Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem som medför ökad risk för följdsjukdomar och kan bidra till konsekvenser för reproduktiv hälsa. Svårigheter med att bli gravid och upprepade missfall kan leda till att kvinnor blir ofrivilligt barnlösa. Fler kvinnor söker sig till bariatriska enheter med förhoppning om att viktnedgång kan leda till föräldraskap. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap och information om graviditet efter bariatrisk operation. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av graviditet efter bariatrisk operation. Metod: Kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor. Data har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sju subkategorier. Sammanfattningsvis beskrev kvinnorna ett behov av mer information och rekommendationer i samband med graviditet efter bariatrisk operation. Att barnmorskor har kunskap om eller vilja att ta reda på information om graviditet efter bariatrisk operation för att bemöta kvinnorna och frågor är en viktig del för goda relationer. Konklusion: Befintlig kunskap och rekommendationer i samband med graviditet efter bariatrisk operation behöver stärkas. Barnmorskor behöver mer utbildning inom området för att kunna bemöta ett växande behov. Det är önskvärt att ett fungerande samarbete mellan barnmorskor och bariatriska enheter initieras. / Background: Overweight and obesity is a growing health problem that entails an increased risk of sequelae and can contribute to consequences for reproductive health. Having difficulties getting pregnant and repeated miscarriages can lead to women becoming involuntarily childless. More women are applying to bariatric units with the hope of weight reduction leading to parenthood. Previous research has shown that there is a lack of knowledge and information about pregnancy after bariatric surgery. Purpose: To shed light on women's experiences of pregnancy after bariatric surgery. Method: Qualitative survey with semi-structured interviews with 10 women. The data has been processed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The results revealed three categories and seven subcategories. In summary, the women described a need of more information and recommendations concerning pregnancy after bariatric surgery. If midwives have knowledge of or an ambition to find information about pregnancy after bariatric surgery to meet women’s needs and questions is an important part for good relations. Conclusion: Existing knowledge and recommendations concerning pregnancy after bariatric surgery need to be strengthened. Midwives need more education to be able to meet a growing need. It is desirable that a functioning collaboration between midwives and bariatric units is initiated.

No description available.

Les incertitudes épistémiques peuvent être réduites via des études supplémentaires (mesures labo, in situ, ou modélisations numériques, etc.). Nous nous concentrons ici sur celle "paramétrique" liée aux difficultés à évaluer quantitativement les paramètres d’entrée du modèle utilisé pour l’analyse des aléas géotechniques. Une stratégie de gestion possible est l’analyse de sensibilité, qui consiste à identifier la contribution (i.e. l’importance) des paramètres dans l’incertitude de l’évaluation de l’aléa. Des approches avancées existent pour conduire une telle analyse. Toutefois, leur application au domaine des aléas géotechniques se confronte à plusieurs contraintes : 1. le coût calculatoire des modèles numériques (plusieurs heures voire jours) ; 2. les paramètres sont souvent des fonctions complexes du temps et de l’espace ; 3. les données sont souvent limitées, imprécises voire vagues. Dans cette thèse, nous avons testé et adapté des outils statistiques pour surmonter ces limites. Une attention toute particulière a été portée sur le test de faisabilité de ces procédures et sur la confrontation à des cas réels (aléas naturels liés aux séismes, cavités et glissements de terrain) / Importance ranking of parameter uncertainties in geo-hazard assessments Epistemic uncertainty can be reduced via additional lab or in site measurements or additional numerical simulations. We focused here on parameter uncertainty: this corresponds to the incomplete knowledge of the correct setting of the input parameters (like values of soil properties) of the model supporting the geo-hazard assessment. A possible option tomanage it is via sensitivity analysis, which aims at identifying the contribution (i.e. the importance) of the different input parameters in the uncertainty on the final hazard outcome. For this purpose, advanced techniques exist, namely variance-basedglobal sensitivity analysis. Yet, their practical implementation faces three major limitations related to the specificities of the geo-hazard domain: 1. the large computation time cost (several hours if not days) of numerical models; 2. the parameters are complex functions of time and space; 3. data are often scarce, limited if not vague. In the present PhD thesis, statistical approaches were developed, tested and adapted to overcome those limits. A special attention was paid to test the feasibility of those statistical tools by confronting them to real cases (natural hazards related to earthquakes, cavities and landslides)

Bakgrund Trycksår definieras som ett sår orsakat av ischemi i vävnaden och kan indelas i olika kategorier. I Sverige beräknades omkring 11% av alla patienter utveckla sjukhusförvärvade trycksår och beräknas kosta runt 450 miljoner svenska kronor avseende förlängda vårdtider inom somatisk specialistvård. Förutom förlängda vårdtider skapar även trycksår ett stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Kunskapen om trycksårsprevention och möjligheten till utbildning gällande trycksår tycks skilja sig runt om i världen. Säker vård handlar om att förebygga vårdskador och risk för vårdskador, säker vård är en del sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte Syftet med litteraturstudien är att identifiera hinder i det preventiva arbetet av trycksår inom sjukhusvård Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Hindren som identifierats för trycksårsförebyggande arbete var kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, patienter och det praktiska utförandet. Kunskapsbrist identifierades av majoriteten av de länder som ingick i studien. Organisatoriska problem som fanns var bristen på riktlinjer, teamarbete, materialbrist, arbetsmiljö och utbildning. Patienter kunde även ses som ett hinder i arbetet med trycksårsprevention, det kunde då handla om exempelvis sjukdomstillstånd. Utförandet av trycksårsprevention sågs som bristfällig i flertalet studier där personal inte utförde riskbedömningar på patienter i riskzonen, det framkom även att all personal inte utför trycksårsprevention av oklar anledning vilket är ett hinder. Slutsats Denna litteraturstudie beskriver hinder i det trycksårsförebyggande arbetet. En stor del av problemen berör organisationer, det finns potential till förbättring inom området trycksårsprevention. / Background Pressure ulcer is defined as a wound caused by ischemia in the tissue and can be seperated into different categories. In Sweden around 11% of all patients were estimated to develop hospital aquired pressure ulcers, these were estimated to cost around 450 million swedish crowns in regard somatic specialty care. Disregarding length of care pressure ulcers also casues great patient suffering and lowers quality of life. The knowledge about pressure ulcer and the possibility to recieve training about pressure ulcers seems to vary between different countries. Safe care is used to prevent healthcare injuries and near miss healthcare injuries. Safe care i one of the core competencies for registered nurses. Aim The aim of the study is to identify barriers of pressure ulcer prevention in hospital care. Method A structured litterature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The barriers wich were identified to pressure ulcer prevention were lack of knowledge, organisational factors, patients and in the practical work. Lack of knowledge were identified in the majority of studies included in the review. Organisational barriers were lack of guidelines, flaws in teamwork, lack of material, working environment and in education. Patients could be seen as a barrier to pressure ulcer prevention, such barrier could for example be the patients condition. The practical use of pressure ulcer prevention was viewed as flawed, in mulitple studies the personel did not use risk assessement tools on patients with a risk of pressure ulcer development, in some cases there appeared to be no reason as to why some personel did not use any risk assesment tools. Conclusions This litterature review describes barriers to pressure ulcer prevention. A large part of the problem is located in organizations, there is room for improvement in the field.