Religionsämnet betraktas som ett stort och känsligt ämne då det bland annat tar upp olika religioner, kulturer, värderingar och livsfrågor. Det ger ett ökat ansvar på läraren och hur hen planerar och bedriver undervisningen för att ge en så icke-konfessionell undervisning som möjligt. Det är därför av stor vikt att det finns forskning att tillgå för att stödja lärarens val av och användning av läromedel inom religionsundervisningen. Syftet med den härkunskapsöversikten är att få en inblick i hur forskningen kring läromedel samt hur användningen av läromedel ser ut och bedrivs inom Sverige och Norge. Översikten har utifrån matriser samt frågeställningar analyserat fem artiklar och en doktorsavhandling. De tvåfrågeställningarna som genomsyrar arbetet är: 1. Vad kännetecknar forskningen om läromedel som används i RE inom Sverige och Norge? 2. Hur ser användningen ut av läromedel i RE inom Sverige och Norge? I metoden analyserades varje text i en matris där de sedan behandlades utifrån olika aspekter, för att få ett så tydligt utfall som möjligt. Här uppmärksammades likheter och skillnader mellan de vetenskapliga texterna som ingår i den här översikten. Efter det här steget ställdes artiklarna och doktorsavhandlingen emot de satta frågeställningarna. Utfallet från analysen påvisar att majoriteten av texterna talar för komplettering av läromedelmed annat material samt inlärningsstrategier såsom diskussion. Med diskussion får eleverna tillfälle att själva bilda en uppfattning kring religion samt få tillgång till en bredare syn av vadreligion innebär. Vidare påvisar även merparten av författarna att det finns stort behov av vidare forskning inom området, som bör ta upp elevernas uppfattning av materialets innehåll, hur religionerna framställs i läromedel samt hur läromedel används i undervisningen.

Denna studie undersöker huruvida läroböcker, dess tillhörande lärarhandledning samt läroplanen främjar synliggörandet av religioners olika uttryck och praktiker. Vidare avser studien undersöka på vilka sätt lärarhandledningar uppmanar till att genomföra en mer jämförande och tematisk religionskunskapsundervisning.  Den tidigare forskningen framhåller hur religionskunskapsundervisningens konstruktion och utmaning, elevers upplevelser och inställningar samt läromedelsbruket är viktiga aspekter av religionskunskapsundervisningen. Vidare framgår det att presentationer av religion som separata entiteter leder till stereotypisering av innehållet. Med detta förhållningssätt misslyckas även undervisningen med att nyansera undervisningsinnehållet.  Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Ninian Smarts teori om sju dimensioner av religion, dels läroplansteori. Smarts teori relaterar till religionskunskapsundervisningen på så vis att religionsbegreppet är komplext och därmed kan ha varierande tolkningar. För att synliggöra denna komplexitet har Ninian Smart definierat religionsbegreppet utifrån dessa sju dimensioner (rituella, känslomässiga, narrativa, dogmatiska, etiska, sociala samt materiella dimensionen). Vidare är läroplansteorin relevant då all undervisning i Sverige måste ligga i linje med läroplanens riktlinjer. Därmed är det av intresse att undersöka hur religionskunskapsämnets utformning förändrats till följd av läroplanens utveckling genom tiderna.  Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: “På vilket sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroplanen?”, “På vilka sätt synliggörs de sju dimensionerna av religion i läroböckerna och tillhörande lärarhandledning?” samt “På vilka sätt uppmanar lärarhandledningarna till en jämförande religionskunskapsundervisning?”. För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla studiens syfte, har en innehållsanalys av läroböcker med tillhörande lärarhandledningar samt läroplanen genomförts. Innehållsanalysen tog avstamp i Ninian Smarts sju dimensioner av religion och dessa dimensioner utgjorde analysens ramverk.  Utifrån resultatet kan vi konstatera att Smarts sju dimensioner av religion i varierande utsträckning synliggörs i såväl läroböcker med tillhörande lärarhandledningar som i läroplanen. Resultatet visade även att lärarhandelningarna i viss utsträckning möjliggör för en jämförande religionskunskapsundervisning. Resultatet visar att appliceringen av de sju dimensionerna av religion möjliggör för jämföranden samt identifierandet av likheter inom och mellan religioner. Resultatet ligger även i linje med den tidigare forskningen inom området.