<p>År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.</p>

Denna uppsats behandlar fyra präster inom Svenska kyrkan och deras syn på den icke-konfessionella skolavslutningen i kyrkan. Syftet är att undersöka prästernas syn på den icke-konfessionella skolavslutningen samt deras roll vid avslutningen. Även eventuella kristna synsätt i skollagen och skolans styrdokument har undersökts. Undersökningen har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra präster och textanalys av både skolans och kyrkans lagtexter och riktlinjer. Jag har utgått från Anthony Giddens syn på identitet och det moderna samhället då jag har diskuterat resultatet. Utifrån resultatet kan man sedan utläsa att prästerna i min undersökning alla anser att det inte går att befinna sig i ett kyrkorum utan att det är konfessionellt och att de har svårt att veta vilken roll de ska ha vid en skolavslutning. Det gick även att se att det finns en viss koppling mellan skolans styrdokument och protestantismen. / This paper discusses four priests within the Swedish church and their view of the non-denominational graduation ceremony in church. The purpose is to examine the priests' view of the non-denominational graduation and their role in the ceremony. Possible Christian approaches in school law and school policy documents have also been examined. The examination was based on qualitative interviews with four priests and analysis of both the school's and the church's legal texts and guidelines. I have utilized Anthony Giddens' views on identity and the modern society in the discussion of the results. Based on the results, one can then deduce that the priests in my study all believe that it is not possible to be in a church without being confessional, and that they find it difficult to know what role they should have at a graduation. It was also possible to distinguish a connection between the national school curriculum and Protestantism to some extent.

Denna studie undersöker boken och filmen Guldkompassen av Philip Pullman utifrån de delar av deras innehåll som behandlar tro och religiositet. Boken utgör den första delen av en fantasy-trilogi skriven för unga vuxna med uttalat religionskritiskt innehåll som har rönt stora framgångar och belönats med flertalet priser. Resten av trilogin har inte filmatiserats vilket är anledningen till att studien behandlar Guldkompassen i huvudsak. En sammanfattning av boken utgör studiens ursprungsmaterial och utifrån denna framkommer två begrepp, Stoft och Kyrka, som är mest centrala för Guldkompassens innehåll relaterat till religion och tro och som förekommer i både bok och film. Begreppen används av författaren dels för att kritisera verklighetens kristna, organiserade kyrka samt för att göra en omarbetning av den kristna berättelsen om syndafallet. Filmen har inte fått ett lika positivt mottagande som boken vilket föranleder en jämförelse mellan de båda där det framkommer att det religionskritiska innehållet fått betydligt mindre utrymme i filmen. Utifrån jämförelsen genomförs sedan en analys för att undersöka anledningar till likheter och skillnader samt avslutningsvis en ämnesdidaktisk reflektion. I denna reflektion diskuteras hur Guldkompassen kan användas i undervisning i religionskunskap 1 i den svenska gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ”avbrott” i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar. Jag framställer i min undersökning enbart två anställdafrån Svenska kyrkan, en diakon och en präst. Det som min analys kommit fram till är attprästen drivs av pliktetiska skäl gentemot hennes arbetsplats och ser det som hennesuppgift att predika inför alla, oavsett om de har förmågan att delta av egen vilja ellerinte.Diakonens drivkraft anser jag genom de etiska principer jag använt är för att finnas tillför de äldre och ge dem gemenskap och stimulans.

Historically Sweden had a confessional teaching of religion in school, that is the starting point ofthis essay. In the Swedish school system the students have the right to believe whatever they wantbut they will be introduced to different beliefs in the subject religion. Even the church focuses onthe individuals own beliefs during confirmation. This essay explores if there is something in aconfessional teaching that contributes to the students' knowledge in religion as a school subject.Therefore a quantitative study have been performed. The study aimed to investigate the grades ofthe students that participated in confirmation and how the grades changed after the confirmation. Italso examined if there are any gender differences as earlier research proclaims that girls nowadaysperform better than boys in all school subjects. As a factor, gender seems to be the most critical one.The study was a case study with students in the ninth grade in a specific municipality. A comparisonhave been done between the grades in the subjects of religion, history and mathematics. This wasdone to be able to determine if it is the teaching done in confirmation that is the influential factor. The study showed that gender is a more influential factor then the confirmation. Though in thegroup of girls that have been confirmated, there is a clear tendency that confirmation leads to higherand raised grades in all three subjects. The result for the boys is harder to analyse. The main reasonis that the group is small. It is much more common for girls to get confirmated then it is for boys.In conclusion, it is not possible to show a clear tendency that confirmation gives high and/or raisedgrades in the subject religion. Still there is a clear tendency that those who have been confirmed gethigher and raised grades in all the subjects that have been examined in this study. A possibleexplanation for this is that the confirmation participants strengthens as individuals.

Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord.     För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten.     Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.

No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Thesis (S.T.M.)--Concordia Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 76-[81]).

The aim of this study is to get a picture of how communities in the Swedish church, more precisely in Växjö diocese, work with LGBTQ questions. Furthermore, this study pays attention to the different factors that might have affected this work over the years, and I will also investigate if the work with LGBTQ questions differ between the communities I have picked for this study. To conduct this study, a qualitative method is used in form of semi-structured interviews. This study uses Goffman’s theory of stigma, as well as Foucault’s theory of power, as a theoretical framework to analyse the collected data. The result shows that although there are no specific guidelines in how the communities are supposed to work with the LGBTQ questions, work is underway in the diocese of Växjö. For instance, in connection to the annual Pride-festival, the communities try to engage themselves by showing that there is an acceptance towards LGBTQ-persons within the Swedish church. The result also shows that there are some specific factors that affect the work related to LGBTQ questions, such as the fact that gay marriages are legal by law in Sweden.