<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.</p><p>         Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.          Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

The study is intended to identify the methods teachers use to develop students' reading skills, how they select methods and why. The thesis begins with learning theories and previous research on the topic and an explanation of the different literacy learning methods.  The study is a qualitative study and includes ten interviews with teachers working in four different counties. The interviews have been analysed and discussed with the basis in the study's aim and research questions. The result shows that all teachers choose to mix synthetic and analytical literacy learning methods. They do this to meet each individual student at his level in the processes of literacy learning. There is not one method that suits all students, but, there are methods that are suitable for everyone. According to the interviewed teachers, it is a big difference in the achievement levels in reading in grade one. Some students only recognise the letters in their own name, some students already know all the letters of the alphabet, some read short words, and some have begun to read “easy to read” chapter-books.  Their choices are made to get varied and interesting teaching and combining different methods and approaches to be able to capture all the students. The challenge is to get everyone to feel like they are a part of the community of reading and writing in the classroom and that everyone feels like a reader and a writer. All the teachers in the survey mean that the reading and writing education should be based on the students and have a content that interests them to be fruitful for the students. / Studien syftar till att kartlägga metoder verksamma lärare använder för att utveckla elevers läsförmåga, hur de väljer metoder och varför. Uppsatsen inleds med beskrivningar av lärandeteorier och tidigare forskning om ämnet samt en redogörelse av olika läsinlärningsmetoder. Undersökningen är en kvalitativ studie och omfattar tio intervjuer med verksamma lärare från fyra olika kommuner. Intervjuerna har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga lärare väljer att blanda syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder, detta gör de för att kunna möta varje enskild elev på dennes nivå i läsinlärningprocessen. Det finns inte en metod som passar alla elever däremot finns metoder som passar för varje individ. Enligt de intervjuade lärarna är det stor skillnad på kunskapsnivåerna i läsning i årskurs ett. En del elever känner bara igen bokstäverna i sitt eget namn, några elever kan alla bokstäver i alfabetet, andra läser korta ord och vissa har börjat att läsa lättlästa kapitelböcker när de börjar årskurs ett. Deras val är gjorda för att få en varierad och intressant undervisning och de kombinerar olika metoder och tillvägagångsätt för att kunna fånga upp alla elever. Utmaningen är att få alla att känna sig som en del av läs- och skrivgemenskapen i klassen och känna sig som läsare och skrivare. Alla lärare i undersökningen menar att läs- och skrivundervisningen ska utgå från eleverna och ha ett innehåll som intresserar dem för att den ska vara givande för eleverna.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.