• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 357
  • 11
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 372
  • 301
  • 166
  • 119
  • 113
  • 103
  • 96
  • 86
  • 75
  • 69
  • 69
  • 63
  • 34
  • 33
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Redovisning i Svenska kyrkan

Lidman, Jenny, Ohlsson, Camilla January 2005 (has links)
<p>Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.</p><p>Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning.</p><p>Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan.</p><p>Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen.</p><p>Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.</p>
132

Dekonstruktion av äktenskapsbegreppet : En historisk-dekonstruktivistisk problematisering inom religionsvetenskapen om existensen av ett äktenskapsbegrepp med absolut bestämd innebörd, och en alternativ dekonstruktivistisk förklaringsmodell för existensen av ett äktenskapsbegrepp med relativ innebörd

Ranefjord, Jens January 2009 (has links)
<p>Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat.</p><p>Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp.</p><p>Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt.</p><p>Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.</p>
133

Konsten att komma ut som katolik : En studie i rationaliseringen av den icke-rationella längtan efter Gud i Eva von Bahr-Bergius konversionsberättelse

Ekelund, Maria January 2007 (has links)
<p>Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna <em>Min väg tillbaka till kristendomen</em> (1933), och <em>Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen</em> (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.</p>
134

Omsorg och mänsklig värdighet : Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar / Care and Human Dignity : Theoretical and empirical perspectives on quality improvement work in the Church of Sweden with regard to funerals

Persenius, Ingrid January 2006 (has links)
<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>
135

Elin Wägner i 1920-talet : Rörelseintellektuell och internationalist

Wistrand, Birgitta January 2006 (has links)
<p>Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös.</p> / <p>Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism.</p><p>My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly <i>Tidevarvet</i> (1923-1930) and her novels <i>Den Namnlösa</i> (1922), <i>Silverforsen</i> (1924), <i>Natten till söndag</i> (1926), <i>Svalorna flyga högt</i> (1929) and <i>Från Seine, Rhen och Ruhr</i> (1923), a collection of short stories. Using the concept <i>movement intellectual</i>, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities.</p><p>Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in <i>Tidevarvet</i>, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. </p><p>In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.</p>
136

Redovisning i Svenska kyrkan

Lidman, Jenny, Ohlsson, Camilla January 2005 (has links)
Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken. Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning. Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen. Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.
137

Elin Wägner i 1920-talet : Rörelseintellektuell och internationalist

Wistrand, Birgitta January 2006 (has links)
Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös. / Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism. My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly Tidevarvet (1923-1930) and her novels Den Namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926), Svalorna flyga högt (1929) and Från Seine, Rhen och Ruhr (1923), a collection of short stories. Using the concept movement intellectual, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities. Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in Tidevarvet, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.
138

Konsten att komma ut som katolik : En studie i rationaliseringen av den icke-rationella längtan efter Gud i Eva von Bahr-Bergius konversionsberättelse

Ekelund, Maria January 2007 (has links)
Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna Min väg tillbaka till kristendomen (1933), och Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.
139

Dekonstruktion av äktenskapsbegreppet : En historisk-dekonstruktivistisk problematisering inom religionsvetenskapen om existensen av ett äktenskapsbegrepp med absolut bestämd innebörd, och en alternativ dekonstruktivistisk förklaringsmodell för existensen av ett äktenskapsbegrepp med relativ innebörd

Ranefjord, Jens January 2009 (has links)
Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat. Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt. Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.
140

Elin Wägner : 20-talets kvinnosyn

Fasth, Gisela January 2008 (has links)
The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today. I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”. I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.           Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism

Page generated in 0.1092 seconds