No description available.

No description available.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell, analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke. Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans varumärkesbyggande. För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet, enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.

No description available.

This is an essay within the subject of practical theology. The main interest is baptism. The aim of this essay is to describe the baptism theology of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) and the history of the baptism. The goal is also, with the help of qualitative research, to study the view of the baptism with the ones who choose to let their children be baptized according to the liturgy of the Swedish Church in the diocese of Härnösand. The attempt is to give the Swedish church a pattern of action and a direction based on the result of my research. It is a describing, an explaining and an essay with the purpose to bring forth action.      First, I give a brief summary of the history of the baptism with a part about Martin Luther’s view of the baptism. Then analyze the baptismal theology in the Church of Sweden using the texts of the bishops, the baptism order of service, the writings in the diocese of Härnösand. I also look at two theologians that have based their baptismal theology on empirical research. I systemize this theology to guide the reader into the next chapter.      Second, I present my informers view of the theology. Their view is that the baptism is self-evident. Several of the parents expresses that baptized increases the possibilities to go to confirmation even though some wonder if the baptism in makes the possibilities for the child to choose less. The major view by the parents is that the baptism is a celebration of the new child and a ceremony of becoming a family. Theologically the parents share the view that by the baptism the child becomes a member in Gods family and get Gods blessing and protection. Some of the expresses that the water cleanses but they don´t know from what. Neither the cross or death has anything to do with baptism. The baptism is a single event. The parents have no problems with expressing the creed.      My research has shown that the parents of the baptized children have little knowledge about the biblical stories, they are not using a theological language and the symbolical language is differing from the symbols of theology. There are both contrast and similarities between the parents and the church when talking about the baptism. Despite this, there are several opportunities for communication between the Swedish Church and the parents. In this essay I give a direction for the future work in the diocese of Härnösand.

This study deals with questions about male and female, power and church, related to the Mariologies of three prominent leaders in the Church of Sweden in the last century: Erling Eidem, Paulina Mariadotter and Cristina Grenholm. The mentioned topics are important for conservative High Church people as well as for radical feminists, and they are therefore necessary to address in the context of discussions about the church´s identity and the search of greater unity. Each Mariology is related to contemporary ideas about the relations between male and female, and to the tradition of the church as the leaders themselves see it. During the years 1920-2010 the relations between the sexes changed a lot as a result of the impact of modernity, which also affected how people perceived the relationship between the individual and the tradition/authorities. The present study concludes that there is a connection between Mariology and contemporary ideas about male and female. However, the Mariologist´s attitude to the tradition of the church seems to decide which perspective is allowed to dominate. Eidem wants people to subordinate themselves to the tradition while Grenholm criticizes it and wants to change it. Paulina Mariadotter exemplifies the dialectic between a “small tradition” and the “great tradition” of the church. Mariadotter interprets her own experience in light of the tradition. This makes her capable of handling contemporary challenges in continuity with the same tradition. The study argues, on the basis of an analysis of the three Mariologies, that the modern demand for equality between the sexes can be managed in continuity with the tradition of the church. Such an equality is not a right but a gift from God trough Jesus Christ, which means that the ideal of equality between male and female will not necessarily entail the abandonment of the idea of female subordination. Mariological perspectives can help us to recognize voluntary subordination as important for reaching blessedness and as appropriate in the context of the perception of the church as a mother. Such a self-understanding may reconcile the hierarchical and nurturing functions of the church with reference to self-donating love and sensitivity. This means that Mariology may also provide a deepened understanding of the way to “unity in Christ” within the Church of Sweden.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner.  Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats. Förändringarna berör frågor om gudstjänst och gudstjänstmakt eftersom gudstjänsten beskrivs som väsentlig del av Svenska kyrkans grundläggande ideologi och avgörande för identiteten.  De organisationsteoretiska sammanhangen, om idéburna och demokratiskt styrda organisationer, är väsentliga för att analysera förändringarna i Svenska kyrkan och för att besvara frågorna om gudstjänsten betydelse och gudstjänstmaktens fördelning. Forskningen om idéburna organisationer har uppmärksammat ideologiernas mångfacetterade betydelse. Det handlar bland annat om en förmåga att internt hålla samma organisationen och möjliggöra gemensam handling. Det handlar även om en förmåga att externt, i samhället, uttrycka särart. De olika demokratiska principerna för ansvarfördelning utgår delvis från olika demokratiideal där både uppdelning av ansvar, och dialog och samråd lyfts fram. Svenska kyrkan har både anammat en princip med en möjlig ansvarsuppdelning mellan styrande/politik och utförande/produktion/praktik samtidigt som både de förtroendevalda och kyrkoherden, kan gå in i och ut ur båda rollerna.  Till studiens bidrag hör att visa på att regleringen av ett traditionellt teologiskt fält, gudstjänsten, kan tolkas utifrån organisationsteoretiskt perspektiv och att denna analys kan bidra med en breddad förståelse av ideologi och demokrati i kyrkan.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ”folkkyrka”, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ”Aktör för välfärd” samt tidigare forskning på området. Tidigare forskning visar på kyrkans bristande förmåga till anpassning till sin omvärld samt brister i flexibilitet gällande anpassade verksamhetsformer. Otydliga målskrivningar, rent teologiskt, hindrar församlingens strategiska och operativa arbete med att definiera ”vem man är till för” och ”vad man vill göra”. Studien beskriver församlingens innovationsarbete med att skapa verksamhet som upplevs relevant i en förändrad samhällskontext. Dessutom analyseras de svårigheter som är kopplade till innovationsarbetet. Studiens syfte är att beskriva och bidra med förståelse kring en församlingsverksamhets drivkrafter och förutsättningar för att bedriva ett innovativt förnyelsearbete. Studiens forskningsfrågor: 1. Hur beskrivs förnyelsearbetet av aktörer i organisationen? 2. Vad för drivkrafter och förutsättningar kan identifieras för ett innovativt förnyelsearbete? 3. På vilket sätt är det relevant att tala om innovation i församlingsarbete? Studien är kvalitativ, abduktiv och explorativ. Datainsamlingen är gjord genom enskilda intervjuer och fokusgrupp med anställda i församlingen samt med hjälp av sekundärmaterial. Studien visar att församlingens syn på sig själv och vad den gör, dvs dess organisationsidentitet, är en avgörande drivkraft i dess förnyelsearbete. Förutsättningar i organisationskulturen har möjliggjort ett innovativt och entreprenöriellt arbete för utveckling och resultat. Utmaningarna i innovationsarbetet berör bl a den externa kommunikationen av församlingens identitet. Kommunikationen försvåras av, den av omgivningen upplevda, krocken mellan de olika organisationslogikerna for-profit och not-for-profit. / This report is a study of a parish of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) from the perspective of innovation and organizational change. The background to the study is the changing social context in which the Church of Sweden finds itself today and how on a local level the church can redefine its mission and message. The church’s identity in terms of the concept "Folk Church" is discussed and how this supported the local parish in focusing its activities and its innovation efforts. Previous research points to local parishes’ inability to adapt to changes in their environment and to a lack of flexibility in processes and activities. Unclear theological objectives may prevent the parish’s strategic and operational work to be focused on "who you are" and "what to do". This study describes a parish’s innovation efforts to create a mission and message that is perceived as relevant today with respect to the changes in the church’s societal context. Additionally there is an analysis of the difficulties linked to the churches’ innovation efforts. The study's purpose is to describe, and contribute to understanding of, the incentives and conditions necessary for successfully conducting innovative renewal work on a local parish level. The study is qualitative and of an abductive and explorative nature. Data collection has been conducted mainly through interviews and focus groups, and is centered on a particular parish. The study shows that the parish’s view of itself and what it does, i.e. its organizational identity, is a key driver in its renewal work. Conditions in the organizational culture in the studied parish have enabled both an innovative and entrepreneurial work. The study also suggests that challenges associated with the external communication of the parish’s identity are primarily due to an external perception of a clash between the differing logics of for-profit and not-for-profit in relation to the activities the church should be involved in.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena Larsson Titel: Musik som en länk mellan människor – en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan Title: Music as a link between people – a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of Sweden Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer. Resultatet i undersökningen visar att samtliga kantorer uppfattar att deras arbetssituation har förändrats med den snabbt ökande förekomsten av populärmusik under förrättningar. Alla menar att hanteringen av populärmusiken innebär nya arbetssätt och metoder som skiljer sig från den kantorsutbildning de har med sig i bagaget. Att tillmötesgå de önskemål som kommer menar alla kantorerna är av största vikt för att göra förrättningen till ett fint minne. Kantorer är anställda av Svenska kyrkan och alla anställda inom Svenska kyrkan har ett särskilt uppdrag som skiljer sig på många sätt från en annan arbetsgivare. Detta uppdrag innebär att förvalta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En kantors uppgift är att upprätthålla musiklivet i en församling och genom musiken förmedla församlingens uppgift. Vid förrättningar ingår det i kantorers arbete att förmedla de önskemål de får av förrättningsdeltagare. De har även ett uppdrag mot sin arbetsgivare, Svenska kyrkan, att förmedla dess tro och värderingar genom sin yrkesutövning.

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.