Syfte: Tidigare forskning visar att den virtuella miljön medför utmaningar för den virtuella ledaren, samt betonar vikten av ledarskapskompetenser för att leda den virtuella gruppen. Vi ser att det finns en begränsad mängd forskning om projektledning i virtuella projektgrupper i förhållande till ledarskapskompetenser. Studien syftar följaktligen till att öka förståelsen för hur projektledare använder sina ledarskapskompetenser för att hantera de utmaningar som uppstår i virtuella projektgrupper. Metod: Studien antar en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare som har lett eller leder virtuella projektgrupper. En tematisk analys har tillämpats där koppling har gjorts mellan betydande teman i resultatet och tidigare forskning inom området.Resultat & slutsats: Resultatet visar att virtuella projektledare upplever utmaningar i form av kommunikation, gruppsammanhållning och digitala verktyg. Det framkommer även av resultatet att den virtuella projektledaren möter dessa utmaningar genom att vara lyhörd, tydlig och flexibel, samt antar olika lösningar som kan förbättra arbetet i den virtuella miljön. Examensarbetets bidrag: Studien om virtuell projektledning bidrar till det företagsekonomiska ämnet och ledarskapsteorin med ökad kunskap för hur utmaningarna för den virtuella projektledaren kan se ut i förhållande till den virtuella projektledarens kompetenser. I form av praktiskt bidrag kan studien vara användbar för nuvarande eller framtida projektledare som önskar tillskansa sig djupare förståelse inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: För djupare förståelse inom ämnet kan framtida forskning undersöka huruvida olika branscher påverkar upplevelsen av det virtuella projektledarskapet, i och med vårt begränsade urval. Det hade även varit intressant att titta på om upplevelsen av den virtuella miljön skiljer sig hos virtuella projektledare beroende på erfarenhet. / Aim: Previous research shows that the virtual environment poses challenges for the virtual leader and emphasizes the importance of leadership competencies to lead the virtual group. We see that there is a limited amount of research on project management in virtual project groups in relation to leadership competencies. The study therefore aims to increase the understanding of how project managers use their leadership competencies to handle the challenges that arise in virtual project teams. Method: The study adopts a qualitative research method, where semi-structured interviews have been conducted with project managers who have led or are leading virtual project groups. A thematic analysis has been applied where a connection has been made between significant themes in the results and previous research in the field. Result & Conclusions: The results show that virtual project managers experience challenges in the form of communication, group cohesion and digital tools. It also emerges from the results that the virtual project manager meets these challenges by being responsive, clear, and flexible, and adopts various solutions that can improve the work in the virtual environment. Contribution of the thesis: The study of virtual project management contributes to the business economics subject and leadership theory with increased knowledge of what the challenges for the virtual project manager can look like in relation to the virtual project manager's competencies. In the form of a practical contribution, the study can be useful for current or future project managers who wish to gain a deeper understanding of the subject. Suggestions for future research: For a deeper understanding of the subject, future research may examine whether different industries affect the experience of virtual project leadership, due to our limited selection. It would also have been interesting to look at whether the experience of the virtual environment differs in virtual project managers depending on experience.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer.  Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag. Tillsammans med deltagarna och med stöd av Hofstedes kulturdimensionsteori samt Bolman & Deals ledarskapsteori har resultatet i den här studien visat att både det statiska och det kulturella perspektivet får stöd av deltagarna. Detta visar sig genom deltagarnas upplevelser och beskrivningar av tre centrala teman; ledarskapet generellt, det svenska ledarskapet och respondenternas ledarskap. / This master´s thesis examines two perspectives of leadership what I would call the static leadership model and the cultural leadership model. The first model is about seeing leadership competence in terms of unchangeable regardless of situation. The second model sees leadership competence like a process; witch means to consider that leadership competence change depending on the situation.  The aim of this study is firstly to detect that these two leadership models do exist and secondly to examine if the participants in this study supports these leadership models and how they do it. Through the hermeneutic method I have interviewed five participants who are Swedish leaders with many years of leadership experiences. They represent different companies and sectors. Using the leadership experiences of the participants and the cultural dimension theory of Hofstede and the leadership theory of Bolman & Deal I have come to the conclusion that the participants do support both the static leadership perspective and the cultural leadership perspective. Through the participant’s experiences and descriptions of these three themes: leadership in general, the Swedish leadership and the leadership of the participants it becomes clear that they support these leadership models.

Bakgrund: Utvecklingen inom informationsteknik (IT) har skapat många möjligheter för samhället, vilket har lett till framgångsrika IT-bolag som erbjuder digitala produkter och tjänster. IT-sektorn har en hög tillväxttakt vilket attraherar investeringar och skapar jobbmöjligheter. Trots detta är risken att misslyckas inom IT-sektorn hög, och många nystartade IT-bolag överlever inte de första åren på grund av den dynamiska och komplexa miljön de verkar i. Inom IT-sektorn finns det tusentals nystartade bolag, och begreppen 'start-up' och 'scale-up' används för att beskriva dessa. Ett start-ups är ett ungt bolag i ett tidigt utvecklingsstadie, medan scale-up är ett bolag som har nått nästa tillväxtfas och strävar efter att öka sin omsättning och etablera sin marknadsposition. Ledarskapet i dessa miljöer har visat sig spela en avgörande roll för framgång i både start-ups och scale-ups, då miljön är ytterst osäker och snabbföränderlig. Däremot är det fortfarande oklart vilken typ av ledare, och mer specifikt vilka ledarskapskompetenser, som bidrar till ett framgångsrikt start-up respektive scale-up. Tidigare forskning pekar även på att ledarskap är högst kontextrelaterat, och att de ledarskapskompetenser som är viktiga i en kontext inte behöver vara densamma i en annan. Ledarskapskompetenser bör därmed identifieras och utvecklas för att säkerställa att ledaren innehar rätt färdigheter, kunskap, beteende och egenskaper som krävs för att nå strategiska mål och prestationsförväntningar i den specifika miljön.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka och få en ökad förståelse för vilka ledarskapskompetenser som associeras med framgång vid IT-bolags tillväxtfaser, start-up respektive scale-up. Metod: Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt och utgår från en hermeneutisk ansats eftersom den syftar till att förstå och tolka företeelser inom det valda forskningsområdet. Vidare används en abduktiv ansats, vilket medför att forskare i denna studie växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. För insamling av empiri har semistrukturerade intervjuer nyttjas med noga utvalda respondenter. Insamlad empiri har sedan analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studiens resultat visar att det inte är någon markant skillnad mellan de ledarskapskompetenser som associeras med framgång i respektive tillväxtfas. Det tillkommer däremot några ledarskapskompetenser när bolaget skalar upp som relaterar till en ökad arbetsstyrka, vilket kräver mer fokus på struktur och omsorg av medarbetare. Vidare så pekar studiens resultat på att de ledarskapskompetenser som krävs i båda faserna kan behövas nyttjas annorlunda och till olika ändamål. De ledarskapskompetenser som anses krävas i båda tillväxtfaserna är visionär, uthållig, riskbenägen, strategisk, kundfokuserad, kunskapsorienterad, rekryteringsförmåga, omhändertagande, anpassningsbar och flexibel. De ledarskapskompetenser som tillkommer i scale-up är strukturförmåga, förtroende, kommunikativ och kunskapsöverförande.