis aims to focus on how master students administer scholarly articles after they have found them. The purpose of the study is to detect how and to what extent people administer their articles from a personal information management-perspective (PIM). Method To answer the research questions, a web-based questionnaire survey was distributed which was announced to around 2,000 master students from different universities in Sweden. Most of the items in the survey focused on individual storage methods. The respondents were asked to rate the frequency of their different information administration behaviors on a seven level Likert-type-scale. Subsequently, items concerning specific information administration behaviors were posed, followed by questions on the respondent's sociodemographic status. The results were based on overall 316 answers. Analysis The quantitative data was analyzed using non-parametric tests such as Friedmans-test, Kruskal-Wallis-analysis, Wilcoxon-Signed Rank-test, Mann-Whitney-U-test and Chi-square-test with the statistical computer program SPSS. Findings The findings generally confirm that the majority of the surveyed graduate students are using scholarly articles. Regarding their information management, it is as usual to store the whole article as it is to store the reference. Further it is more common to choose electronic storage methods for articles and references than to use physical methods. The results highlight that most of the students use several method types and use them to varying extent. Neither age, computer skills, duration of study or satisfaction with their way of information storage influenced the quantity of used methods. Regarding specific handling, the storing of article copies on the computer’s hard drive were most frequently used. The respondents preferred furthermore to read the articles on a screen rather than printed paper versions. The influencing factors of gender, age, computer skills, subject discipline were affecting the choice of methods. General conclusions about these influencing factors are, however, complicated by possible occurring confounders. Moreover, the method types were used to different extents depending of subject discipline. Originality/value Most previous PIM research is concentrating on how people store information in general. The dealing and administrating with specific types of information are, however, rarely discussed. In the context of scholarly articles did research predominantly focus on seeking structures and reading patterns. The step between finding and reading an article has so far not directly been addressed in academic research. The study therefore is unique in addressing information storage systems of scholarly articles on such a large scale. Knowledge about storage patterns will help journal publishers and librarians to design more targeted solutions for journal systems and improve services like courses in information seeking. Paper type Two years master’s thesis

To seize and make use of knowledge in organizations is important for their competitiveness, amongst other things. To do this is, however, not entirely straightforward and therefore the use of so called knowledge management systems is common. There are different kinds of systems for managing knowledge, for example systems that are known as traditional knowledge management systems. However, a number of difficulties and problems with the traditional knowledge management systems has led to the usage of other systems, for example wikis, for knowledge management. We have, in this thesis, studied the role of a wiki as a knowledge management system in a distributed software development team. We have also studied how a wiki can relate to a traditional knowledge management system. A case study was conducted and five software developers were interviewed. The study showed that the usage of wikis can be versatile and that there are both similarities and differences to traditional knowledge management systems, both regarding the use and the content. The study also showed that wikis and traditional knowledge management systems can be used combined. The conclusions of the study shows that both wikis and traditional knowledge management systems can support and facilitate the management and dispersion of knowledge in organizations. / Att kunna ta vara på kunskap som finns inom organisationer och omsätta denna är viktigt bland annat för organisationers konkurrenskraft. Att göra detta är dock inte helt enkelt och därför tar man ofta hjälp av så kallade kunskapshanteringssystem. Det finns olika typer av system för att hantera kunskap, exempelvis de som benämns som traditionella kunskapshanteringssystem. Ett antal svårigheter och problem med dessa system har lett till att man börjat använda andra system för kunskaphantering, exempelvis wikis. I denna uppsats har vi undersökt en wikis roll som kunskapshanteringssystem inom ett distribuerat mjukvaruutvecklingsteam. Vi har även undersökt hur wikis förhåller sig till traditionella kunskapshanteringssystem. För att undersöka detta genomfördes en fallstudie där fem mjukvaruutvecklare intervjuades. Studien visade att användningen av wikis kan vara mångsidig och att det finns både likheter och skillnader med traditionella kunskapshanteringssystem, både gällande användningen och dess innehåll. Det visade sig också att wikis och traditionella kunskapshanteringssystem kan användas samverkande. Slutsatserna visar att både wikis och traditionella kunskapshanteringssystem kan vara ett stöd och underlätta hanteringen och spridningen av kunskap i organisationer.

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad.   Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare.   För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data.   De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka &amp; Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess.   Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper. Överföring, skapande och inlärning sker främst via problemhantering och gynnas via skiftmöten, produktionsmöten, zonmöten och skiftöverlämningar. Idag tas kunskaper endast tillvaras genom att lära andra.   Utifrån analysen framgår det att tyst kunskap inte är ett känt begrepp i verksamheten samt att det inte finns någon plan över hur den bevaras eller överförs till andra. Att kodifiera produktionsledarnas kunskaper inte existerar idag, vilket gör att det inte finns någon standardisering över deras arbetsflöde. Överföringen av kunskaper sker oftast i relation till problemhantering eller via olika typer av möten och mentors-lärlingsskap är överhängande den mest användbara metod för att sprida tyst kunskap.

Competitive advantage and financial performance of an organization is influenced by the knowledge it possesses, making Knowledge Management (KM) a vital field. Components of KM were often studied separately and in specific settings, while research regarding Knowledge Transfer (KT) and Knowledge Storage (KST) in the steel manufacturing industry is limited. The aim of this thesis is to address this research gap by creating a conceptual framework regarding storing and transferring knowledge in the steel manufacturing industry and explaining how steel manufacturers can transfer tacit knowledge. In order to achieve the aim, a single case study with a Swedish steel manufacturing company was conducted. The data was collected through semi-structured interviews on three levels; managers, production leaders and floor workers, and through direct non-participant observations of the production floor and KM systems. The findings of this thesis contribute to the theory by exploring similarities and differences between the context of steel manufacturing industry and the current KM, KT and KST literature. The findings also propose practical implications that can facilitate the process of managing knowledge for companies in similar contexts. Firstly, this thesis suggests three approaches in which tacit knowledge can be transferred, through; socialization, externalization, and learning-by-doing and mentoring; and secondly, suggests a Knowledge Flow Framework in which the interplay between KT and KST is presented. / En organisations konkurrensfördelar och finansiella resultat påverkas av den kunskap den besitter, vilket gör Kunskapshantering till ett viktigt område. Komponenter i Kunskapshantering har ofta studerats separat och i specifika kontexter, medan forskningen om Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring inom ståltillverkningsindustrin är begränsad. Syftet med denna studie är att ta itu med denna forskningsklyfta genom att skapa ett konceptuellt ramverk för att bevara och överföra kunskap inom ståltillverkningsindustrin och förklara hur ståltillverkare kan överföra tyst kunskap. För att uppnå syftet har en enskild fallstudie genomförts med ett svenskt ståltillverkande företag. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på tre nivåer; chefer, produktionsledare och golvarbetare, och genom direkta icke-deltagande observationer av produktionsgolvet och kunskapshanteringssystem. Fynden av denna studie bidrar till teorin genom att utforska likheter och skillnader mellan kontexten för ståltillverkningsindustrin och den aktuella litteraturen gällande Kunskapshantering, Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring. Fynden föreslår också praktiska implikationer som kan underlätta hantering av kunskap för företag i liknande kontexter. För det första föreslår denna studie tre tillvägagångssätt där tyst kunskap kan överföras, genom; socialisering, externalisering, och learning-by-doing och mentorskap; och för det andra föreslås ett Knowledge Flow Framework där samspelet mellan Kunskapsöverföring och Kunskapsbevaring presenteras.

Kunskap är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fått utökat fokus av både företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebär ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jämförelse med en typisk hierarkisk organisation, då projekten är temporära vilket påverkar lärandet och kunskapsöverföringen mellan projekt. Med detta som utgångspunkt ämnar detta examensarbete närmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frågeställningar som ska besvaras lyder enligt följande: Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation Vilken KM-strategi är lämplig i denna typ av organisation? Vilken nytta kan förbättrad kunskapsöverföring generera för organisationen? För att besvara dessa frågor har en djupgående fallstudie utförts på Sweco Management. Sweco Management är ett teknikkonsultföretag som säljer projektledartjänster inom främst bygg- och fastighetssektorn. Bolaget ingår i Sweco-koncernen. Forskningen tar upp följande faktorer som viktiga för effektiv KM; Stöd från ledningsnivå, Organisationskultur, Strategi, Organisationsstruktur, Processer, Teknisk infrastruktur, Utbildning, Mätning och nyckeltal, Incitament, samt KM-team. Med utgångspunkt i dessa områden har en intervjuguide skapats för att senare användas vid intervjuer med 13 projektledare på Sweco Management. Baserat på den empiri som insamlats har ett antal slutsatser dragits. Vad gäller problematik inom KM som kan uppstå i en projektorienterad organisation identifierades ett antal områden såsom: Prioritering av andra uppgifter vid tidspress Upplevd svårighet med att dokumentera tyst kunskap Begränsad möjlighet att träffas då mycket tid spenderas hos beställarorganisationen Rädsla för betungande överdokumentation då organisationen är platt Otydlighet kring vilken kunskap som är värdefullt att dela KM som inte är kopplad till användarnas behov Bristande utbildning i KM och dess verktyg Upplevt bristande stöd från ledningshåll vad gäller kunskapsöverföring Vid intervjuerna identifierades vilken typ av kunskap som projektledarna anser värdefull att dela. Viss del bestod av explicit kunskap, men främst tyst kunskap efterfrågades. Vikten av det personliga nätverket och möjligheten till att ta del av relevant kunskap genom detta benämndes som oerhört viktigt. Då den kompetens som krävs hos en projektledare är varierande och bred efterfrågas metoder för att förenkla kopplingen av rätt kunskap till rätt plats. Majoriteten efterfrågade inte utökad dokumentation, utan snarare att spridningen av nuvarande dokumentation skulle bli mer lättillgänglig. Avseende nyttan med effektivare kunskapsöverföring diskuteras möjligheten till att koppla rätt kompetens till rätt plats, möjlighet till förhöjd kvalitet på tjänsten, och ekonomisk vinning vid styrning mot fastprisuppdrag då tidigare kunskap återanvänds. I detta examensarbete lyfts värdet av kunskapsöverföring genom det personliga nätverket i en projektorienterad organisation. För att ta del av relevant kunskap behöver metoder som gynnar nätverksbyggande fokuseras. Som stödjande strategi krävs även dokumentation för att överföra erfarenhetsdata från tidigare projekt. För att skapa kontaktytor mellan organisatoriska grupper rekommenderas delning av en projektorienterad organisation i ytterligare en dimension. Indelningen baseras på kunskaps- och intresseområden såsom exempelvis tidplanering, ekonomistyrning eller liknande. Med utgångspunkt ur denna matrisstruktur kan relevant kunskap kopplas till rätt personer och det blir tydligt var specifik kompetens finns. Dessutom rekommenderas nyttjande av IT-verktyg som stödjer koppling och kommunikation mellan medarbetare. / Knowledge has become one of the most valuable and important assets of a company. During the last decades Knowledge Management (KM) has got increased focus within companies and academic research. In the same time more organisations organise their daily work in projects. The combination generates new challenges for KM in this type of organisations due to its temporary form that affect learning and knowledge transfer between projects. This master thesis will examine KM within a project-oriented organisation. Question formulations to be answered in this thesis are: What problems may occur within KM in project-oriented organisations? What kind of KM strategy is preferable in this kind of organisation? What positive outcome can effective knowledge transfer generate for the organisation? To answer these questions, a case study has been performed at Sweco Management. Sweco Management is a consulting engineering company providing project management and administration services, primarily in the construction and property sectors. Sweco Management is a part of the Sweco Group. Accordingly to present research, following factors have identified to be important for effective and successful KM; Management Support, Organisational Culture, Strategy, Organisational Structure, Processes, Technology Infrastructure, Training and Education, Measurement, Incentives, and KM-Team. An interview guide has been formed based on these factors. This guide has been used in interviews with 13 project managers at Sweco Management. Based on empirical material in performed case study, some conclusions have been pointed out. Problems with knowledge transfer that have been identified in this case study include: Prioritising of "more important" work assignments due to lack of time Perceived difficulty of documenting tacit knowledge Limited opportunity to meet other project managers as a large amount of time is spent within client organisations Fear of burdensome documentation for the project managers since the organisation is flat Ambiguity in what kind of knowledge that is valuable to share KM not connected to user needs Lack of education in KM and its tools and methods Perceived lack of support from management regarding knowledge transfer Based on interviews the type of knowledge valuable to share, according to project managers, has been identified. Some of this knowledge was explicit, but mainly tacit knowledge sharing was asked for. The possibility to acquire knowledge through personal networks was of great importance according to the project managers. The majority of the respondents did not request more documentation, and would rather like to ease distribution of current documentation level. The benefit of more effective knowledge transfer is also discussed. One benefit is the possibility to connect right knowledge to right place. Also, there is an opportunity to increase quality of services and economic profit in the long term. By effectively taking advantage of former obtained knowledge, it is possible to reuse this in future projects. In this master thesis, the value of knowledge transfer through personal networks is clarified. To ease knowledge transfer in a flat project-oriented organisation it is important to create and use methods that simplify networking. As a supporting strategy, some documentation of former project experiences should be used as well. Dividing a flat project-oriented organisation in an additional dimension is recommended to create interfaces between organisational groups. This division will be based on interests and fields of knowledge e.g. time planning, financial control or similar. Due to the matrix structure relevant knowledge can be connected to right personnel and it becomes clear where specific competence is located. Also, usage of IT-tools that support connection and communication between co-workers are recommended.

Studien syftade till att undersöka huruvida en kunskapsöverföring av tidigare erfarenheter har applicerats på den nya destinationen inför det årliga svenska vinterrallyt. Evenemanget har arrangerats på samma destination i 55 år, vilket mynnade ut i en problemdiskussion som berörde hur implicita och explicita erfarenheter hanterats och förmedlats till den nya destinationen. Problemdiskussionen berörde även på vilka sätt dessa tidigare erfarenheter utspelat sig i evenemanget, och hur ett återkommande evenemang arbetar med den dokumenterade erfarenheten efter avslutat projekt.  Via en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 12 deltagare. Datan genomgick sedan en tematisk analys, vilket resulterade i tre centrala teman; Effekten av en kedjereaktion, Vägvalet: Ett rally med, eller utan, Värmland? och Ett kretslopp av erfarenheter. Resultatet mynnade ut i slutsatser som bland annat visar att implicit kunskap för evenemanget är essentiellt, eftersom kunskapsutbytet påverkades av yttre faktorer som den ansvariga organisationen inte enskilt kunde eller får besluta om. Faktorerna låg till grund för bristen på erfarenhet till evenemanget, och således osäkerhet för diverse beslutsfattare och markanvändare på den nya destinationen. Resultatets slutsatser visar också att implicit kunskap efter evenemanget alltid får goda möjligheter till att fångas upp och transformeras till explicit tack vare en gedigen utvärderingsprocess. Utåt sett blev tävlingshelgen lyckad, men fortsatt är det en framtida process med att lära och samla på sig nya erfarenheter till nästkommande år. I förhållande till det är vilja är en viktig faktor att inneha i den interna processen med att lära och erfara, och således en aktuell aspekt under hela planeringsfasen. Studien kunde slutligen påvisa att erfarenhet inte alltid anses vara av positiv karaktär, till exempel när nya förändringar vill genomföras. / The study aimed to investigate whether a learning process from previous experiences has been applied to the new destination before the annual Swedish winter rally. The event has been arranged at the same destination for 55 years, which resulted in a problem discussion that concerned how implicit and explicit experiences were handled and communicated to the new destination. The problem discussion also touched on how these previous experiences took place in the event, and how a recurring event works with the documented experience after the project has ended.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with a total of 12 participants. The data then underwent a thematic analysis, which resulted in three central themes; The effect of a chain reaction, The choice of route: A rally with, or without, Värmland? and finally A cycle of experiences. The outcome resulted in conclusions that show that implicit knowledge for the Swedish rally is essential, as the exchange of knowledge was affected by external factors that the responsible organization not individually could decide on. The factors were founded in the lack of experience for the event, and therefore uncertainty for various decision makers and land users at the new destination. The conclusions of the result also show that implicit knowledge after the event always has good opportunities to be captured and transformed into explicit thanks to a solid evaluation process. Externally, the weekend of the event was successful, but it is still a future process of learning and gaining experiences for the coming years. In relation to that, will is an important factor to possess in the internal process of learning and experiencing, and thus a current aspect throughout the planning phase. Finally, the study was able to show that experience not always is considered to be of a positive nature, for example when new changes want to be implemented.