Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande. För att gynna elevers kreativitet behövs bl.a. att de får möjlighet till god dialog om sitt skapande med såväl lärare som med kamrater. Därmed kan de finna vägar till lärgemenskaper i gruppen. Lärarens roll blir att inta en mästarroll som kan fungera som guide, vägvisare och förebild. Undersökningen visade att eleverna blev stimulerade av att få ta eget ansvar för sitt lärande i slöjd och att de skapade spontana lärgemeskaper med de andra i gruppen och därmed fick stöd och idéer av varandra. Problem som uppstod under arbetets gång kunde lösas med hjälp av kamrater, läraren eller egen envishet.

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.