Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--Concordia Seminary, St. Louis, 2005. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 345-377).

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Thesis (Ph. D.)--Concordia Seminary, St. Louis, 2005. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 345-377).

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.

The purpose of this study is to examine the colonisation of Sápmi though the works of a local priest, by the name of Eric Grape. To do so, this study uses postcolonial theory when analysing the content of the works by Grape. Eric Grape was a priest active in the Lappmarks of northern Sweden in the early nineteenth century and who wrote articles for the Swedish Royal Academy of Sciences. The focus of the study is the othering of the Saami people and their culture, and the colonial production of knowledge that Grape produced about the Saami. Othering is a term by Edward Said and it is about the constructed difference between “we” the European culture and people regarded as the “other”. This term, the study argues, can also be applied when studying the colonial encounters between the Saami and Swedish colonial actors such as Grape. The main result of this study is that Grape portrays the Saami as different and more primitive than the Swedish settlers that occupy the northen part of Sweden, he describes the Saami as childish.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

I uppsatsen analyseras de 17 inledningsord som presenteras i Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan 2016 (2016). Uppsatsens syfte är att undersöka om dessa inledningsord är lätta att förstå för en andraspråkstalare. Med hjälp av textanalys undersöks ord, satser och meningars påverkan på inledningsorden, och genom stilanalys undersöks rytm och stilfigurer. Analyserna visar att alla de undersökta dragen är beroende av det sammanhang de presenteras i. Resultatet pekar också på att många inledningsord har en komplicerad interpunktion till följd av att en viss typ av rytm eftersträvas. Detta är det stildrag som framförallt komplicerar förståelsen av inledningsorden ur ett andraspråksperspektiv, precis som svåra ord och långa, vänstertunga meningar med bisatser gör. Det framgår också att de inledningsord som har delar hämtade ur Bibeln avviker från de resterande inledningsorden. Således varierar anledningen till språklig komplikation då inledningsorden har olika karaktär. Slutsatsen är att inledningsordens stilistiska nivå oftast påverkar inledningsorden negativt ur ett begriplighetsperspektiv, eftersom den skapar otydlighet och försvårar förståelsen för texten. På syntaktisk nivå är det långa, vänstertunga meningar och bisatser samt abstrakta ord som komplicerar. Många av kyrkohandboksförslagets inledningsord är icke inkluderande för en andraspråkstalare.