Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders’ are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders’ still have the ability to earn abnormal returns. The difference in insiders’ ability to earn abnormal returns is believed to be because of that the countries are from different legal families, which in turn influence the market conditions where the insider trading occurs. The purpose is to examine whether legal insider trading generates abnormal return relative to index and analyze whether there are differences between the studied countries and what the differences may be due. Method: The study takes ledge in previous research using a quantitative method where 90 sorted companies in Sweden, Germany and the U.S. are used to gather insider transactions between 2006 and 2012. The data is then analyzed with statistical methods to find answers to the purpose of the study. The results shows that insiders have abnormal return for both the buy and sell transactions, which prove that there is an information gap between insiders and external stakeholders. The legal origin may have an effect on the relationship when it is linked to insiders’ abnormal return through ownership concentration and accounting quality, which in turn affects insiders’ ability to generate abnormal returns. The insiders’ position has also shown to have an impact on the abnormal returns, but is not completely consistent with the theory of information hierarchy. / Det sker varje dag stora mängder av transaktioner av personer med skilda bakgrunder. Insiders är en del av dem och anses ha insyn i företag som inte är tillgänglig för utomstående. Detta påverkar förutsättningarna för marknadens aktörer vid aktiehandel där enskilda aktörer regelbundet kan tjäna på bekostnaden av andra. Sverige, Tyskland och USA utvecklar kontinuerligt regleringen för insiderhandeln men tidigare forskning visar, trots harmonisering i lagstiftningen, på skillnader mellan länderna. Detta antas bero på att länderna härstammar från olika legala familjer, vilket påverkar förutsättningarna på ländernas respektive marknader, och därför påverkar insiders förmåga till att skapa överavkastning.  Syfte är att undersöka om laglig insiderhandel genererar överavkastning jämfört med index och analysera om det finns skillnader mellan de undersökta länderna och vad skillnaderna kan bero på. Studien tar avsats i tidigare forskning och använder en kvantitativ metod där 90 utsorterade bolag i Sverige, Tyskland och USA används för att inhämta insidertransaktioner mellan 2006 och 2012. Materialet analyseras sedan med hjälp av statistiska verktyg för att få svar på arbetes syfte. Resultatet är att insiders har överavkastning för både köp och säljtransaktioner och bevisar att det finns ett informationsgap mellan insiders och utomstående intressenter. Det legala ursprunget kan ha en påverkan på förhållandet då det kopplas till insiders överavkastning genom ägarkoncentrationen och redovisningskvalitén som i sin tur påverkar insiderns förmåga till att skapa överavkastning. Insiderns position visas också ha en påverkan på överavkastningen där en högre position ger högre överavkastning, vilket går i linje med informationshierarkin.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet är att identifiera vilka krav som ställs på Företag X produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet idag och i framtiden från kunder, konsumenter och myndigheter, samt hur hanteringen av produktrelaterad masterdata och information på Företag X kan förbättras. Metod: Gemensamt för alla forskningsfrågor är dess kvalitativa forskningsmetod, induktiva ansats, semistrukturerade intervjuer med 11 respondenter och etiska överväganden. Likväl tillämpas ett icke sannolikhetsurval och därigenom ett snöbollsurval genom en kontakt på fallföretaget Företag X, för att intervjua adekvata respondenter. Till forskningsfrågor 1 och 2 antogs en representativ och informationsrik/avslöjande fallstudie baserat på fallföretaget Företag X och vid analys av forskningsfrågorna tillämpades pattern matching. För forskningsfråga 3 användes multipla fallstudier genom skapandet av fyra olika scenarion (fall), där analysen bestod av en komparativ analys och pattern matching. Slutsats: Studien har identifierat flera önskvärda krav från kunder på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet, medan myndigheterna utgör indirekta krav för att skapa en efterfråga på produktinformation och således stödja intressenter att göra välgrundade beslut. Dagens krav speglar sig huvudsakligen av transparens och spårbarhet inom både miljömässig och social hållbarhet. År 2045 utgörs kraven på produktinformation av bevis och certifiering. Kunder, konsumenter och myndigheter ställer utökade krav på biologisk mångfald, lojalitet mot sin befolkning, transparens samt socialt ansvarstagande genom prisgarantier och priser som passar alla plånböcker. Vidare påvisar studien flertal förbättringsåtgärder Företag X kan vidta för att förbättra hanteringen av produktinformation, där tydligare ansvarsområden, kontinuerlig dataunderhåll och kontroll samt tydligare rutiner och policys är några av möjliga förbättringsåtgärder. Studiens bidrag: Fördjupad inblick i vilka krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet möjliggör en ökad förståelse och förenklad prioritering för Företag X och likartade hälsokostföretag. Likväl kan identifierade förbättringsåtgärder för hantering av produktrelaterad masterdata och information bidra till att skapa en förbättrad hantering och en mer stödjande organisation, vilket kan generaliseras till likartade hälsokostföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för vilka krav som ställs på produktinformation utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där förståelsen kan möjliggöra mer samarbete mellan hälsokostföretag och dess intressenter, vilket skapar en bild av samhällets roll i relation till studiens syfte. De framtida krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet kan bidra till organisatoriskt lärande och möjliggöra ett proaktivt agerande hos hälsokostföretag. Nyckelord: Miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, produktinformation, legala krav, önskvärda krav, hälsokostföretag, masterdata, master data management, informationshantering

Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot. I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats. Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.

<p>Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.</p><p>I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats.</p><p>Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.</p>

Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper.