Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ”god” bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas. För att höja kvaliteten på den laborativa undervisningen, behövs en konsensus kring dessa viktiga aspekter av bedömningen av laborativa moment. I forskningslitteraturen efterfrågas fler studier kring lärarnas syn på bedömning av laborationer samt hur lärarna utför denna bedömning i praktiken. Syftet med undersökningen är därför att belysa och beskriva vilka urvalskriterier gymnasielärarna använder i valet av de laborativa momenten inom naturvetenskaplig undervisning och hur elevernas måluppfyllelse i samband med laborativa moment bedöms. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex lärare på två gymnasieskolor. De intervjuade lärarna har lärarexamen i minst ett naturvetenskapligt ämne (fysik, biologi, kemi). Studiens resultat visar att de kriterier som lärarna ansåg viktiga vid val av laborationer kunde delas upp i sådana som berörde lärandemål och de som berörde andra aspekter såsom motivation och engagemang, didaktiska överväganden, praktiska begränsningar och koppling till examination. De kriterier som vägde tyngst vid valet av laborationer rörde lärandemålen. Bedömningen utförs främst i form av laborationsrapporter, men en del praktiska prov förekommer också. De mål med laborationer som är nära kopplade till läroplanens skrifter kring förmågor och kunskapskrav (Skolverket, 2011) bedöms i större utsträckning på ett systematiskt sätt och används oftare vid betygsättningen.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus.Vår huvudfrågeställning är: •Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta?Våra underfrågor är:•Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet?•Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren?Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv. Resultatet av undersökningen visar att det finns ett glapp mellan lärarnas föreställningar och deras förhållningsätt. / A study of teachers conception and approach to gender.

Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv / Student Participation from a Teacher Perspective