No description available.

No description available.

Bakgrund: När en kurativ behandling inte längre kan rädda liv och orsakar lidande, kan patienter behöva övergå till palliativ vård. Brytpunktssamtal markerar en ändring i vårdens mål och upplägg, såsom vid en övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Om patienternas behov av brytpunktssamtal inte uppmärksammas så riskerar brytpunktssamtalet att försenas eller utebli, vilket kan orsaka lidande. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tolv kvalitativa artiklar analyserades vilket genererade sex teman, att vara patienternas och närståendes företrädare, faktorer som försenade eller förhindrade brytpunktssamtal som beskrevs i underteman osäkerhet om prognosen, svårigheten att prata om döendet, den botande kulturen, en hemlig prognos, sjuksköterskans auktoritet och Patientens oförutsedda lidande. De andra teman var en oklar roll, bristande brytpunktssamtal, närståendes delaktighet och vikten av att fånga upp patient och närstående. Dessa presenteras i en modell som belyser sjuksköterskans arbetet med patienter som behöver övergå till palliativ vård utifrån en tidslinje, det vill säga innan, under och efter brytpunktssamtal. Slutsats: Aktuellt studie har bidragit med kunskap om faktorer som gör att patienter inte erbjuds brytpunktssamtal liksom hur patientens självbestämmande åsidosätts under samtalet. Studie visade även sjuksköterskans viktiga roll. Resultatet betonade vikten av omvårdnad oavsett var patienterna befinner sig under processen av övergång från en kurativ behandling till palliativ vård. Resultatet bevisade även att sjuksköterskan i sin professionella roll kunde bidra med omvårdnadsåtgärder som kan förbättra brytpunktssamtalets kvalitet. / Background: When curative treatment can no longer save lives and cause suffering, patients may need to switch to palliative care. Breaking point conversations mark a change in the care's goals and structure, such as in a transition from curative to palliative care. Problem: If the patients' need for a breaking point conversation is not noticed, the breaking point conversation risks being delayed or absent, which can cause suffering. Purpose: To compile the nurse's experiences of breaking point conversations during the transition from curative to palliative care. Method: A literature study. Results: Twelve qualitative articles were analyzed, which generated six themes, to be the patients 'and relatives' representative, factors such as delayed or absent breaking point conversation described in subtopics uncertainty about the prognosis, difficulty talking about dying, healing culture, secret prognosis, nurse authority and the patient's unforeseen suffering. The other themes were an unclear role, deficient breaking point conversation, the involvement of relatives and the importance of capturing patients and relatives. These are presented in a model that sheds light on the nurse's work with patients who need to switch to palliative care based on a timeline, i.e., before, during and after breaking point conversations. Conclusion: The current study has contributed with knowledge about factors that prevent patients from being offered a breaking point conversation, as well as how the patient's self-determination is disregarded during the conversation. The study also showed the nurse's important role. The results emphasized the importance of nursing regardless of where the patients are during the process of transition from a curative treatment to palliative care. The result also proved that the nurse in his or her professional role could contribute with nursing measures that can improve the quality of the breaking point conversation.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori. / The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.