Lindex has a strong fashion position and is one of northern Europe's leading fashion retailers. Unfortunately their logotype no longer measures up to the fashion level that is required. Surveys and interviews have been conducted with employees at Lindex, disscusing their logotype. I have come to the conclusion that what is needed from Lindex side is strict guidlines for the employees to follow so that all information from Lindex to their customers is made with a great touch of fashion to it and in a coherent way.

<p>Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.</p>

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.

Uppsatsen undersöker hur varumärken inom modebranschen kan bli kvitt ”tantstämpeln” och liknande negativa varumärkesassociationer. För att kunna göra det undersöks först relationen mellan ett varumärkes identitet och image, samt olika strategier för ompositionering. Eftersom det finns en mer eller mindre allmänkänd tantstämpel över Lindex används varumärket som ett specifikt exempel på ett generellt problem, och fyller därför en central roll i undersökningen. Som teoretisk referensram används litteratur inom strategisk kommunikation och marknadsföring, samt allmänna riktlinjer för att granska visuellt material. Undersökningen bygger på att ställa urvalet av material mot presenterad teori för att identifiera och diskutera strategier som kan tänkas användas, samt vara mer eller mindre effektiva, för att bli kvitt problem likt tantstämpeln. I undersökningens genomförande blev det tydligt hur varje beslut och strategi bidrar till att bygga upp en varumärkesidentitet som påverkar bilden av ett varumärke. Med det sagt finns det olika aspekter ett varumärke i Lindex position bör reflektera över, däremot går det inte att ge ett säkert svar på hur varumärken inom klädbranschen kan bli kvitt tantstämpeln.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how a CSR strategy can be used as a marketing tool by analyzing ICA‘s and Lindex‘s marketing approach within the Pink Ribbon campaign. Background: The concept of CSR has become more and more common in business practices and customers today almost expect companies to be socially responsible. Even though CSR is very important for companies, it has historically not been a very lucrative approach for them to involve in these activities. However there are ways of combining the social responsibility with earning profits. The concept of CRM is a very effective tool for earning a profit while at the same time being socially responsible. In Sweden one of the biggest and most well known CSR activities is the Pink Ribbon campaign. Could this campaign be utilized to market a company and how would this then be done? Method: The research approach for the thesis was that of a multiple case study with qualitative data collection concerning the Pink Ribbon campaign. To put the campaign into perspective two companies were chosen and they were investigated in terms of their marketing approach and CSR approach. The empirical findings consisted of a number of interviews with managers at different levels within the companies ICA and Lindex. Conclusion: Our findings suggest that CSR within the context of the Pink Ribbon campaign works well as a marketing tool. The companies have utilized the campaign to gain a better reputation as well as getting a boost in sales because of it. This is in essence what marketing is all about and by using CSR in the form of CRM you also involve the customers in the process. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en CSR strategi kan användas som ett marknadsföringsmedel genom att analysera ICA‘s och Lindex tillvägagångssätt under Rosa Bandet kampanjen Bakgrund: CSR som koncept har blivit mer och mer vanligt bland företag och kunder idag förväntar sig att företagen ska ta socialt ansvar. Även om CSR är viktigt för företag så har det historiskt sett inte varit någon lukrativ verksamhet att syssla med dessa frågor. Det finns dock sätt som kombinerar lönsamhet och socialt ansvar. CRM är ett exempel på ett medel som leder till lönsamhet samtidigt som företaget tar socialt ansvar. I Sverige så är Rosa Bandet kampanjen en av de största och mest igenkända CSR aktivitet som företag tar del i. Kan denna aktivitet användas till att marknadsföra företaget och hur ska detta i så fall ske? Metod: Vår undersökningsmetodik har bestått av en multipel fall studie med kvalitativ data angående Rosa Bandet kampanjen. För att sätta kampanjen i ett perspektiv så valde vi ut två företag och undersökte deras tillvägagångssätt med marknadsföring och CSR. Vår empiri bestod av ett antal intervjuer med managers på olika nivåer inom ICA och Lindex. Slutsats: Vår empiri visar att CSR i sammanhanget av Rosa Bandet kampanjen funkar bra som marknadsföringsmedel. Företagen har använt kampanjen både till att förbättra deras anseende samt för att förbättra deras försäljning. Detta är i princip vad marknadsföring handlar om och genom att använda CSR i formen av CRM så involveras även kunderna i processen.

<p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how a CSR strategy can be used as a marketing tool by analyzing ICA‘s and Lindex‘s marketing approach within the Pink Ribbon campaign.</p><p>Background: The concept of CSR has become more and more common in business practices and customers today almost expect companies to be socially responsible. Even though CSR is very important for companies, it has historically not been a very lucrative approach for them to involve in these activities. However there are ways of combining the social responsibility with earning profits. The concept of CRM is a very effective tool for earning a profit while at the same time being socially responsible. In Sweden one of the biggest and most well known CSR activities is the Pink Ribbon campaign. Could this campaign be utilized to market a company and how would this then be done?</p><p>Method: The research approach for the thesis was that of a multiple case study with qualitative data collection concerning the Pink Ribbon campaign. To put the campaign into perspective two companies were chosen and they were investigated in terms of their marketing approach and CSR approach. The empirical findings consisted of a number of interviews with managers at different levels within the companies ICA and Lindex.</p><p>Conclusion: Our findings suggest that CSR within the context of the Pink Ribbon campaign works well as a marketing tool. The companies have utilized the campaign to gain a better reputation as well as getting a boost in sales because of it. This is in essence what marketing is all about and by using CSR in the form of CRM you also involve the customers in the process.</p> / <p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en CSR strategi kan användas som ett marknadsföringsmedel genom att analysera ICA‘s och Lindex tillvägagångssätt under Rosa Bandet kampanjen</p><p>Bakgrund: CSR som koncept har blivit mer och mer vanligt bland företag och kunder idag förväntar sig att företagen ska ta socialt ansvar. Även om CSR är viktigt för företag så har det historiskt sett inte varit någon lukrativ verksamhet att syssla med dessa frågor. Det finns dock sätt som kombinerar lönsamhet och socialt ansvar. CRM är ett exempel på ett medel som leder till lönsamhet samtidigt som företaget tar socialt ansvar. I Sverige så är Rosa Bandet kampanjen en av de största och mest igenkända CSR aktivitet som företag tar del i. Kan denna aktivitet användas till att marknadsföra företaget och hur ska detta i så fall ske?</p><p>Metod: Vår undersökningsmetodik har bestått av en multipel fall studie med kvalitativ data angående Rosa Bandet kampanjen. För att sätta kampanjen i ett perspektiv så valde vi ut två företag och undersökte deras tillvägagångssätt med marknadsföring och CSR. Vår empiri bestod av ett antal intervjuer med managers på olika nivåer inom ICA och Lindex.</p><p>Slutsats: Vår empiri visar att CSR i sammanhanget av Rosa Bandet kampanjen funkar bra som marknadsföringsmedel. Företagen har använt kampanjen både till att förbättra deras anseende samt för att förbättra deras försäljning. Detta är i princip vad marknadsföring handlar om och genom att använda CSR i formen av CRM så involveras även kunderna i processen.</p>

Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

<p>Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.</p><p>Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.</p><p>Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.</p>

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen. Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.

Advertising constantly surrounds us in different ways and it affects us in our everyday lives. The underwear industry has often been criticized for sexist and excluding advertisements and women has often been depicted in a stereotyped way. Today marketing has become more inclusive, as diversity of people in advertisements has become a hot topic of discussion. It is interesting to examine this topic out of a Swedish context as it in many ways is a country that is on the cutting edge when it comes to inclusion and diversity. This study aims to, based on images and commercials from Victoria’s Secret Sweden and Lindex, examine how and in what ways inclusion and exclusion depicts in female underwear advertising. Our theoretical framework consists of following theories: representation, stereotyping, intersectionality, and following terms: norm, norm creativity and femininity. Our analysis is made with semiotic image analysis as the chosen method. The main conclusion of this study is that our material included women with different skin colors and ethnicities, and partly women with varying body types and ages. People with visible disabilities was excluded from the advertisements. Factors such as class, sexual orientation, religious beliefs, gender identity and invisible disabilities we could not distinguish, which made it impossible for us to assess whether these groups was included or excluded in the advertisements. Thus, the advertisements was both including and excluding, however we question whether it is possible for companies to include all types of groups and people in their advertisements.