<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande. Goda resultat från energiprojektet bekräftar att eleverna nått sina studiemål med ett fördjupat lärande.</p>

Sammanfattning   Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande. Goda resultat från energiprojektet bekräftar att eleverna nått sina studiemål med ett fördjupat lärande.

No description available.

Laborativ matematik har funnits som arbetsmetod inom matematikundervisningen under lång tid och har varit föremål för många diskussioner. Med en litteraturstudie var vårt syfte att undersöka vad forskning säger om att arbeta med laborativt material i grupp och i helklass med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Databasen ERIC användes för att hitta vetenskapliga artiklar kring ämnet. Resultaten visar att det har gjorts mycket narrativ forskning på området. Laborativt material utgör en grund för konkretisering av abstrakta matematiska tankar och för kommunikation vid grupparbete och arbete i helklass. Det gäller även vid arbete i helklass där även lärarens roll är avgörande. De flesta studier visar en positiv effekt av att använda laborativa material, några få visar en negativ effekt och en studie har kommit fram till att det finns för lite forskning angående effekten av laborativa material. / Manipulatives have been used in mathematics for a long time and has been subject of debate. With a systematic literature review the purpose was to examine what research says about working with manipulatives in groups and in whole class based on the socio-cultural perspective. The ERIC database was used to gather scientific articles about the subject. The result shows that a lot of narrative research has been done in this area. Manipulatives can serve as a base for concretisation of abstract mathematical thoughts and for communication while working in groups or in whole class. During whole class work the teacher's role is especially crucial. Most studies show a positive effect when using manipulatives, a few show a negative effect and one study has concluded that there is too little research on the effect of manipulatives.

Syftet med denna fallstudie är att belysa vilka kooperativa strukturer som tillämpas i eleversmatematikundervisning samt varför, detta utifrån ett lärarperspektiv. Tyngdpunkten ligger vid hurdet kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskapsutveckling i ämnet matematik utifrån läraresupplevelser. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer och observationer som komplement, fyralärare och elever från förskoleklass till och med årskurs tre deltar i studien. Analysen sker genomen hermeneutisk ansats där den insamlade datan kategoriseras, analyseras och tolkas. Resultatetvisar att samtliga lärare tillämpar kooperativa strukturer så som EPA-modellen och lärpar.Strukturerna bidrar med att stärka elevernas samarbetsförmåga och relationsskapande medvarandra, vilket är viktigt för att skapa kooperativa strukturer i klassrummet enligt lärare. Detskapar ett inkluderande klassrumsklimat där alla elever kan bidra med kunskap och lärande.Resultatet påvisar även att eleverna genom kooperativt lärande utvecklar sin matematiskakompetens. Den matematiska kompetensen innefattar åtta förmågor som eleverna behöver för attbemästra olika matematiska utmaningar som eleverna möter, både i skolan och i sitt dagliga liv.Med stöd i lärares upplevelser, intervjuer, observationer, teori och forskning, visar studien attkooperativt lärande och strukturer som tillämpas, stöttar och utvecklar elevernas lärande ochkompetens i matematikämnet genom att främja deras förmågor, kunskaper samt attityd, prestationoch inställning