Abstrakt Följande studie kommer att behandla förskollärares syn på 2018s revideringen av läroplanen och deras ökade ansvar att bedriva undervisning i förskolan då undervisning tillkommer som ett nytt begrepp i läroplanen. Syftet med studien är att synliggöra vad revideringen av läroplanen innebär för förskollärare samt om de ser en relation mellan undervisning och lek i förskolan. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: •Vad kan förtydligandet av förskolans läroplan innebära för förskollärarna? •Hur ser förskollärarnas föreställningar om begreppen undervisning och lek ut? •Ser förskollärarna en relation mellan undervisning och lek? Hur motiverar de svaren? För att utföra studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare. De transkriberade intervjuerna har sedan analyserats genom en innehållsanalys och ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi läsa att förskollärarna ser fram emot den kommande revideringen då den som de utrycker “kommer att tydliggöra” deras uppdrag. Det råder för närvarande en viss osäkerhet på vad undervisnings begreppet kommer att innebära för förskollärarna i verksamheten och hur de kan arbeta med det. Studien grundas på ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen undervisning, lek och lärande. Samtliga förskollärare uttrycker att de tycker det är svårt att beskriva vad undervisning och lek är då båda enligt dem är stora och breda begrepp som är svåra att uttrycka i ord. De uttrycker att det finns ett samband mellan undervisning och lek, då lek kan utgöra grunden för att utveckla undervisningen i förskolan. Nyckelord: Lek, lärande och undervisning

<p>Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:</p><p> </p><ul type="disc"><li><p>Vad innebär ett interkulturellt perspektiv?</p></li><li><p>Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen?</p></li><li><p>Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner? </p></li></ul><p> </p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner.</p><p>Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet.</p> / <p>The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:</p><p> </p><p>What is the meaning of an intercultural perspective?</p><p>How can the interculturality be expressed within the teaching and education?</p><p>In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?</p><p> </p><p>I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.</p><p> </p><p>There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.</p><p> </p>

Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:   <ul type="disc">Vad innebär ett interkulturellt perspektiv? Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen? Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner?    Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner. Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet. / The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:   What is the meaning of an intercultural perspective? How can the interculturality be expressed within the teaching and education? In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?   I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.   There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att öka kunskapen om den formativa bedömningens fem olika nyckelstrategier och hur dessa påverkar elevers arbete med texter i grundskolans senare år. De fem strategierna är transparanta mål, effektiva samtal, återkoppling, självreglerat lärande och kamratrespons. Litteraturstudien ämnar även att undersöka på vilket sätt läraren kan implementera formativ bedömning i undervisningen och vilka fördelar det har för elevens lärande. Begreppet formativ bedömning är vanligt förekommande i skolsammanhang, dock visar litteratursökningar i denna uppsats att det finns ett fåtal svenska studier som behandlar formativ bedömning i svenskämnet i grundskolans senare år. Sökningarna är gjorda via fyra olika databaser och resulterar i ett urval om totalt tre avhandlingar och 19 forskningsartiklar samt en rapport som underlag för studien. Litteratursökningarna är systematiska och redovisade samt tematiserade i tabellform. Resultatet redogör för den formativa bedömningens olika strategier, samt hur dessa kan användas i bedömningsprocesser av textarbete. Vidare visar resultatet att självreglerat lärande är eftersträvansvärt i en formativ bedömningspraktik samt att feedback och hur den utformas och används spelar en central roll för elevers förståelse för och utveckling i olika slags textarbeten, vilket utgör en stor del av svenskämnet.

This study aims to investigate the attitudes to English homework held by teachers of primary school (Grades 4-6) in Mainland China, through an online survey. After obtaining 112 responses and analysing them by utilising both qualitative and quantitative methods, the results found that English teachers in China have a unified positive attitude towards homework and its effect. English homework is most commonly assigned once a day. Repetition or Exercise is the most popular type of assigned homework, and it is overwhelmingly preferred by the teachers, followed by Preparation and Reading. The respondents stress that homework has an indispensable connection with the scheduled school teaching. Through assigning the correct volume of homework, students can develop positive habits with regards to self-study, and therefore students can improve their academic performance in examinations. A combination of both oral and written feedback is utixlised the most. Follow-up of homework usually appears to be two-dimensional; material stimuli such as penalty copy and self-correction, and immaterial stimuli such as encouragement and criticism. All of the evidence shows that China’s particular education system reflects Skinner’s behaviourist theories of learning, meaning that students’ behaviour with regards to acquiring knowledge can be shaped by frequent and random reinforcement, and this behaviour will eventually persist in the long-term even in the absence of reinforcements.