Kontroversiella branscher har generellt sett svårigheter i att ses som legitima av intressenter. För att öka legitimiteten har det blivit vanligare att regeringar inför lagregleringar. Denna kvalitativa studie ämnade att, utifrån ett intressentperspektiv, undersöka hur anställda och spelberoende kunder till Svenska Spel har tagit emot den nya spellagen och hur legitimeringen av Svenska Spel påverkats med hänsyn till relationen mellan grupperna. Resultaten baserades på tre intervjuer med anställda på Svenska Spel och en intervju med en rådgivare från en spelberoendeförening. Resultaten visade att den nya spellagen tagits emot mer positivt av anställda än av spelberoende kunder. Den nya spellagen har främst påverkat anställda och spelberoende kunders pragmatiska och moraliska legitimering av Svenska Spel. Resultatet kunde styrka att det finns en relation mellan anställda och spelberoende kunder som kan påverka legitimeringsprocessen. Vidare föreslås det att kontroversiella branscher bör fokusera på agerande som är utöver deras legala ansvar.

Problembakgrund: Ett relativt nytt forskningsområde inom den finansiella världen är Cultural Finance. Cultural Finance tog fart som forskningsområde då de traditionella finansiella modellerna misslyckades med att förklara verkligheten. Forskningsområdet undersöker effekter som nationell kultur kan ha på individers ageranden inom det finansiella området. Det finns många olika definitioner på begreppet kultur och i detta arbete förklaras kultur som de värderingar och den gemensamma historian samt geografin som styr en social grupps tankar och handlingar. För att undersöka kulturens påverkan avser denna studie att undersöka aktieprisvolatilitet. Volatilitet är ett riskmått som, med fördel, kan tas hänsyn till vid fattande av finansiella beslut. Problemformulering: Förekommer det kulturella skillnader i form av religion, legalt system och grad av neuroticism i aktieprisvolatilitet på olika europeiska och västerländska aktiemarknader? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kulturella aspekter kan förklara volatiliteten i marknadsindex på europeiska och västerländska marknader. De kulturella aspekterna som behandlas i studien är religion, grad av neuroticism och legalt system. Teori: De teorier som berörs i studien och som används för att tolka resultatet är den effektiva marknadshypotesen, volatilitet, Behavioral Finance, Cultural Finance, den adaptiva marknadshypotesen och prospektteorin. Metod: För att undersöka om kulturella effekter har en påverkan på aktieprisvolatilitet har författarna använt en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det finns många kulturella aspekter som kan tänkas påverka volatiliteten på aktiemarknaden. I denna studie har författarna valt religion, grad av neuroticism samt legalt system som förklarande variabler. Studien har utförts under perioden 2012-2016, där index från respektive land från urvalet har valts som studieobjekt. Resultat/Analys: Studiens resultat har visat att kulturella skillnader verkar ha en påverkan på volatiliteten. Både utförda tester där de valda kulturella aspekterna har testats var för sig och där de har testats tillsammans har visat signifikanta resultat. I analysen kopplar författarna resultatet till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Slutsats: Resultatet visar att kulturella aspekter tenderar att påverka volatiliteten under den valda tidsperioden. Därmed styrker denna studie det nya forskningsområdet Cultural Finance samt Behavioral Finance. Vidare anser författarna att resultatet ska tolkas försiktigt och att fortsatt forskning krävs för att stärka kunskapen om kulturens påverkan på aktiemarknaden.

I förevarande uppsats behandlas frågor i gränslandet mellan processrätt och associationsrätt, närmare bestämt den processform som stipuleras för tvister med anledning av inlösen av minoritetsaktier. Av hävdvunnen princip ska inlösentvister slitas genom ett legalt skiljeförfarande som första instans. Givet att stadganden om legala skiljeförfaranden i dag utgör en tämligen sällsynt företeelse i svensk rätt, samt mot bakgrund av den starka presumtion mot specialfora som råder, är det följaktligen av intresse att diskutera ifrågavarande tvistemålsreglerings ändamålsenlighet. Syftet med uppsatsen är således att dels analysera ändamålsenligheten av ett legalt skiljeförfarande som primär tvistlösningsform vid inlösen av minoritetsaktier, dels att presentera några synpunkter avseende regleringens utformning de lege ferenda.      I analysen avseende regleringens ändamålsenlighet behandlas initialt de argument lagstiftaren lyft fram som avgörande vid valet av tvistlösningsform. Analysen visar att dessa argument inte är särdeles välgrundade i bemärkelsen att de inte självständigt kan motivera den processuella särreglering som stadgas för inlösentvister. Vidare uppmärksammas flera andra rättsliga och praktiska problem som kan uppstå i samband med att tvisten ska prövas av skiljemän i stället för allmän domstol, såsom hinder för verkställighet av skiljedomen utomlands. Den övergripande slutsatsen av analysen är att ändamålsenligheten av det legala skiljeförfarandet vid inlösen av minoritetsaktier med fog kan ifrågasättas.      Beträffande tvistlösningsregleringens utformning de lege ferenda, presenteras i uppsatsen två förslag till lagändringar. Det första förslaget utgår från ett fakultativt legalt skiljeförfarande. Sålunda presumeras alltjämt skiljeförfarande som primär processform, men kompletteras med möjligheten till föreskrift i bolagsordningen att tvisten ska prövas i allmän domstol. Det andra förslaget tar avstamp i en form av självreglering, där allmän domstol som huvudregel är behörig att ta upp talan. Undantag härifrån kan göras genom föreskrift i bolagsordningen vari stadgas att tvisten i stället ska prövas av skiljemän. En sådan föreskrift har samma verkan som ett skiljeavtal.      Sammanfattningsvis och i ljuset av de slutsatser som presenteras, påvisar uppsatsen att det finns skäl att se över och ändra nuvarande särreglering med legalt skiljeförfarande som tvistlösningsform vid inlösen av minoritetsaktier. / The thesis addresses issues regarding procedural law and the right of association, more specifically, the proceedings in disputes regarding buy-out of minority shareholders. By tradition, buy-out disputes shall be submitted for arbitration. Since compulsory arbitration is a rather rare phenomenon in modern Swedish law, and in consideration of the prevailing presumption against special fora, it is of interest to discuss the appropriateness of this special legislation. Thus, the purpose of the thesis is to analyse the appropriateness of compulsory arbitration as the primary form of dispute resolution in case of a buy-out of minority shareholders, and to present some comments concerning the legislation de lege ferenda.      In the analysis regarding the appropriateness of the legislation, the arguments put forward by the legislator as crucial when determining the form of dispute resolution, are addressed initially. The analysis suggests that these arguments independently cannot warrant the special legislation stipulated for buy-out disputes. Furthermore, several other legal and practical problems that may arise in connection with having the dispute settled by arbitrators instead of a general court are brought to attention, exempli gratia the impediment to enforcement of arbitral awards in a foreign country. Overall, the analysis leads to the conclusion that the appropriateness of compulsory arbitration in case of a buy-out of minority shareholders can be questioned.      As to the dispute resolution legislation de lege ferenda, two legislative proposals are presented in the thesis. The first proposal promotes a non-compulsory arbitration. Hence, arbitration would still be the primary form of dispute resolution but supplemented with the option of prescribing in the articles of association of the company that the dispute shall be settled by a general court. The second proposal stipulates a sort of self-regulation, whereby the parties, as a general rule, can bring the action before a general court. Exception from the general rule can be made by a provision in the articles of association prescribing that the dispute shall be settled by arbitrators. Such provision would have the same force as an arbitration agreement.      In summary, and in the light of the conclusions presented, the thesis implies that there are reasons to review and change the present special legislation with compulsory arbitration stipulated for disputes in case of a buy-out of minority shareholders.

Syfte: International Standards on Auditing (ISA) är ett ramverk för revision som introducerats för att öka revisionskvaliteten globalt. Övergången till ISA ökar kontinuerligt bland världens länder. En bidragande orsak är att EU har antagit övergången i det åttonde bolagsrättsliga direktivet. Trots fördelarna råder ett visst motstånd mot ISA i delar av världen. Med stöd från tidigare litteratur antar vi att detta kan förklaras av kulturella skillnader, medlemskap i EU, skillnader av legalt system och marknadens orientering, samt storlek på ekonomin. Arbetets syfte är att undersöka om dessa faktorer påverkar den globala spridningen av ISA.   Metod: Vi har inkluderat 60 länder i vår studie. De variabler som har undersökts för varje nation är: Hofstedes kulturella variabler, EU-medlemskap, BNP, legalt system samt ekonomisk inriktning. Sekundärdata har samlats in från allmänt accepterade källor. Insamlade data har sedan bearbetats med statistiska metoder.   Resultat och slutsats: Resultaten från vår studie har visat att Hofstedes kulturella faktorer inte har samband med antagandet av ISA. Endast ett fåtal av de övriga variablerna visade signifikans med antagandet, nämligen EU-medlemskap och BNP. EU är därmed en viktig faktor för övergången till ISA. Variabeln EU visade ett signifikant samband med Hofstedes kulturella variabler. Det råder därmed kulturella skillnader mellan länderna inom och utanför EU, som i sin tur har påverkan på antagandet av ISA. Vår slutsats är att EU-medlemskap och storlek på ekonomin har påverkan på ländernas benägenhet för att anta ISA.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens komplexitet gör att det finns möjligheter att göra större fördjupningar med fler och annorlunda mätvariabler. Det finns även möjlighet till liknande studier av hur kulturella faktorer påverkar övergången till andra internationella ramverk inom finansiell rapportering.   Uppsatsens bidrag: Föreliggande undersökning lämnar ett unikt bidrag till redovisningslitteraturen genom att vara den första studien att undersöka den internationella spridningen av revisionsstandarder i form av ISA och bidra till minskning av informationskostnader för företag runt om i världen. / Aim: International Standards on Auditing (ISA) is a framework introduced to improve auditing quality globally. Adoption of ISA is increasing continuously around the world. An essential contributing factor is the accepting of the Eighth Company Law Directive by the EU. However, the ISA adoption is far from been accepted by all countries; despite its obvious advantages. Prior work identifies cultural differences, EU-membership, size of economy, and differences in legal systems and market orientation as key factors in this adoption process. The study aims to examine if these factors influence global spreading of ISA.   Method: Our study includes 60 countries. The variables that have been introduced for each country are: Hofstede’s cultural variables, membership in the EU, GDP, type of legal system and economics. Secondary data were collected from generally accepted sources. The collected data were then analyzed using statistical methods.   Result and conclusions: The results of our study have shown that Hofstede’s cultural factors are not associated with ISA adoption. Only few other variables have shown significance with the hypothesis. These variables are EU-membership and GDP. Therefore, EU is an important factor for ISA adoption. Variable EU has shown significance with Hofstede’s cultural factors. This proves cultural differences between EU and other countries, which in turn influences ISA adoption. Our conclusion is that EU-membership and economy size influence inclination to ISA-adoption.   Suggestions for future research: The study's complexity gives opportunities to make future extensions by adding more variables. It is possible to conduct similar studies of cultural influence on the adoption of other international frameworks within financial reporting.   Contribution of the thesis: Our research makes a unique contribution to the accounting literature by being the first study to examine the international spreading of auditing standards in form of ISA and contributing to reducing information costs in the companies all around the world.

No description available.