Högläsning är en del av den undervisning som elever får erfara i skolan. Frågan är dock hur den undervisningen ser ut och om den är utformad på ett sätt som bidrar till elevernas språkutveckling. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om högläsning som undervisningsstrategi. Vi besvarar frågorna: Hur använder lärare högläsning i undervisningen i skolans lägre åldrar, det vill säga årskurserna F-6? och Vilket syfte har lärare med högläsning i undervisningen? Det gör vi genom att analysera enkätsvar från lärare i Sverige. Resultatet av studien visar att om lärare undervisar med hjälp av högläsning så sker detta med syfte att erbjuda elever vila. Resultatet visar även på andra syften och utformningar av högläsningsundervisning, men dessa är i minoritet. Studien påvisar intressanta samband kopplat till högläsningsundervisning då lärarnas syfte med högläsning är vila eller nöje. Något samband mellan lärares erfarenhet i yrket och användning av högläsning i undervisningen finns inte. Varken erfarna lärare eller lärare som är nya i yrket använder högläsning i större utsträckning. För vidare forskning kan det vara intressant att samtala med lärare för att få en djupare uppfattning av deras val av undervisningsmetod.

Många lärare anser att övning av kommunikation och resonemang med yngre elever medför röriga klassrum, vilket leder till att lärare undviker arbetssätt som medför dessa aspekter. Studiens frågeställning är hur lärares handlingar möjliggör övning av förmågan att använda matematiska resonemang och att kommunicera matematik i samspel med andra i förskoleklassen. För att besvara frågeställningen har observation använt som metod i två olika förskoleklasser. Replikering av Engvalls (2013) teman har använts för att analysera empiriskt data som framkom under observationerna. Studiens resultat visar att den mest centrala lärarhandlingen var lärarens frågor, där olika typer av frågor skapade olika förutsättningar i i matematikundervisningen. Lärares stöttning och vägledning visade sig även vara en viktig faktor i övning av matematiska resonemang. Som stöd i frågorna använde lärare dessutom andra strategier för att skapa matematisk kommunikation eller resonemang, vilket till exempel handlade om lärargestaltningar eller arbete med konkret material. Observationerna visar dessutom att lärares passivitet kan vara en handling, omedveten eller medveten, som kan möjliggöra övning av kommunikation och resonemang. Avslutningsvis visade observationerna att lärares handlingar kan leda till både undervisning som syftar till matematikens procedurer och metoder samt matematikens relationer och begrepp, vilket dessutom synliggjorde att lärarna hade tagit ett steg ifrån traditionell matematikundervisning. / <p>Matematik</p>