Leasing är en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisning av leasingavtal ger användare av finansiella rapporterna en fullständig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal år har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal måste förbättras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. År 2010 publicerade IASB ett förslag till ersättning av befintlig redovisningsstandard, gällande leasingavtal. Reaktionerna var många och 786 stycken remissvar inkom på förslaget, varav 206 stycken från företag och organisationer inom Europa.Syftet med vår uppsats var att undersöka de huvudsakliga åsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit från företag och organisationer inom Europa på det förslag som IASB publicerat. Vi har valt att analysera 30 stycken av de inkomna remissvaren. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats där fokusen var att studera ord. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys i vår tvärsnittsstudie vid tolkning av de utvalda remissvaren.Åsikterna hos de utvalda respondenterna är delvis relativt spridda. Åsikterna är framförallt spridda i frågan kring leasetagarens redovisning av leasingavtal. Drygt hälften av respondenterna är negativa till förslaget då de anser att modellen kräver mycket uppskattningar och bedömningar och kan därför vara svår att tillämpa i praktiken. Tillvägagångssättet förutsätter även att alla leasingavtal är likställda, vilket inte stämmer överens med verkligheten. De respondenter som är positiva till modellen för leasetagarens redovisning menar att tillvägagångssättet speglar leasingavtalets ekonomiska verklighet. Flertalet av respondenterna är negativa till frågorna kring leasegivarens redovisning av leasingavtal, fastställandet av leasingperioden, bedömningen av leasingavgifter samt omvärderingen av dessa.Många respondenter anser att förslaget inte uppfyller styrelsen mål med att öka användbarheten för användarna och jämförbarheten mellan företag samt minska komplexiteten och möjligheten till att strukturera. IASB har därför inte lyckats uppnå sitt syfte med det publicerade förslaget. En del arbete kvarstår för att erhålla en praktiskt fungerade standard. / Program: Civilekonomprogrammet

Background and problem: IAS 17, the name of the previous standard of leasing, allowed firms to showcase their leasing as either operational or financial. This allowance led to the financial reports of firms not presenting the leasing requirements and therefore showing misleading financial ratios. After a review performed by the IASB and FASB and the given conclusions, IFRS 16 was implemented in January 2019. This led to leasing contracts required to be presented in financial form, with the exception of leasing contracts with duration below 12 months and assets valued less than 5 000 United States Dollar. As of today, it is mandatory to report a leasing contract in the balance sheets, which facilitates economic comparisons and eliminates potential flaws when analysing financial situations of certain firms. IFRS 16 is expected to affect the financial ratios, cash flow analysis and income statement and balance sheet of companies that are included.    Purpose: The purpose of this study is to aid build an understanding of the impact on the financial ratios of firms operating on Nasdaq OMX Nordic after the implementation of IFRS 16. Additionally, this study aims to analyse if certain sectors are affected in different ways. Methodological approach: The methodological approach of this study is a quantitative method. To collect the data for this approach, interim reports for the first quarter of 2019 are used. In this study, the calculations of the financial rations have been done with the support of a census survey based on 103 publicly quoted companies within retailing and construction & service industries within Nordic. Lastly, the cross-over effects following the change to IFRS 16 within the financial ratios of these companies are constructed within the same industries.  Results: The introduction and implementation of IFRS 16 showed significant effects across all sectors. This is explained due to, the firms in the selected sectors of this study, mainly being financed through leasing. The results of this study show that effects of the implementation of IFRS 16 were most significant in the retailing industry, followed by the service industry. The construction industry was impacted the least by observing the financial ratios. / Bakgrund och problemdiskussion: I den tidigare standarden IAS 17 hade företagen möjligheten att redovisa sina leasingavtal som operationella- eller finansiella leasingavtal. Företagens möjlighet till att redovisa leasingavtalen som operationella ledde till att företagens finansiella rapporter inte synliggjorde leasingåtaganden. Efter en granskning utförd av IASB och FASB visade det sig att nyckeltalen gav en missvisande bild gällande företagens finansiella ställning vid tillämpning av operationell leasing. Till följd av detta implementerades IFRS 16 den 1 januari 2019, som förtydligar att samtliga leasingavtal skall redovisas som finansiella med undantag för leasingavtal med löptid under 12 månader och tillgångar av mindre värde än 5 000 amerikanska dollar. Företagen behöver numera redovisa sina leasingavtal i balansräkningen, vilket skapar ökad jämförbarhet och eliminerar tidigare brister vid bedömning av företagens finansiella ställning. IFRS 16 förväntas påverka företagens nyckeltal, kassaflödesanalys samt resultat- och balansräkning. Syfte: Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur IFRS 16 påverkat företagens nyckeltal på Nasdaq OMX Nordic. Studien ämnar även till att undersöka ifall branscherna påverkats olika. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ forskningsmetod, där datainsamlingen baseras på delårsrapporter från 2019, kvartal 1. Beräkning av nyckeltal har genomförts utifrån en totalundersökning som avser en population på 103 nordiska börsnoterade företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Därefter undersöktes övergångseffekterna av IFRS 16 på nyckeltalen mellan detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Resultat: IFRS 16 har haft en betydande påverkan på nyckeltalen i samtliga branscher. Detta till följd av att företagen i studiens utvalda branscher främst finansieras genom leasing. Studiens resultat visade att koncernföretag inom detaljhandeln påverkats mest av IFRS 16. Därefter kommer tjänstesektorn och sedan byggbranschen med minst påverkan på nyckeltalen.

The background for this essay is the problems associated with the previous leasing standard IAS 17, and the implementation of the new, IFRS 16. During the appliance of IAS 17 leasing was either classified as operating- or finance leasing. Here the focus is whether there are similarities in the lease contract to a repayment purchase or not. For finance leases there are similarities to a purchase of the asset, where the lessee shall report both the asset and liability in the balance sheet. Simultaneously neither the asset or liability is reported in the balance sheet when establishing operating leases.The previous standard IAS 17 has received great criticism for allowing the operating leases to be outside the company's accounting, because they have meant that the transparency and reliability of the reported information has been inadequate. Companies that establish operating leases results in misleading key ratios, and may consequently therefore underestimate their financial risks associated with the leased asset. A lower debt ratio may be related to a higher debt financing of the balance sheet.The study is conducted to examine the potential effects the implementation of IFRS 16 has on different industries in Sweden, and how it will affect the key ratios EBITDA, debt, leverage and solidity. Relevant previous literature concerning potential effects in industries will be presented in the theoretical section. The result of the study will there after be presented and analyzed with previous scientific research. / Bakgrunden till denna uppsats är problemen i samband med den tidigare leasingstandarden IAS 17 och införandet av det nya IFRS 16. Under tillämpningen av IAS 17 klassificerades leasingavtal som antingen operationell eller finansiella. Klassificeringen handlar om det finns likheter i hyreskontraktet till ett återbetalningsköp eller ej. För finansiella leasingavtal finns det likheter till ett köp av tillgången, där leasetagaren ska redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Samtidigt redovisas varken tillgång eller skuld i balansräkningen vid upprättandet av operationella leasingavtal. Den tidigare standarden IAS 17 har fått stor kritik för att de operationella leasingavtalen tillåts vara utanför bolagets bokföring, det har inneburit att insynen och tillförlitligheten hos den rapporterade informationen har varit otillräcklig. Operationella leasingavtal leder till vilseledande nyckeltal och att företagen därmed kan underskatta deras finansiella risker i samband med den hyrda tillgången. En lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuldfinansiering från balansräkningen. Studien genomförs för att undersöka de potentiella effekter som IFRS 16 har på olika branscher i Sverige, och hur införandet påverkar nyckeltalen EBITDA, skuldsättning, skuldsättningsgrad och soliditet. Relevant tidigare litteratur om de potentiella effekterna inom branscherna kommer att presenteras i det teoretiska avsnittet. Resultatet av studien kommer därefter att presenteras och analyseras med tidigare vetenskaplig forskning.

Leasing is and has been American companies largest external source of equipment financing and there are signs that the concept been used 2010 years before Christ. It is larger than bank loans, bonds, stocks, commercial mortgages and the fastest growing form of business investment. Imhoff, Lipe and Wright (1991) wrote that the popularity of leasing is due to management's ability to maintain leased asset and hence the finance obligation off-balance sheet. The forthcoming transition from IAS 17 to IFRS 16 implies a change of operational and financial leasing reporting for lease takers to provide a more transparent and comparable picture of the company's balance - and income statement. The constructive capitalization method is the theory of this paper which Imhoff, Lipe and Wright (1991,1997) developed and Fülbier Silva and Pferdehirt (2008) later modified. The method is used to capitalize the company's operational leases based on public information from annual reports. The study was conducted with a quantitative approach by collecting secondary data on the OMXS30 companies. The purpose of the paper was to highlight how large company’s operative in Sweden are affected by the new leasing rules in IFRS 16 and review the amount of debts that are de facto outside the balance sheet. This study shows that companies will report higher liabilities, assets, operating profit and net profit, and less own equity. The study also shows that the key ratios examined will change when the transition from IAS 17 to IFRS 16 occurs. The capitalization of operational leases led to a higher increase in total liabilities than total assets that could see a less higher increase. This led to a diversified effect on the key ratios examined. Key ratios linked to profitability and solidity that change the most in comparison with the remaining key ratios in this study were the D/A ratio and Solidity. The key ratio with the most overall diversified change where the debt / equity ratio. The financial ratios were changed for all the examined companies, however, the P/E rate staggered with the highest change, overall and for each company. This paper shows that retailers will be affected most, which H&M shows in this study with a doubling debt ratio. / Leasing har varit och är amerikanska företagens största externa källa till utrustningsfinansiering och det finns spår som tyder på att konceptet redan använts 2010 år före Kristus. Leasing är större än banklån, obligationer, aktier och är den snabbast växande formen av affärsinvesteringar. Imhoff, Lipe och Wright (1991) skrev att populariteten av leasing beror på ledningens förmåga att behålla den leasade tillgången och därmed den finansiella skulden utanför balansräkningen. Den kommande övergången från IAS 17 till IFRS 16 innebär en förändring av operationell och finansiell leasingredovisning för leasingtagare för att tillhandahålla en mer transparent och jämförbar bild över företagets balansräkning och resultaträkning. Teorin för denna uppsats är konstruktiv kapitaliseringsmetod som Imhoff, Lipe och Wright (1991,1997) tog fram och som senare Fülbier Silva och Pferdehirt (2008) modifierade. Modellerna används för att kunna kapitalisera företagens operativa leasingavtal utifrån offentlig information från årsredovisningen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom insamling av sekundärdata på OMXS30-företagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur stora företag som är verksamma i Sverige påverkas av de nya leasingreglerna i IFRS 16 och uppmärksamma hur mycket skulder som de facto ligger utanför balansräkningen. Denna studie framvisar att företagen kommer redovisa högre skulder, tillgångar, rörelseresultat och nettoresultat samt ett mindre eget kapital. Studien uppmärksammar även att de undersökta nyckeltalen kommer förändras vid övergången från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen av operationella leasingavtal ledde till en högre ökning av summa skulder än summa tillgångar som erhöll en mindre ökning. Detta ledde till en diversifierad effekt på de undersökta nyckeltalen. Nyckeltalen kopplat till lönsamhet och soliditet, som förändras mest i jämförelse med de resterande undersökta nyckeltalen i denna studie, var D/A – talet och Soliditet samt nyckeltalet som hade högst diversifierad förändring var skuldsättningsgraden. De mer finansiellt inriktade nyckeltalen förändrades för samtliga undersökta företag dock presenterade P/E – talet den högsta förändringen, totalt sett och för respektive företag. Sammantaget för studien är att detaljhandelsföretag kommer påverkas mest vilket H&M demonstrerar i denna uppsats med en fördubblad skuldsättningsgrad.