Kommuners upprättande av lokala bedömningsprogram, där vad som sker i den pedagogiska praktiken ska utvärderas och kontrolleras, kan ses som exempel på hur en utvidgad bedömningskultur på internationell och nationell nivå transformerats till lokal nivå. I denna studie undersöks vilka konsekvenser en utökad bedömningskultur kan få för såväl pedagoger som för elever och undervisningsmiljö. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur ett lokalt bedömningsuppdrag i grundskolan, baserat på ett externt utformat och normrelaterat läs- och skrivprov kan upplevas och tolkas av berörda pedagoger. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett bedömningsuppdrag enligt ovan kan leda till på organisations-, grupp- och individnivå. Studien utgår från det sociokulturella perspektivets grundläggande syn på kunskap och lärande och genomförs med fallstudien som ansats. Källor som används är dokument skrivna till följd av bedömningen samt intervjuer med berörda klasslärare och specialpedagoger. Trots intentionen från central kommunnivå att med bedömningsresultatet som grund planera och implementera åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå visar studien att bedömningen primärt resulterar i kategorisering av elever. Eleven sätts i fokus gällande såväl vem som blir bärare av identifierade problem som åtgärder för att kompensera identifierade brister. Bedömningsuppdraget som i grunden ter sig vara enkelt visar på en komplexitet med ett antal dilemman som följd. Pedagogernas tolkningar av bedömningsuppdraget analyseras med hjälp av de grundläggande didaktiska begreppen varför, vem, vad och hur och med begreppen performativitet och löst kopplade system analyseras de ställningstaganden de gör. För analys av bedömningens konsekvenser blir synsätt på och begrepp rörande kunskapsbedömning och specialpedagogik centrala utgångspunkter.

Bakgrund I det närmaste alla organisationer strävar efter att använda sina resurser så effektivt som möjligt. Vad som dock inte diskuterats i någon större utsträckning är att den starkt kopplade komplexa organisationen inte klarar av att bemöta ens den minsta avvikelsen utan att ägna den direkt uppmärksamhet. Den övergripande frågan är därför Hur hanteras avvikelser i starkt kopplade projekt? Det teoretiska ramverket är först och främst projektlitteratur men ramverket vidgas sedermera till att omfatta praktikansatslitteratur samt Weicks (1976) ”Loosely coupled systems”. Metod Givet ansatsen faller det sig naturligt att göra en fallstudie med observationer som huvudsaklig metod. Utöver tolv veckors observationer förlitar jag mig på 57 intervjuer och mängder av dokument. En organisation, två projektgrupper och 118 avvikelser observerades totalt under perioden. De data som samlades in analyserades med hjälp av dataprogrammet Nvivo. Resultat Analysen är uppdelad i tre integrerade kapitel. Det första kapitlet diskuterar avvikelser som företeelse och definierar begreppet närmare. En avvikelse definieras som en händelse som kräver såväl identitet som handlingskraft. Det andra analyskapitlet analyserar praktiken närmare. Allt som allt observerades 29 praktiker vilka kunde grupperas i åtta praktikmönster. Praktikmönstren kunde sedermera inordnas i två distinkta löskopplingsmönster i en teoretiskt underbyggd och empiriskt styrkt figur. Figuren och följaktligen praktikmönstren beskriver hur avvikelsen görs löst kopplad. Det tredje analyskapitlet diskuterar fem mekanismer som följer av med de löst kopplade avvikelserna. Dessa fem mekanismer kan sedermera betonas och utnyttjas av projektledaren. Slutsatser Slutsatserna följer två spår. Det ena spåret fokuserar på projekt i allmänhet och projektledning i synnerhet. Slutsatsen som kan dras där är att det finns en inneboende osäkerhet i projekt som kan utnyttjas för att hantera avvikelser. Alla avvikelser har inte stora konsekvenser men de besitter vissa gemensamma egenskaper. Det andra spåret är ett bidrag till teorin om löst kopplade system. Länge har en processuell och praktikbaserad studie saknats. Genom att undersöka löskopplingsprocesser i ljuset av en praktikansats har jag visat hur löskopplingsprocesser ser ut.