I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

Målet med denna uppsats är att göra en analys om användandet av tv-spel i historisk                               undervisning. Resultatet med denna analys och diskussion är att visa på olika sätt tidigare                             forskning undersökt tv-spelochvadderasresultatblev.Dennauppsatsärmenadattvisaläsaren                               vilka möjligheter och problem som existerar med tv-spel när det kommer till utbildning och                             undervisning, och hur detta kan diskuteras.

Gymnasieskolan ska främja elevernas lärande och välmående. För att eleverna ska få goda förutsättningar för det, bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som utvärderar hur skolan fungerar. Utvärderingarna sker oftast mellan lärare och skolledare, men det är eleverna som drabbas när kvalitetsarbetet inte fungerar. Därav finns det ett intresse i att lyfta deras upplevelser för att nå kunskap om hur de ser på sitt lärande. Syftet med studien var att beskriva vad gymnasieelever uppfattar som gynnsamt för sitt eget lärande och för deras sociala hälsa. Studiens teoretiska referensram har sin utgångspunkt i både pedagogik samt hälsa, och består av sociokulturellt perspektiv samt salutogent perspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ metod samt deskriptiv design, och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med totalt tio gymnasieelever, empiri har därefter analyserats med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys. För att titta på kunskapen och belysa elevernas erfarenheter har en hermeneutisk utgångspunkt tillämpats, för att dra slutsatser har en abduktiv ansats använts. Resultatet frambringade två huvudkategorier; “Eleverna anser att undervisningens utformning är viktigt för lärandet” och  “Eleverna är angelägna om goda relationer”. I resultatet framgår det att undervisningens utformning påverkar hur eleverna uppfattar sitt lärande. Avslutningsvis visar även studien att sociala relationer är en gynnsam aspekt för lärandet och sociala hälsan. / Upper secondary school aims to encourage students' learning and well-being. In order to create good conditions for the students, a systematic quality work is carried out to evaluate how schools work. Usually, evaluations are carried out between teachers and headmasters, but it is the students who suffer when quality work fails. Hence, there is an interest in highlighting their experiences to gain knowledge of how they view their learning. The purpose of the study was to describe what high school students perceive as beneficial for their own learning and for their social health. The theoretical framework is based on both pedagogy and health, and includes sociocultural perspective and salutogenic perspective. A qualitative method and a descriptive design were applied. The data was collected through semi-structured interviews with ten students. Thereafter, the empiricism was analyzed by the means of a conventional qualitative content analysis. In order to assess the knowledge and highlight the students’ experiences, a hermeneutic starting point was applied and abductive approach was then used to draw conclusions. The result showed two main categories; “Students believe that form of teaching is important for learning” and “Students are keen on good relationships”. The results show that the design of the teaching, affects how the student´s perceive their learning. In conclusion, the study also shows that social relationships are a favorable aspect for the perception of learning and social health.