Thesis--University of Wisconsin--Madison. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographies.

No description available.

No description available.

Video modeling is a research-based intervention used to teach play skills to children with autism. While children learn to imitate the play behaviors seen in the video, increases in play behaviors different from the video were not apparent. The current study examined the use of video modeling and video modeling with an added lag schedule of reinforcement, on increasing toy play of five children with autism in their homes. During video modeling, the children watched a short video portraying a person playing with toy figurines. Then, they were given the toys and instructed to play independently for 5-min. During the video model with lag schedule reinforcement, praise and preferred snacks were provided when his or her toy play was different from immediately preceding responses during the play session. A nonconcurrent multiple baseline across participants design was used to examine the effects. Overall results indicated that the children learned scripted toy play and increased in levels of varied play, but did not increase significantly nor decrease in levels of unscripted toy play from baseline. Even with the additional reinforcement, the children’s play did not increase in levels of varied play, scripted or unscripted play behaviors for four of five participants. Social validity of the child’s play outcomes and the perceived ease of use of the intervention were assessed using questionnaires filled out by parents and behavioral therapists. Discussion, limitations, and implications for future research are presented. / text

There has been a great deal written about monetary policy, and about concepts which are, or seem to be, associated with monetary policy. The literature is broad and the opinions and views expressed are almost as large a variety as there are writers and scholars dealing with the subject. [...]

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall vilka vardagsföreställningar elever i grundskolans senare år besitter. Undersökningen utgör ett didaktiskt syfte som bidrar till ökad insikt i dels elevers föreställningar om fysikaliska fenomen, men även om det är möjligt att finna ett arbetssätt som är effektivt och tillräckligt innehållsrikt för att utmana elevernas förståelse och kunskaper. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är om resultatet för grundskoleelevernas undersökning stämmer överens med tidigare forskning, samt om laboration är en fungerande metod för att förändra vardagsföreställningar. Det är omkring fyrtio deltagande elever i årskurs 7 och årskurs 8 från två olika kommunala grundskolor. Undersökningen delas in i del A och del B, där del A utgörs av en enkätundersökning samt där del B består av en laboration med efterföljande enkätundersökning. De båda enkäterna är desamma för att på effektivaste sätt upptäcka och mäta föreställningarnas utbredning bland eleverna. Undersökningen i del A visar att eleverna besitter de vardagsföreställningar som tidigare forskning visar. Anledningen till dessa kan bland annat bero på situationens kontext, kontakten mellan två livlösa föremål eller att det ena föremålet är mer dominant än den andra då de påverkar varandra. Resultatet på den efterföljande enkätundersökningen i del B visar att somliga föreställningar fortfarande finns kvar bland vissa elever, dock har majoriteten av eleverna förändrat sina föreställningar till de vetenskapliga förklaringarna.

Skolinspektionen (2010) lyfter i sin granskning av fysikundervisningen att många eleveranser att ämnet är svårt. Forskning tyder på att anledningen till att elever anser attfysiken är svår beror på de vardagsföreställningar som eleverna har. Dessavardagsföreställningar försvårar elevers möjlighet att ta till sig fysikundervisningen dåde ofta står i direkt motsats till fysikens lagar. Frågan är därför hur lärare kan arbetaaktivt mot vardagsföreställningarna. I den här studien besvarar ett fyrtiotalniondeklassare två separata enkäter om begreppet kraft. Mellan enkäterna delas elevernain i mindre grupper och genomför laborationer för att sedan diskutera sina resultat medvarandra i helklassdiskussion. Grupperna utför olika laborationer och presenterar sedansina resultat för övriga klasskamrater. Resultaten från enkäterna visade attlaborationerna upphävde majoriteten av elevernas vardagsföreställningar. Vi kan därfördra slutsatsen att fysikundervisningen kan och bör arbeta mer aktivt med att mötavardagsföreställningarna genom laborationer och diskussioner.

No description available.

Spatial and temporal components play a critical role in explaining variability across geographic regions and time, and are necessary components to space-time epidemiological research. Until recent years, most spatial epidemiological studies have used simple space-time analyses, but the continuous advancements in statistical modeling software and geographic information systems have made more complex spatial analyses readily available. However, methods may be problematic and several ongoing statistical weaknesses have been documented, including failing to account for three significant correlative factors - spatial, temporal, and spatiotemporal autocorrelations. Using Eastern Equine Encephalitis (EEE) human incidence data, this Master's thesis aimed to answer the research question, is there a northeastern shift in human EEE incidence within the United States, by identifying a statistical model that adjusts for spatial, temporal, and spatiotemporal autocorrelations. This thesis introduced the spatial autoregressive distributed lag (SADL) model, a model that adjusts for spatial, temporal, and spatiotemporal autocorrelations. However, results demonstrated that EEE is too rare an event for the SADL model to be appropriate, and a non-autocorrelation model was used as the final model. Results showed that EEE incidence is significantly increasing over time for all infected regions of the United States, with a significant difference of 1.4 cases/10 million between 1964 and 2015. Results did not demonstrate a northeastern shift in EEE incidence as the northeastern US had the highest expected incidence across the entire study period (1964-1967: 2.9/10 million; 2012-2015: 6.8/10 million), but results did demonstrate that the northeastern US had the quickest increasing risk for EEE as compared to other infected regions of the US with an increase in expected incidence of 3.9/10 million between 1964 and 2015.