Denna studie undersöker Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen. Att jag valt detta ämne beror på att det inte finns något skrivet just om detta. Att förstå Svenska kyrkans roll och varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom den statliga krishanteringen är intressant. Svenska kyrkan har tagit ansvar och agerat vid kriser tidigare, vid händelser som Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och nu senast 2015 års flyktingkris. Dessa är bara några exempel. Religionens och Svenska kyrkans roll har förändrats under hela 1900-talet. Tidigare ansågs det att sekulariseringsprocessen helt skulle slå ut religionens plats inom den statliga offentliga sektorn. Detta har inte skett. Under 2000-talet har teorin snarare radikalt förändrats. Idag talas det om religionens återkomst och att Sverige snarare har blivit postsekulärt.[1] Svenska kyrkan har idag nya möjligheter till att agera som tjänsteproducent i välfärden och hon kan göra detta då hon inte längre är bunden genom en statlig reglering som förhindrar detta. Därför är det intressant att utreda Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen för att förstå varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom detta område, och varför hon får en roll utav kommunerna.

The aim of this essay is to investigate how the solemn rite of exorcism manifests itself within the Roman Catholic Church based on The Roman Ritual: Exorcisms and certain supplications [ECS] (1999) as well as how the rite is communicated in the document. Therefore, the method used is critical hermeneutic analysis and thenceforth the results are analyzed according to Bronislaw Malinowski’s theory of magic, science and religion (1948). The study shows that the rite of major exorcism is explained with clarity in ECS and constantly imbedded in the theology and the doctrine of the Roman Catholic Church. ECS leaves little room for the executive priest to interpret the execution of the rite. The scripture is very clear that the rite must follow a specific order of events and that some prayers and hymns are mandatory while others can be replaced since ECS clearly states that every solemn exorcism is unique due to the individual receiving the exorcism. Furthermore, ECS clearly states that the church will not perform an exorcism if there is any doubt that the troubled person really is possessed by the Devil or his demons, for in which case the medical science must attend.

Denna uppsats ska undersöka om och i vilken utsträckning kyrkorna i Sverige diskuterar frågan om porrberoende med ungdomarna i sin församling. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes, där sex olika församlingar intervjuades om huruvida de pratade om porr och porrmissbruk med ungdomarna i deras verksamhet. De tillfrågades också om vilken typ av material dem använde när det diskuterade frågan. Intervjuerna skedde via mejlsvar och via zoom. Resultatet visade på att det fortfarande är ett mycket känsligt ämne bland församlingarna och att dem få ungdomskonsulenterna som talade om det kände att de saknade både kunskap och material. Detta visar att kyrkorna fortfarande har mycket att jobba med när det gäller att arbeta med nya sociala frågor, som porrmissbruk bland ungdomar.

Studien har fokuserat på vilka eventuella konsekvenser som kan ha uppstått för den evangeliska kyrkans medlemmar i staten DDR. Uppsatsens problemformulering är: Vilka konsekvenser medförde ”Jugendweihe” för den evangeliska kyrkans medlemmar med hänseende till konfirmationen, mot bakgrund av relationen mellan kyrka och stat i Den tyska Demokratiska Republiken?    Undersökningen har utgått från den historiska kontexten och innefattar analyser av redan befintligt material. Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om det uppstått eventuella konsekvenser för kyrkligt tillhöriga inom en auktoritär socialistisk stat, såsom DDR. Inledningsvis presenteras några delområden, kommunism, DDR, Jugendweihe och konfirmation. Därefter följer en presentation av kyrkans relation till staten i DDR. För att i efterföljande kapitel behandla problemformuleringens huvudområden, Jugendweihe och konfirmationen.  Genomgående i studien påvisas implicita beskrivningar av statens samhällsförändringar och hur det påverkat medborgarna. Undersökningen har med hjälp av analyser, redovisat vad det inneburit för kristna medlemmar och ungdomar att ta emot den kristna konfirmationen. Hur det i sin tur påverkat den enskilda individen, i skolverksamhet och i det vardagliga livet. Dock ska det inte förbigås att de ungdomar vars familjer genomgått Jugendweihe, också upplevde svåra situationer. Situationer som påverkade medlemmarnas religiositet och kyrkans identitet. Rädslan för att gå förlorad i samhället, att hamna i utanförskap blev en av de drivande faktorer som gjorde att befolkningen valde DDR:s sekulära alternativ. Både när det kom till Jugendweihe och andra sammanhang som exempelvis utbildning och arbete.  Resultatet från undersökningen har redovisat för läsaren att grupptryck också varit en bidragande faktor till ungdomarnas val av att ta emot Jugendweihe. I det här fallet handlade det om att ungdomarna följde det som enligt familjen och bekanta var rätt. Ungdomarna valde att gå den väg som andra hade gått, för att inte sticka ut från mängden eller vara den som stöttes bort från gruppen. Således kan studien påminna om att historien kan komma att återupprepas, om en inte är uppmärksam på vad som händer runtom. Att saker och ting inte alltid är som det först utger sig för att vara. Utan att det krävs att som människa våga vara kritisk till det som sker i och utanför samhället.

In this essay I have tried ways to understand the meaning of the symbolic act that took place in the morning service on November 24, 2019 in Mariakyrkan, Gävle. I have first tried how the symbolic act can be understood within the dominant tradition of worship in the Church of Sweden, and its historical background in Lutheran Orthodoxy. It is a tradition with a strong emphasis on preaching and teaching, where hearing is the main task of worship. The verbal communication has over the last 50 years had to make way for more sensual communication in worship life. Although the sensuous is more present in today's worship celebrations, it has been difficult to find an understanding of meaning in the symbolic act that has been tried, as it is neither accompanied by any explanation for how it should be interpreted nor be teaching. Then I tested the example against the understanding of symbols that have come from greater liturgical awareness in the Church of Sweden's services. Nor does the result of it provide an understanding of meaning for the example of the intercession stones. What I find after trying the symbol act against the liturgical symbolism that has been resurrected within the Church of Sweden is not a sentence, but rather it is a resistance by being new and has no roots backwards that give it interpretation and/or meaning. To test whether it is possible to find meaning of the symbolic act of newer liturgical theology, I have turned to first Gordon Lathrop and his thinking about ordo, symbols and juxtapositions. Lathrop gave human life space throughout its joy and noise, but it was still not possible to find an understanding of a meaning in the symbolism. At Lathrop there is too strong an emphasis on the sacred things that he brings up as the word, table, bath, prayer. How these sacred things, in different combinations juxtaposition, are crucial to how Lathrop sees a sense of meaning. My example with the intercession stones never ends up in a juxtaposition of the kind necessary to create a voltage field for interpretation according to Lathrop. Nor does the intercession stones have the "depth" of Lathrop's sacred things or allude to them. The result is that it is not possible to find an understanding of a meaning in the symbolic act by Lathrops liturgical theology. I turn to the Liturgical theologians Lena Sjöstrand. Through her dissertation, I find that understanding of a meaning in the symbolic act. Sjöstrand believes that there is a possible meaning, but it cannot be described in words, it is at a level where verbalization or character interpretation is not possible, because at the atmospheric level it is not about intellect but about having confidence that what is happening actually is happening. In the example of the symbolic act of the intercession stones, we need to have a confidence that something is happening, together the worshippers pray Kyrkans förbön; With the help of bodies, stones, music, light, visible, and at the atmospheric level something that is not visible. This is not possible to explain, nor is it necessary to find a common understanding of what is happening.

I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar. Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.

Syftet med denna uppsats har varit att avgöra hur väl Humanisternas och Svenska kyrkansbild av ett gott liv överensstämmer med varandra. Ett gott liv definieras här som ett liv som ärbra, rimligt och meningsfullt för människan. Detta är ämnat att problematisera den påståddadikotomin mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Tidigare forskning beskriver hurteistiska och naturalistiska livsåskådningars värderingar ofta skiljer sig åt. Både teister ochnaturalister möter utmaningar i relation till meningsskapande och makt. Uppsatsen har utgåttfrån Humanisternas och Svenska kyrkans respektive hemsidor. Sekundärmaterialet består utavverk från Christer Sturmark och Antje Jackelén. Materialet har analyserats utifrån ett antal analysfrågor. Dessa utgår från begreppenlivsåskådning och människosyn som presenteras under teoriavsnittet. Begreppen har använtsför att få fram respektive grupps bild av ett gott liv. Efter att materialet har analyserats har enjämförelse gjorts mellan gruppernas olika uppfattningar. Resultaten visar att det finns bådelikheter och skillnader mellan grupperna. De största likheterna går att finna i derasuppfattningar om människans rättigheter och hennes förnuft. Jämför vi resultaten med dentidigare forskningen kan vi se att både meningsskapande och makt är aktuella teman.Meningsskapande blir en utmaning för både teister och naturalister. Det finns också någotproblematiskt i människans makt och individualitet. Det ser vi hos både Humanisterna ochSvenska kyrkan. Uppsatsens resultat väcker frågor om hur vi ska finna en balans mellanindividers intressen och världens bästa. Dessa kan bli intressanta i framtida undersökningar.

I denna uppsats undersöks hur Svenska kyrkans biskopsmöte och fyra pastorat i Svenska kyrkan reagerat gällande nattvarden under covid 19-pandemin, i mars till och med september 2020, och hur detta förhåller sig till den officiella nattvardssyn som Svenska kyrkan säger säger sig ha. Svenska kyrkans officiella nattvardssyn framkommer i utvalda ordnings-, bekännelsedokument och dokument av bekännelsekaraktär som Svenska kyrkan förhåller sig till. I uppsatsen tecknas en bild av hur nattvarden hanterats av Svenska kyrkan under pandemin genom de fyra studerade pastoratens hantering av nattvarden i förhållande till covid-19. Syftet med uppsatsen har varit att ge en fördjupad förståelse för Svenska kyrkans explicita och implicita nattvardssyn och vad möjliga skillnader mellan explicita och implicita synsätt på nattvarden kan innebära i praktiken i händelse av en samhällskris i de studerade pastoraten. Fokus ligger på vad biskoparna kommunicerat genom biskopsmötet och hur detta har tillämpats i de studerade pastoraten. Ambitionen har varit att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion om hur nattvarden hanteras i en krissituation inom Svenska kyrkan. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av den nattvardssyn som framkommit i analysen av de utvalda dokumenten som beskriver Svenska kyrkans officiella nattvardssyn, samt mot den information som kommunicerats av biskoparna genom biskopsmötet. Resultatet av denna analys har sedan diskuteras med målsättning att bättre kunna förstå och förklara den nattvardspraxis som framkommit i det empiriska materialet samt hur det relaterar till Svenska kyrkans officiella nattvardssyn. Resultatet av studien är att det i det empirska materialet framkommer olika sätt att hantera nattvarden. Dessa olika nattvardspraxis har likheter mellan varandra men skiljer sig också åt på en del plan. I de olika nattvardspraxis som finns representerade framkommer i samtliga fall en dragning, av större eller mindre karaktär, till en reformert nattvardsteologi och praxis som tycks vara resultatet av att skyndsamt finna en hållbar lösning för nattvarden ur smittskydds-synpunkt och med en omedveten brist på teologisk reflektion.

Jag har i denna uppsats gjort en jämförande undersökning av kyrkohandböckerna från 1942, 1986 och 2017 kring instruktioner om förbönsmomentet. Genom en innehållsanalys av instruktioner och av de färdigformulerande bönerna har jag sökt efter likheter och skillnader under några teman jag valt: Gud, människan, kyrkan.  Resultatet av analysen visar att det skett förskjutningar när man tittar på förbönerna genom de tre valda temana. Gud har gått från att vara en mäktig härskare som styr sin värld fjärran ifrån till att framställas som stark och kärleksfull och sedan i den senaste av kyrkohandböckerna har Gud flyttat in i människan. Människan har i sin tur gått från att vara någon som behöver bli helgad och förbättras av Gud, det är Gud som är aktiv och människan passiv. I de senare kyrkohandböckerna är människan en Guds medarbetare som aktivt ska ta ansvar för världen, medmänniskan och sig själv. Bilden av kyrkan skiljer sig också mellan de tre kyrkohandböckerna. Det är intressant att det i HB86 visar sig två olika bilder. I HB42 har bilden av kyrkan stark betoning på ämbete och det nationella, det är en Guds kyrka. I HB86 är den ena bilden en Guds kyrka som är stark, med tydliga drag av att vara överhet, kyrkan är världsvid i en universell betydelse. Den andra har betoning på en världsvid kyrka som omfattar alla kristna på jorden. Hon kommer underifrån och församlingen är tydlig. HB17 visar en bild av en världsvid kyrka som syns i det lokala. Hon relaterar både personligt till individer och till en kollektiv gemenskap. I tolkningen av resultatet diskuterar jag kring hur man kan förstå dessa skillnader med hjälp av främst Karin Oljelund, Avery Dulles och Ninna Edgardh. Där Oljelunds analysmotiv i paren: närhet och distans, individ och gemenskap, inklusivitet och exklusivitet fått bidra med förståelser kring mina teman. Dulles Models of The Church bidrar med hur man kan se på kyrka med hjälp av olika bilder. Ninna Edgardh bidrar med förståelser kring gudstjänst i nutiden, och hur förskjutning som synliggjorts kan förstås. Då kyrkohandböckerna har sin plats i gudstjänstlivet inom Svenska kyrkan är det i gudstjänsten som min diskussion också landar.  Jag menar att man kan göra en tolkning av kyrkohandböckernas tydliga förskjutning genom det titthål som gäller förbönen. Där gudstjänsten går att förstås i HB42 som Guds kontrollbehov, i HB86 som mellanhanden mellan Gud och människan och i HB17 som frihet i Kristus.

Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.