Bakgrund: Det råder ett alltmer hårt företagsklimat i dagens samhälle, därför är det viktigt att företag har en så god hantering av affärsprocesserna i verksamheten som möjligt. Det område som då blir meningsfullt att arbeta med är cash management. Cash management kan användas av företag för att förbättra både lönsamhet och finansiering. Inom ämnet ryms många olika delar, bland annat inbetalningar, utbetalningar, kundfordringar, och likviditetshantering. I nära samband med cash management uppkommer också riskhantering. Riskhantering har aldrig varit en lätt uppgift och särskilt inte för små företag. För att bemöta risker på ett så bra sätt som möjligt krävs det att företagen utformar och applicerar effektiva metoder. Det är av stor betydelse att förebygga risker snarare än att angripa dem när de väl uppstår. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur cash management samt risker relaterat till cash management hanteras i små företag. Teoretisk utgångspunkt: Arbetets teoretiska utgångspunkt är cash management och dess olika delar samt tillhörande risker. De identifierade olika delarna är inbetalningar, utbetalningar, kredittid, kundfordringar, likviditetsplanering, placering av likvida överskott och likviditetsreserv. De tillhörande riskerna utgörs av kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom tidigare forskning visat att detta är en lämplig metod för att undersöka problemområdet. Studiens empiri är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio olika småföretag. Slutsatser: Studien pekar på att småföretag arbetar med cash management på olika sätt, i olika utsträckning och att det finns utrymme för förbättring. Även riskhantering i små företag ser olika ut samt att små företag är exponerade olika mycket för olika risker. Vi ser kopplingar mellan riskhantering och cash management i de små företagen och oftast går hantering av goda cash management-rutiner ihop med en minskad riskexponering. / Background: There is an increasingly rough business climate in today’s society, therefore it is important for enterprises to have a good management of the business processes as possible. What becomes meaningful to work with then is cash management. Cash management can be used by enterprises to improve both profitability and financing. The topic includes different parts such as payments, accounts receivable and liquidity management. Also risk management is often associated with cash management. Risk management has never been an easy task and especially not for small enterprises. To deal with this it is required for the enterprises to design and apply efficient methods and strategies. It is of great importance to prevent these risks than deal with them once they occur. Purpose: The purpose of the study is to research how cash management and risks related to cash management are managed in small enterprises. Theoretical starting point: The theoretical starting point of the study is cash management and its different elements and associated risks. The different identified elements are payments,credit period, accounts receivables, liquidity management, investment of liquid surpluses and liquidity reserve. The related risks are credit risk, liquidity risk, interest rate risk and currency risk. Method: The study is based on a quantitative approach since previous studies shown that this is an appropriate method in order to research the issue. The empirical data is collected by semi-structured interviews with ten different small enterprises. Conclusions: The study shows that small enterprises work with cash management differently, in different extent and there is room for improvements. Also risk management in small enterprises tends to differ and the enterprises are exposed in different extent for various risks. There is a connection between risk management and cash management in small enterprisesand good management of cash often tends to minimize risk exposure.

<p>Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. </p><p>Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. </p><p>Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt.</p>

<p>Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. </p><p>Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. </p><p>Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.</p>

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt.

Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020 bidrog till stora ekonomiska problem i många länder och orsakade stora nedgångar på världens börser, så även Sverige. Detta drabbade således väldigt många av de svenska företagen och människorna i Sverige då ekonomin snabbt blev sämre och stabiliteten vacklade. Det ekonomiska tillståndet för de svenska företagen och den svenska börsen blev även betydligt mer oberäknelig och volatiliteten ökade då många av företagen riskerade att hamna i finansiell stress. Vissa företag klarade dock pandemin bättre än andra och en anledning till detta bör rimligtvis gå att finna om företagens finansiella resurser undersöks. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur Stockholmsbörsens Large Cap-listade bolags avkastning under pandemiåret 2020 och normalåret 2019 påverkades av deras tillgång till likvida medel, soliditet och vinstmarginal. Detta görs med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv ansats där tre olika tester genomförts; ett Pearson korrelationstest, en univariat analys och en multivariat analys. Den data studien bygger på har hämtats från Retriever Business och Nasdaq OMX Nordic. Resultatet i studien påvisar ett svagt kausalt samband mellan likvida medel, soliditet, vinstmarginal och börsens avkastning där de finansiella resursernas storlek verkar haft stor betydelse för företagens avkastning under pandemin. Resultatet i denna studie verkar däremot skilja sig mot tidigare studier gjorda på olika börser under Covid-19-pandemin. Den mest centrala slutsats som kan dras är därmed att länders hantering av Covid-19-pandemin haft stor betydelse för hur olika företag påverkats och att Sveriges företag varit relativt skyddade från de största negativa konsekvenserna till följd av att Sverige aldrig helt stängde ner och staten gav företag finansiella stöd. / The covid-19 pandemic that struck the world during 2020 brought some huge financial problems in many countries and caused many stock market crashes all over the world, and Sweden was no exception. This affected a lot of companies and private citizens in Sweden since the economy was no longer as stable. It also caused the Swedish stock market to experience higher volatility and many companies risked going in to financial distress. Some companies outperformed others and why that is could be explained by taking a look at the companies financial statements. With this is mind, the purpose of this study was to describe and analyze how OMX Stockholm Large Cap-listed companies returns have been affected by the access to cash, solvency and profit margin during the pandemic year of 2020 and the normal year 2019. The study had a quantitative approach with a deductive focus and three tests were conducted; one Pearson correlation test, one univariate analysis and one multivariate analysis. All data were retrieved from the data bases Retriever Business and Nasdaq OMX Nordic. The results of this study show a weak causality between cash, solvency, profit margin and the stock returns, where the size of the financial resources seems to have had the greatest impact on the stock performance during the pandemic. This implicates differences from previous research and studies that has been made on different stock markets during Covid-19. The prime conclusion of the study is therefore that countries choice in how to handle the pandemic have had a great impact on how different companies have been affected. The Swedish companies has therefore also been relatively protected from the most extensive negative consequences due to the country never shutting down completely and the government giving financial help to companies.

Despite the fact that illiquid assets pose several difficulties regarding portfolio allocation problems for investors, more investors are increasing their allocation towards them. Alternative assets are characterized as being harder to value and trade because of their illiquidity which raises the question of how they should be managed from an allocation optimization perspective. In an attempt to demystify the illiquidity conundrum, shadow allocations are attached to the classical mean-variance framework to account for liquidity activities. The framework is further improved by replacing the variance for the coherent risk measure conditional value at risk (CVaR). This framework is then used to first stress test and optimize a theoretical portfolio and then analyze real-world data in a case study. The investors’ liquidity preferences are based on common institutional investors such as Foundations &amp; Charities, Pension Funds, and Unions. The theoretical results support previous findings of the shadow allocations framework and decrease the allocation towards illiquid assets, while the results of the case study do not support the shadow allocations framework. / Trots det faktum att illikvida tillgångar medför flera svårigheter när det gäller portföljallokeringsproblem för investerare, så ökar allt fler investerare sin allokering mot dem. Alternativa tillgångar kännetecknas av att de är svårare att värdera och handla på grund av sin illikviditet, vilket väcker frågan om hur de ska hanteras ur ett allokeringsoptimeringsperspektiv. I ett försök att avmystifiera illikviditetsproblemet adderas skuggallokeringar till det klassiska ramverket för modern portföljteori för att ta hänsyn till likviditetsaktiviteter. Ramverket förbättras ytterligare genom att ersätta variansen mot det koherenta riskmåttet CVaR. Detta ramverk används sedan för att först stresstesta och optimera en teoretisk portfölj, och sedan analysera verkliga data i en fallstudie. Investerarnas likviditetspreferenser baseras på vanliga institutionella investerare såsom stiftelser &amp; välgörenhetsorganisationer, pensionsfonder samt fackföreningar. De teoretiska resultaten stödjer tidigare forskning om ramverket för skuggallokeringer och sänker allokeringen mot illikvida tillgångar, samtidigt som resultaten från fallstudien inte stödjer ramverket för skuggallokeringar.