Syftet med denna studie är att bidra med en förståelse för hur rekryterare upplever och hanterar flexibilitet, tillgänglighet och work-life balance i en multinationell och expanderande organisation präglad av det gränslösa arbetslivet. Denna förståelse är betydelsefull då det gränslösa arbetslivet innebär ett stort eget ansvar för individen, vilket skapar en utmaning för individen själv att måna om sin work-life balance och upprätthållandet av ett långsiktigt välmående. För att uppfylla studiens syfte genomfördes femton kvalitativa intervjuer med rekryterare på Spotifys rekryteringsavdelning Talent Acquisition. Resultatet visar en positiv upplevelse av flexibilitet och tillgänglighet tillsammans med en rådande medvetenhet kring de utmaningar som följer av ständig uppkoppling, flexibilitet och tillgänglighet och hur de påverkar medarbetarnas work-life balance, då gränser tenderar att suddas ut och bli mer diffusa. Denna medvetenhet har resulterat i flertalet individuella strategier och hanteringssätt för att hantera det gränslösa arbetslivets utmaningar. / The purpose of this study is to provide an understanding of how recruiters perceive and manage flexibility, accessibility and work-life balance in an multinational and expanding organization characterized by boundaryless work. This understanding is important because the boundaryless work means a great responsibility for the individual, which creates a challenge for the individual to take care of their work-life balance and the maintenance of a long-term wellbeing. To fulfill the purpose of the study, fifteen qualitative interviews were conducted with recruiters on Spotify's recruitment department Talent Acquisition. The result shows a positive experience of flexibility and accessibility, but also shows an awareness of the challenges of constant connectivity, flexibility and accessibility and how they affect employees' work-life balance, and that boundaries tend to become blurred and more diffuse. This awareness has resulted in several individual strategies to handle the challenges of boundaryless work.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett “vanligt” 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv. I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på. Det forskars mycket i hur den teknologiska tillgängligheten och flexibiliteten kan hjälpa eller stjälpa individens känsla av balans i livspusslet. Vi ställde oss frågan hur ser det ut för en yrkesgrupp som inte har påverkats i samma omfattning av den teknologiska utvecklingen, golftränarna på de svenska golfklubbarna. Golfspelet kräver fortfarande en fysisk närvaro på en golfbana eller träningsanläggning, det är inget som kan utföras via en smart phone eller surfplatta. Vi har genomfört en kvantitativ studie för att undersöka hur golftränarnas arbetssituation ser ut. Är de själva nöjda eller finns det en baksida med att arbeta med sin passion. Studien har genomförts utifrån befintlig forskning från främst USA och speciellt anställda inom den amerikanska college idrotten. Det verkar som om det aldrig tidigare har forskats i hur golftränarna har det. Vi har inte lyckats hitta någon undersökning eller studie där respondenterna har varit golftränare i alla fall. Studiens resultat visar på en omfattande arbetsbelastning under en intensiv period som påverkar golftränarens möjlighet för att uppnå en balans i sitt livspussel. Majoriteten av de 209 deltagande golftränarna i studien uppger att det klagas i stor omfattning från familjemedlemmarna över den arbetstid de lägger ned i arbetet. I studien uppger mer än åtta utav tio tränare att de arbetar 45 timmar eller mer per vecka i genomsnitt under perioden 1:a maj till 31:a augusti.

The aim of the study is to find out how employees and employers consider the importance of social support for the work with competency management of organizations. With the goal of generating balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. The study has a qualitative approach and semistructured interviews as method. The participants who chose to be a part of the study are employed in organizations and represent both employees and employers. According to previous research the most common forms of social support in work life are emotional and instrumental. In general, emotional social support is considered to be the most important for individuals. The empirical material have been analyzed by meaning concentration. The results have been analyzed from the perspective of systems theory. The findings of the study indicate that all forms of social support are considered contributing to balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. However other factors are influencing as well. The conclusions are that social support advantageously can and should be applied in competency management of organizations and that also leadership should be focused on. Organizations are recommended to consider individual needs when offering social support to employees. The perspective of systems theory applied when analyzing the results contributed to an overall understanding of the complexity of balance between work life and personal life of employees and competency management of organizations. Therefore systems thinking is suggested as starting point for leadership of organizations.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid samt privat kommunikation under arbetstid upplevs påverka tjänstemäns WLB. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där åtta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda på ett företag i Mellansverige. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk metod. Utifrån resultatet hittades tre teman: Diffus gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv (underteman Vilja att vara informerad samt Flexibilitet), Strategier för att begränsa sin exponering för arbetsrelaterad kommunikation och Privat kommunikation under arbetstid. Resultatet visade att arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid möjliggör en god balans i skärningspunkten mellan respondenternas privatliv och arbetsliv förutsatt att kommunikationen kunde begränsas att inte störa familjelivet. Privat kommunikation under arbetstid hjälpte respondenterna att känna sig uppdaterade om vad som sker i privatlivet vilket hjälper till att skapa en god WLB hos respondenterna förutsatt att kommunikationen inte var för intensiv. / This study focused on individual experiences of work-life balance as it related to white-collar workers occurrence of work-related communication outside of regular office hours and communication from the outside world during the workday. The study was conducted using a qualitative method, eight participants participated in a semi-structured interview that focused on their individual experience of work-life balance. All participants worked at a company based in Sweden. The material was analyzed using an inductive thematic method. From the results three themes were constructed: Blurred lines between working-hours and private life (with Desire to stay informed and Flexibility as subheadings). The other two themes were: Strategies to limit exposure to work-related communication outside working-hours and Private communication during the workday. The results showed that work-related communication outside of regular working-hours improved the respondents work-life balance provided the communication could be controlled to not interfere with family-related responsibilities. Private communication during work hours created a sensation of feeling informed of the happenings in the respondents private-life which helped with their work-life balance provided the communication was not too intense.

Orientation: Rapid changes in the workforce, such as increases in working women and dual-earner couples and single parent families, have led to increases for both men and women in their work and household responsibilities. Employees who are unable to fulfil both work and non-work roles efficiently may experience problems with their health and psychological state, have reduced job satisfaction, burnout, higher absenteeism and work tension. In order to assist employees during these turbulent times many organisations have implemented family-friendly programmes to accommodate employees. The specific needs of employees in the South African context in terms of family-friendly programme seem to be unknown. Research purpose: The main purpose of this study was to investigate the receptiveness of South African working mothers towards a family-friendly programme and to determine the desired features of such a programme. Motivation for the study: Research regarding the use and benefits of family-friendly programmes was done in the United States, Europe, the United Kingdom and Asia. However, the specific needs of employees in the South African context in terms of family-friendly programmes seem to be unknown. Therefore, in this study, the focus will be to explore the receptiveness of working mothers towards a family-friendly programme, as well what an effective family-family programme might entail for them in the South African context. Research approach, design and method: The research was conducted using a qualitative research design within the interpretivism paradigm. A combined convenient and purposive non-probability sample (N = 11) was taken from working mothers employed at a printing and bar coding organisation in Gauteng. Data was collected by means of semi-structured interviews and analysed by making use of thematic analysis. Main findings: The results of this study indicate that working mothers experience work-life conflict and they would make use of family-friendly programmes if their organisations could provide these programmes. They would like features such as a day-care facility, transport service, flexible working hours, working from home, career guidance, a support group for parents and a baby room. Practical/Managerial implications: This research identified that there is a need for family-friendly programmes in the South African context. Such programmes can assist employees in reducing work-life conflict and, mostly likely, enhance job satisfaction and work engagement. Contribution/Value-add: This study can possibly create awareness about the need for family-friendly programmes in South Africa and provide management with insight about the desired features of such a programme. This study further adds value to the limited research about the needs and desired features of a family-friendly programme in the South African context. / Mini Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2016. / Human Resource Management / MCom / Unrestricted

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.

Syftet med denna studie var att undersöka hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet upplevdes efter en omställning från kontorsarbete till distansarbete. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter som genomgått en omställning från kontorsarbete till distansarbete. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman. Dessa teman var: Gränserna mellan arbetstid och privattid, Hemmets effektivitet och Socialt stöd. Resultatet visade att en omställning från kontorsarbete till distansarbete upplevdes förbättra privatlivet genom en förbättrad flexibilitet men försämra arbetslivet på grund av bristen av socialt stöd vilket kunde leda till en förändrad balans mellan de båda. / This study had the purpose of examining individual experiences of the balance between work life and personal life after a conversion from office work to telework. The study was conducted using a qualitative method. Ten respondents participated in a semi-structured interview that focused on individual experiences of a conversion from office work to telework. All of the respondents had experience of a conversion from office work to telework. The material was analyzed using an inductive thematic method. Three head-themes were constructed from the transcription: The boundaries between working time and private time, Home efficiency and Social support. The results showed that a conversion from office work to telework was perceived to improve private life due to improved flexibility but worsen working life due to the lack of social support, which could lead to a changed balance between the two.

Globalization, 24-hour connectivity, and the expectation that members of the organization commit increasingly more time to work are the reality in an ever-changing environment. Research shows, however, that these demands have resulted in a significant work-life imbalance that produces the opposite effect of reducing productivity. The purpose of this study was to examine the correlation between work life balance satisfaction of front-line managers and the engagement of employees whom they supervise. The variables of these study were: work life balance satisfaction of frontline managers measured by Work life Balance and Emotional Support Scale and engagement perception employees measured by Employee Engagement Survey. Survey data from front-line managers and front-line employees from different industries across the United States were analyzed using a Bivariate Pearson Correlation test to understand the strength of the correlation. The study results r (89) = 0.115, p>.01showed no statistically significant correlation between managers work life balance satisfaction and employee engagement. Work-life imbalances create a significant internal conflict as the manager tries to cope with the stress and pressure that affect his/her overall ability to effectively lead and manage. Their work behaviors can promote or destroy a positive work environment where employees strive to meet the organizations' mission and vision. The organization and front-line managers benefit from understanding the findings because the organization may adopt innovative ways to support manager work-life balance and front-line managers may improve employee engagement. Positive social change is realized in less stress for managers and employees whom interact in an environment that demands more time and flexibility. Considering the amount of time, we spend at work, less stress can improve the overall quality of the work environment and productivity.

No description available.

No description available.