Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, en viktig uppgift är patientutbildning i egenvård via livsstilssamtal på hälsocentraler. Trots att stora resurser läggs på förebyggande vård nås inte önskat resultat, då patienter och riskgrupper fortsätter leva ohälsosamt. Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i Sverige. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att hålla livsstilssamtal med patienter som har risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Litteraturstudien fokuserar på att bearbeta studier med kvalitativ ansats. Formulering av sökord har gjorts med hjälp av modellen PEO (Population, Exposure, Outcome), tio artiklar hittades via sökningar på databasen PubMed via Högskolan i Gävles bibliotek, varav en manuell. Induktiv metod användes för att formulera tema och kategorier från de tio artiklarna. Huvudresultat: Genomgående upplevelser var att sjuksköterskans eget intresse att arbeta hälsofrämjande är av avgörande vikt för livsstilssamtalet, samt att variationen av motivation och eget ansvar hos patienten påverkar. Många sjuksköterskor upplever att motiverande samtal (motivational interview, MI) är en bra metod att öka patienters följsamhet vid livsstilsförändringar, speciellt i början av det preventiva hälsoarbetet. Hinder från organisation, kollegor och samhället upplevs frustrerande. Slutsats: Denna litteraturstudie har undersökt sjuksköterskans upplevelse vid livsstilssamtal relaterat till risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Resultatet ger en bredare kunskap till sjuksköterskor som arbetar hälsofrämjande med livsstilsförändringar samt styrker tidigare forskningsresultat. Förebyggande och hälsofrämjande arbete minskar kostnader för samhället och minskar lidande för patient och anhöriga i framtiden. Svårigheter och möjligheter bejakas vilket indikerar att ytterligare kunskaper krävs inom området. / Background: A registered nurse has a central role in the prevention of cardiovascular diseases, in the form of patient education in self-care via lifestyle conversations at health centers. Despite large resources being spent on preventive care, the desired results are not achieved, as patients and risk groups continue to live unhealthy lives. Cardiovascular diseases are the biggest cause of death in Sweden. Aim: The purpose of the literature study is to investigate the nurses' experiences of having lifestyle conversations with patients that have a risk of cardiovascular disease. Method: The literature study has focused on processing studies with a qualitative approach. Formulation of keywords has been done with the help of PEO (Population, Exposure, Outcome), ten articles were found via searches on the database PubMed via the University of Gävle's library, one of which was manual. Inductive methods were used to formulate themes and categories from the ten articles. Key findings: Consistent experiences were that the nurse's own interest in working to promote health is of decisive importance for the lifestyle conversation, and that the variation of motivation and personal responsibility of the patient has an impact. Many nurses feel that motivational interviewing (MI) is a good method to increase patients' compliance with lifestyle changes, especially at the beginning of preventive health work. Obstacles from the organization, colleagues and society are experienced as frustrating. Conclusion: This literature study has investigated the nurse's experience during lifestyle discussions related to the risk of cardiovascular diseases. The findings provide a broader knowledge for nurses who work with lifestyle changes through lifestyle conversations. The study confirms previous research findings and adds additional knowledge about nurse's experiences. Preventive and health promotion work reduces costs for society and reduces suffering for the patient and their relatives in the future. Difficulties and opportunities are validated, which indicates that additional knowledge is required in the area.