Agile software development aims to minimize risk by using a short and iterative process, a test-centric development approach by continuous integration, and test automation. Scrum aims to maximize collaboration and collective responsibility for quality by using a team approach. Regardless of this, the risk of project failure due to budget and time overruns is still a severe problem in software development projects. Despite the power that testing offers to mitigate these risks, testing remains a challenge to implement in agile teams regarding a test first or a test early context. This qualitative case study of two agile teams with differing approaches to agile methodology aims to provide some clarity on what driving forces contribute to an agile teams’ possibilities or what impediments contribute to an agile teams’ challenges pertaining to “why do we test software”.

Denna studie problematiserar icke-funktionella krav (IF krav), även benämnt kvalitetskrav, i svenska mjukvaruutvecklingsprojekt. Kravhantering anses vara den mest avgörande delen i mjukvaruutveckling för att lyckas, vilket än idag är en utmaning i majoriteten av projekten. Särskilt svårt är det att lyckas med IF krav, då tvetydigheter leder till brist på dokumentation och slutligen bortprioriteras de. För att adressera dessa problem syftade denna studie att besvara hur väl de IF kraven dokumenteras inom svenska mjukvaruutvecklingsprojekt samt vem som kan ansvara för att kvalitetssäkra de IF kraven. En mixed-method har genomförts med både en kvalitativ litteraturstudie av tidigare forskning samt en kvantitativ studie. Datainsamlingen i den kvantitativa studien har skett med webbaserad enkätundersökning med 24 frågor. Enkäten skickades ut till 72 företag i Sverige vars huvudsyssla var mjukvaruutveckling. Sammanlagt samlades 43 svar in och en univariat analys genomfördes. Enkätundersökningen indikerade att respondenterna är positivt inställda till dokumentation av IF krav. De flesta saknar dessutom gedigen kunskap om IF krav. Vidare saknas tydliga ansvarsroller för dokumentationen av IF krav. En lösnings- eller mjukvaruarkitekt är bäst lämpad för att kvalitetssäkra de IF kraven. Denna studie är skriven på svenska och kan främja studenter, forskare och yrkesverksamma då den nyanserar vikten av IF krav och hur existerande brister kan förbättras. / This study examines non-functional requirements (NFRs), also known as quality requirements, in Swedish software development projects. Requirements engineering is considered the most crucial part of software development, which is still a challenge in the majority of projects today. In particular, the NFRs are the most challenging seeing as there are ambiguities concerning their definition. This in turn leads to lack of documentation and, ultimately, their deprioritization. To address these issues, this study aimed to answer how well NFRs are documented in Swedish software development projects and who can be responsible for ensuring the quality of these NFRs. A mixed-method was conducted with both a qualitative literature review of previous research and a quantitative study. The data collection in the quantitative study was conducted using a web-based survey with 24 questions. The survey was sent to 72 software development companies in Sweden. A total of 43 responses were collected, and a univariate analysis was performed. The survey indicated that respondents have a positive attitude towards documenting. Additionally, most respondents lack comprehensive knowledge about NFRs and clear roles for the NFRs are missing. Standardization, better guidelines, and clear roles are needed to ensure the quality of NFRs, which are currently lacking. A solution or software architect is best suited to ensure the quality of NFRs. This study, written in Swedish, can benefit students, researchers, and professionals as it highlights the importance of NFRs and suggests improvements for existing deficiencies.

The demands for sustainable transportation have made battery electric vehicles an increasingly popular subject in the world of both businesses and engineering. This thesis has been made in collaboration with Scania, which is currently investigating the possibility of manufacturing stators and rotors in-house in a series production line. For Scania, the topic of quality assurance is of great importance as Scania wants to ensure their trucks and buses fulfil the quality requirements of both customers and society. The goal of the thesis is to provide Scania with a set of guidelines for what quality assurance steps to perform in a series stator winding production, and where in the production they should be placed. The investigated stator winding type is a continuous hairpin winding, and the investigated quality assurance steps are solely electrical tests used to ensure the safety, functionality, and quality of the stator windings. A process-failure modes and effects analysis were conducted to identify the risks associated with each production step. The results indicates where the quality assurance steps should be taken. Further analysis, based on the provided background of electrical tests, also provides an answer to what electrical tests to perform as quality assurance steps. The result of the thesis is a concept, presented in a flow chart diagram, which indicates what electrical tests to perform and where the tests should be performed in the stator winding production chain. / De krav som sätts på hållbar transport har gjort batteridrivna elektriska fordon ett alltmer populärt ämne i världens företag och ingenjörskonst. Denna avhandling har gjort i samarbete med Scania, som i nuläget utreder möjligheterna för att tillverka statorer och rotorer in- house i en serie produktionslinje. För Scania är ämnet kvalitetssäkring (QA) ett viktigt ämne, för att Scania vill säkerställa att deras lastbilar och bussar lever upp till de kvalitetskrav som både kunder och samhället ger. Avhandlingens mål är därför att förse Scania med en uppsättning av riktlinjer för vilka QA steg som ska utföras i en serie statorlindningsproduktion, och var i produktionen de ska placeras. Den statorlindningstypen i fokus är en kontinuerlig hårnålslindning, och att de kvalitetssäkringar som undersöks är enbart elektriska test som säkrar säkerhet, funktionalitet samt kvalitén av statorlindningarna. En P-FMEA har utförts som en risk och felläges analys i syfte att identifiera de risker som är associerat med varje produktionssteg. Resultatet pekar på var QA steg ska utföras någonstans. Fortsatt analys, baserat på den givna bakgrunden av elektriska test, ger även ett svar på vilka elektriska test som ska utföras som QA steg. Avhandlingens resultat är ett koncept, presenterat i ett flödesdiagram, som visar vilka elektriska test som ska utföras samt var dessa tests ska utföras i statorlindningsproduktionen.