Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer.   Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus. Idag krävs en specifik kompetens och professionalism hos prästen i bemötandet med ”kunden”. Detta är underbyggt av att respondenterna upplever att de recenseras och bedöms samt är medvetna om att minsta upplevt missnöje hos kunden kan resultera i utträde. I det individualiserade samhället är det fria valet centralt, därmed upplevs inte ett medlemskap i Svenska kyrkan som självklart. Kyrkan tvingas därför enligt respondenterna att anpassa sig efter individualiseringens effekter på samhället.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå. Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden. Dock är inte resultatet enhälligt utan det finns mindre variation i deras berättelser.

Musiklärarexamen. Examensarbete 15 hp.

No description available.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en hermeneutisk forskningsansats då den handlar om min tolkning av medarbetarnas arbetsmiljö i relation till deras kall. Resultatet påvisade att det finns kopplingar till ledarskapet, arbetsmiljön och dess inverkan på medarbetaren.  I diskussionen resoneras kring ledarskapets inverkan, det centrala stödet eller dess frånvaro. Egna slutsatser presenteras i diskussionen.

Doktorsavhandling--Historia--Uppsala Universitet, 2004. / IOGT = International order of good templars. Résumé en anglais. Bibliogr. p. 246-258.

Doct. th.--Mainz--Europäische Institut für Geschichte, 2000. / Bibliogr. p. 321-352. Index.

In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000. This was an important part of the secularization process that has occurred in the country. The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as nonbelievers. Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese. The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen. With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions. Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly. The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.