Tjänstepensionen spelar en viktig roll i frågan om hur livet kommer att se ut efter att vi slutat arbeta. Sedan finanskrisen 2007–2009 har en stor tillsyns- och regleringsreform lagts fram inom Europeiska unionen (EU) och nu har det implementerats en ny reglering för företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet. Tidigare forskning har konstaterat att finansiell reglering är nödvändig och måste finnas i samhället för att kunna säkerställa ett stabilt finansiellt system. Dock leder ofta införandet av nya regleringar som innefattar högre krav också till oförutsedda utmaningar och oönskade effekter. Studien syftar till att beskriva och analysera hur reglering kan tas emot av företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet och eventuella skillnader mellan regleringens avsikt och hur den sedan upplevs av företagen. Studien genomfördes med en kvantitativ del i form av en enkätundersökning riktad till företag med tjänstepensionsverksamhet samt en kvalitativ del i form av en dokumentstudie av regeringens konsekvensanalys avseende den nya tjänstepensionsregleringen. Metodkombinationen gjorde det möjligt att belysa och analysera företagsrepresentanternas upplevelser och syn på den nya regleringen samt att jämföra de med regeringens konsekvensanalys. Studiens resultat gav en insikt i att avsikten med nya regleringar inte alltid stämmer överens med hur företagen upplever det. Resultatet indikerade också att ingen av den nya tjänstepensionsregleringens delar ansågs särskilt utmanande för företagsrepresentanterna samt att det inte visades någon förväntan på att den nya tjänstepensionsregleringen kommer att leda till positiva långsiktiga effekter. Av studien kunde också ett positivt samband skönjas mellan utmaningar och långsiktiga effekter som indikerade att en mer utmanande implementeringsprocess ökade förtroendet för att regleringen ska leda till positiva långsiktiga effekter. / The occupational pension plays an important role for how our life will appear when we stop working. There has been a huge reformation of the regulation in the European Union (EU) since the financial crises 2007-2009. Now, a new regulation for companies with occupational pension also has been introduced. Previous research has determined that financial regulation is necessary and must be a part of the society to secure a steady financial system. However, new regulations with higher requirements often leads to unexpected challenges and unhoped affects. The study aims to describe and analyze how regulation can be received by companies that conduct occupational pension activities and any differences between the intention of the regulation and how it is then experienced by the companies. The research used both a quantitative approach through an online survey to collect data from companies with occupational pension and a qualitative approach through a study of the government’s consequence-analysis. This method combination gave an opportunity to clarify and analyze the company representatives’ thoughts about the new regulation and compare those with the government’s consequence-analysis. The result of the study provided an insight into the fact that the intention with new regulations does not always correspond to how companies experience it. The result also indicated that the representatives from the companies did not found the new regulation especially challenging and that they did not show any expectation for positive long-term effects from the regulation. The study also showed a positive relationship between challenges and long-term effects, which indicated that a more challenging implementation process increased confidence that the regulation would lead to positive long-term effects.

Introduktion: Den alarmerande spridningen av coronaviruset (COVID-19) utgör ett allvarligt hot mot nationer och samhällen runt om i världen (WHO, 2020). Risken för att bli svårt sjuk i covid-19 ökar med ålder. Viruset som orsakar covid-19 klassas som en infektionssjukdom och smittan sprids genom små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. Den påminner ofta om förkylning eller influensa med feber och hosta. Flera länder svarar genom restriktioner av icke-väsentliga aktiviteter och genom så kallade lockdowns eller rekommendationer samt med åtgärder som ska förhindra virusets framfart vilket varit ett viktigt verktyg tillsammans med smittspårning. Det har inneburit stora kostnader och negativ påverkanför både samhälle , den enskilde individen och i synnerhet de äldre. Syfte: Studiens syfte är att undersöka isoleringen och ensamhet påverkan på äldre individer under Covid-19 och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2020–2021 som söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet uppvisar gruppens heterogenitet men även belyser det faktum att flertalet äldre rapporterar ökad ensamhet och oro som konsekvenser av rekommendationer och åtgärder under covid-19 pandemin. Slutsats: Det finns en ökad ohälsa bland äldre individer. Många har klarat sig positivt och anpassat sig, medan andra har upplevt försämrade känslor av ensamhet och med oförmåga att anta ny teknik för att underlätta social interaktion. Att identifiera äldre individer som upplever ihållande ensamhet under pandemin kan vara avgörande för att förbättra deras allmänna välbefinnande och minska risken för ytterligare ohälsa. / Introduction: The alarming spread of the coronavirus leading to COVID-19 posed a serious threat to nations and societies around the world (WHO, 2020). The risk of becoming seriously ill with COVID-19 increases with age. The coronavirus that causes COVID-19 is spread through small drops created when an infected person coughs, sneezes, or exhales. It is reminiscent of a cold or flu with fever, cough, and many other symptoms. Several countries responded by imposing restrictions on non-essential activities, lockdowns, and social distancingrecommendations, as well as others measures to prevent the virus's spread. These have been important tools along with infection tracing. However, this also has entailedhigh costs and a negative impact at the level of society, the individual and especially the elderly. Purpose: The purpose of this study was to investigate the impact of COVID-19 on isolation and loneliness among elderly and consequences for health and well-being. Method: A systematic literature study using the databases, PubMed and CINAHL, included 11 peer-reviewed articles published between 2020–2021. Results: The results showed that the impact of COVID-19 washeterogeneous among elderly and highlighted that most elderly people reported increased loneliness and anxiety as a consequence of national and global health recommendations and measures, such as mandated quarantine and social distancing, during the COVID-19 pandemic. Conclusion: COVID-19 increased ill mental health among older individuals. Many have coped positively and adapted, while others have experienced worsening feelings of loneliness,especially due to an inability to adopt technologies to facilitate social interaction. Identifying elderly individuals who experience persistent loneliness during the COVID-19 pandemic iscrucial to improve their overall well-being and reduce the risk of further ill mental and physical health.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.