Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre</p><p>människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många</p><p>människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska</p><p>kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,</p><p>analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att</p><p>bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.</p><p>Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har</p><p>dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd</p><p>av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer</p><p>med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans</p><p>varumärkesbyggande.</p><p>För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och</p><p>känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den</p><p>negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska</p><p>kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta</p><p>gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet,</p><p>enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to examine how deacons that work in the Swedish Church in Stockholm experience their work. Six deacons were interviewed, by using a semi structured method the empirical material was analyzed using qualitative content analysis. The deacons in this study comes from a background of social work. The study concerns theories such as discretion and professional identity to substantiate the experience of their work. Deacons are the ones that carry out the church social work but are unknown as a welfare actor in the Swedish society. The interviewed deacons describe the profession as worthwhile and varying, but they also experience disadvantages such as inadequate guidance and management within the Swedish church as an organization. Most of the deacons sees themselves as social workers due to their previous education even after a change to faith-based work. This can be the result of an inadequate education to become a deacon, but also due to that the profession seems as obscure by the people that meets the deacons, by managers and also by the deacons themselves.

Hur Svenska kyrkans gudstjänstliv presenteras i sex olika läroböcker från 1973, 1980, 1997, 2001, 2014 och 2017. Resultatet jämförs med gällande läroplan och Grace Daies teori om sekularisering.

No description available.

Den 1 januari 2014 trädde en stor strukturförändring i kraft i Svenska kyrkan. Den förde med sig en ny styrelseform, församlingsråd. En utmaning för församlingsrådet är frågan om dess autonomi och självstyre i ett pastorat. Ett pastorat består dels av ett kyrkoråd, som styrelse, med ett övergripande ansvar. Därtill har det minst två församlingar med ett församlingsråd var. Ett pastorat har därmed minst tre styrelser, men kan ha fler. I mötet mellan flera styrelser och styrelsenivåer uppstår en otydlighet om församlingsrådets roll och funktion. Syftet med den här studien är att undersöka församlingsrådets autonomi, vilket inkluderar att studera de styrrelationer som berör församlingsrådet. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av dokument från den nationella nivån, vilket inbegriper betänkanden, skrivelser, remisser och kyrkomötesbeslut. Därefter övergår studien till att undersöka hur församlingsrådets autonomi framträder på den lokala nivån. Uppsatsen använder sig av ett analysinstrument som tagits fram för att under-söka lärares autonomi. Det tydliggör autonomins mångdimensionalitet och identifierar komplexa styrrelationer. Jag har anpassat instrumentet till Svenska kyrkans kontext. Analysen av dokumenten från nationell nivå visar på möjligheten att tolka in både en stor autonomi och en liten autonomi. I materialet från nationell nivå framträder dubbla budskap angående församlingsrådets autonomi, vilket avspeglar sig i att autonomin skiljer sig mycket åt mellan olika församlingsråd. Studien föreslår att församlingsrådets autonomi behöver förtydligas. Det kan ske på nationell nivå genom att kyrkoordningen ger förklarande anvisningar om församlingsrådet funktion och på lokal nivå genom att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd tydliggörs i församlingsinstruktionen.

Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"