Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram. Vilken betydelse skulle en byggnad som Danshögskolan, kunna få på platsen, rumsligt och innehållsmässigt? Det har också väckt frågan till vilken grad byggnaden ska vara publik, vilka konsekvenser får det för verksamheten och på vilket sätt det publika är en viktig aspekt i stadsrummet. / I have in my thesis chosen to work with a complex building with a spatial program that sets specific requirements. I particularly wanted to examine spatial organization and spatial context and how different approaches result in different decisions aesthetically and constructively. Simultaneously, the urban planning perspective has been central. The site is centrally located in Liljeholmen just south of Stockholm city center and adjacent to an old industrial area known as Lövholmen. Lövholmen is considered as an urban development area and will eventually undergo a structural change and a new district will emerge. What impact would a building like Danshögskolan bee able to get on the site, spatially and in terms of content? It has also raised the question to what degree the building should be public. What are the consequences for the business and in which way is the public an important aspect in the city?

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMEN Idag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder . Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap.

This project is a research of finding out a method; how to get to know a site and what to be remembered and acknowledged.Stockholm is becoming denser, like many other cities. The lack of housing is urgent. But at what price do we build new urban development projects and what can be lost when we do so? I have applied this method on Liljeholmen old train station in Stockholm. Today the site is called Marievik. Sites that are about to be transformed, have more or fewer preserved buildings and monuments from ancient times.This is a way to connect to history in this specific site. In other sites the solution may be different, depending on the findings. The result of my research of finding out a method are this three statements: 1. Keep the monuments, to remember the railways history.2. Re-establish the bridge, to connect the two different levels.3. Honouring the old station, with a new bus station. I think Stockholm city’s way of remembering and re-using a site’s history is insufficient. My project is therefore a method, on how to understand a historical background. It’s a possibility to take a proper farewell and give valuable insights, on what to be kept or translated into the new.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser. Som metod används enkät- och intervjuundersökningar. Det huvudsakliga källmaterialet består av dessa enkät- och intervjustudier. Resultatet visar att både prisskillnad produkterna emellan och andra faktorer styr konsumenten och det förekommer vissa skillnader i livsmedelskonsumtionen i Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm.

Vid projektutveckling utav bostäder i expansiva storstadsområden uppstår stora kostnader vid markförvärv, infrastruktur- och bostadsproduktion. Då byggherren, privat eller kommunal, äger huvudmannaskapet för exploateringsområdet kan infrastrukturen utföras med olika tillvägagångssätt. I Liljeholmen, Stockholm, där JM är en stor markägare, produceras infrastruktur parallellt med bostadsproduktion. I Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, har stadens Exploateringskontor istället färdigställt infrastrukturen innan bostadsproduktionen inletts. Rapporten utreder hur dessa två tillvägagångssätt påverkar projektutvecklingens ekonomi, infrastruktur- och bostadsproduktion, logistik, arbetsmiljö, miljö och försäljning. I rapporten omfattar infrastruktur anläggningar som samhället dagligen använder sig av i ett exploateringsområde exempelvis gator, el, tele, fjärrvärme, vatten och avlopp. Rapporten innehåller ej ekonomiska bedömningar i form av kalkyler eftersom detta inte hade varit genomförbart under den korta tidsperioden för arbetet.  I början av undersökningen genomfördes en litteraturstudie för att skapa bred och översiktlig kunskap kring ämnet. Därefter utformades frågemallar som användes under elva personliga intervjuer med sakkunniga från JM, Stockholm stads Exploateringskontor, Forsen Projekt och WSP. Dessutom utfördes en enkätundersökning där syftet var att förstå hur färdigställande av infrastruktur påverkar nyinflyttade bostadsrättsinnehavares självskattade nöjdhet. Resultatet av undersökningen påvisade för majoriteten av delarna att ett storskaligt färdigställande av infrastruktur i ett tidigt skede är det mest fördelaktiga. Detta medför större möjligheter till en kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion samt bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och logistik. Dessutom möjliggörs bostadsbyggande i en snabbare takt vid en högkonjunktur. Nackdelen med ett tidigt färdigställande är den framtunga och stora investeringen. Denna medför kapitalkostnader och ekonomisk risk, vilket hanteras mer fördelaktigt med det parallella tillvägagångssättet då infrastrukturen produceras i etapper efter behov. För JM som markägare i ett område med cirka tio kvarter föreslås att infrastruktur färdigställs som en kombination av de två tillvägagångssätten. Detta innebär att infrastrukturen, exklusive finplanering, färdigställs för tre kvartersmarksområden samt dess omgärdande allmänna platsmark och ledningssystem. Detta sker innan bostadsproduktionen inleds. I och med det här möjliggörs en mer kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion på grund av enklare samordning, framkomlighet och logistik på arbetsplatsområdet. Dessutom skapas längre tid till effektiva saneringsmetoder, vilket leder till en kostnads- och miljöbesparing. Då investeringen för en del av infrastrukturen är mindre jämfört med ett färdigställande av all infrastruktur inom området minskas kapitalkostnaderna och den ekonomiska risken. Finplaneringsarbeten utförs i samband med att bostäderna färdigställs, precis innan kunder flyttar in. Detta minimerar risken för skador och slitage på grund av byggtrafik under produktionstiden. Dessutom ökar kundernas nöjdhet då färdigställd finplanering medför en mer attraktiv miljö för boende och kommersiell verksamhet. / Housing developments in urban areas entail considerable expenses in the acquisition of land, the infrastructure development and the production of housing. If the developer, public or private, owns the site the infrastructure can be organized differently. JM, a big landowner and developer, on a site in Liljeholmen, Stockholm developed the infrastructure parallel with the production of housing. In contrast, Stockholm’s Exploateringskontor on their site in Norra Djurgårdsstaden, completed the infrastructure provision before starting to build the housing. This study analyzes how these two approaches affect the economy of the project developments, infrastructure and housing production, logistics, work environment, external environment and sales. In this study infrastructure covers the facilities that the community uses on daily basis, such as roads, electricity, tele communications, heating, water and sewage. The study does not contain economical calculations because of the short time period. A review of the literature was made at the beginning of the studies to create a broad and general knowledge of the subject. Subsequently question templates were designed and used during eleven personal interviews with experts from JM, Stockholm’s Exploateringskontor, Forsen Projekt and WSP. Furthermore, a survey was made to understand how the completion of infrastructure affects the community’s self-rated satisfaction of the environment of occupancy.  The result of the study show that a large-scale completion of infrastructure at an early stage of the development is the most advantageous. The large-scale completion increases the potential for a cost-effective infrastructure and housing production and it also creates better conditions for a good working environment and logistics. It also allows a faster housing production during a boom. However, the large investment at an early stage of the development is a disadvantage when it comes to large-scale completion. The large investment causes capital costs and financial risk. The result is that the parallel approach is more advantageous because the infrastructure is produced in stages after demand with a lower financial risk. JM, as a housing developer for ten blocks in a development area, is recommended to complete the infrastructure as a combination of the two approaches. This means that infrastructure, excluding detailed planning, should be completed for three blocks of the development area along with the surrounding roads and pipeline systems. This takes place before the housing production begins. This enables a more cost-effective infrastructure and housing production because of easier coordination, availability and logistics at the workplace area. It also creates more time for effective soil remediation methods, leading to lower cost and environmental savings. The partial investment in infrastructure is less compared to a completion of all infrastructure in the site area. This reduces the capital costs and financial risk. The detailed planning work is finished with the completion of the housing projects, just before the customers move in. This minimizes the risk of wear and damage due to construction traffic during the construction period. It also increases customer satisfaction when the detailed planning work is completed, making habitation attractive.