<p>Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.</p>

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.

I denna rapport har elever på högstadiet genom en enkätundersökning fått berätta vad de tycker att de lärsig genom att laborera. En majoritet av de tillfrågade eleverna svarar att det är roligt att laborera, de anser även att de lär sig mer om ämnet, skriva rapporter och att samarbeta. Det visar sig att det inte finns några större skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker, inte heller syns någon tydlig trend när de olika årskurserna jämförs.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka om laborativt arbete ökar elevernas förståelse för syror och baser jämfört med endast teoretiskt arbete. En kvalitativ analysmetod användes där tester bestående av frågor samt ljudinspelningar med lärare och elever låg till grund. Resultatet visade på divergerande svar. Laborationen ökade endast i enstaka fall förståelsen hos eleverna. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt som lärare, att efter laborationer, koppla samman det praktiska med det teoretiska arbetet. Läraren måste också vägleda och handleda eleverna med hjälp av relevanta, reflekterande, utmanande och motiverande frågor för att främja förståelsen under laborationer.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka om laborativt arbete ökar elevernas förståelse för syror och baser jämfört med endast teoretiskt arbete. En kvalitativ analysmetod användes där tester bestående av frågor samt ljudinspelningar med lärare och elever låg till grund. Resultatet visade på divergerande svar. Laborationen ökade endast i enstaka fall förståelsen hos eleverna. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt som lärare, att efter laborationer, koppla samman det praktiska med det teoretiska arbetet. Läraren måste också vägleda och handleda eleverna med hjälp av relevanta, reflekterande, utmanande och motiverande frågor för att främja förståelsen under laborationer.

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik – läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman – rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning. Litteraturstudien visar på att det finns en del problem med detta arbetssätt, både att nå läroplansmålen, hur roligt elever anser det vara och med förståelsen elever får av matematiska begrepp. En lösning presenteras i form av laborativa arbetssätt. För att få en uppfattning om hur elever tycker och tänker kring dessa båda olika arbetssätt lämnades enkäter ut till ca 200 elever i olika åldrar och ca 20 elevintervjuer gjordes. Resultatet visar att laborationer upplevs roligare än vad läroboksundervisning gör, men att läroboken istället upplevs ge ökad förståelse och dessutom upplevs ge klart mer nytta inför prov. I diskussionen diskuteras tänkbara orsaker till att det är så. En förklaring är den rådande provtraditionen där praktiska delar saknas. Elever ser då få anledningar att engagera sig i praktiska moment på lektionerna. En annan möjlig förklaring som tas upp är att det som avgör hur eleverna förhåller sig till matematikundervisningen är inte bara valet av arbetsmetod utan framförallt lärarens engagemang för lektionen, både i planering och i genomförande.

No description available.

Laborationer i naturvetenskap har blivit en mer central del av undervisningen sedan nationella prov infördes i ämnet. Laborationer i naturvetenskap har fångat vårt intresse eftersom vi upplevt att syftet med laborationen sällan synliggjorts för eleverna, både från våra egna erfarenheter och vad vi sett när vi varit ute påverksamhetsförlagd utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskningen säger om lärares syften i relation till laborationer i naturvetenskap. Vi har sökt efter forskning och granskat den kritiskt för att besvara våra forskningsfrågor: Vad säger forskningen om vilka syften lärare har med att arbeta laborativt i naturvetenskap? och Vad säger forskningen om hur lärare synliggör sina syften för eleverna under laborativa moment? Vi fann bland annat att lärares syfte med laborativt arbete är att intressera och roa eleverna, utveckla förståelse för begrepp och händelser, tänka och reflektera och att koppla naturvetenskapen till vardagen. Det vi fått fram är att lärares syfte med laborativa moment synliggörs på olika sätt genom antingen introduktionen, instruktionen eller under lektionen. Vi föreslår att fortsatt forskning fördjupar sig på vilket sätt lärare ska synliggöra syftena under laborativa moment för eleverna. Men även fokusera på om det har någon inverkan på deras lärande om eleverna uppfattar syftena eller inte.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem biologilärare, yrkesaktiva på högstadie- och gymnasieskolor. De gav en nyanserad bild av hur laborationer kan tillämpas i undervisningen samt vilka hinder och möjligheter detta arbetssätt genererar. Laborationer anses som något positivt som ökar elevernas möjlighet till en djupare förståelse för ämnet. De bedöms även vara av stort värde för att väcka intresse hos eleverna. Arbetet med den naturvetenskapliga metoden löper som en röd tråd genom nästan allt laborativt arbete som utförs. De hinder som främst ses i samband med laborationer är av praktisk karaktär, såsom brist på material och tid. Dock bedöms det mesta vara anpassningsbart efter de förutsättningar skolan erbjuder. Genom att ha helheten i fokus vid det laborativa arbetet tros det ge ett betydelsefullt lärande.

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som demonstrationer. Lärarnas uppfattning är annorlunda då deras uppfattning är att laborationer är det bästa, och att demonstrationer endast bör användas i undantagsfall. I arbetet tittade jag även på elevernas och lärarnas uppfattning gällande de så kallade öppna laborationerna. Elevernas svar var ordentligt spridda och även om nästan tre av fyra elever menade att de tyckte att laborationerna var roliga var det mer än hälften som ställde sig tveksamma till hur mycket de lärde sig. Även lärarnas inställning är tudelad och en del menar att det finns mycket positivt att hämta från de öppna laborationerna, medan andra hävdar att det blir rörigt och eleverna har svårare för att lära sig saker. De flesta lärare i studien anser dock att öppna laborationer främst fungerar bra för de duktiga eleverna.