År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell.   Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer. Genom att använda mig av den multimodala diskursanalysen som teori har jag fått en inblick i hur deltagarna genom förhandlingar i diskussioner tolkar tecken och bygger upp idéer. I analysen framkommer hur de kommunicerar genom olika resurser som bygger upp ramar för hur handlingen konstrueras i animationen. Handlingen, tematiken i animationen, har kretsat kring var vi bor i Vintergatan, evolutionen, fortplantning och klimatskillnader etc. Under en och en halv dag har deltagarna utifrån en idé gjort ett bildmanus, lärt sig alla moment och till sist animerat en kortfilm. Dessa animationer har jag valt att visa upp på vårutställningen på Konstfack som den gestaltande delen i mitt arbete. Jag har även formgivit en affisch som ringar in den didaktiska designen och deltagarnas arbete i processen.

Politisk kommunikation används i många olika medier. Denna uppsats syfte är att undersöka hur populism och propaganda ges till uttryck i de tre svenska största partiernas valfilmer. En från respektive parti 2014 och en från respektive parti 2018. Uppsatsens huvudmetod är kvalitativ innehållsanalys där vi utgår från en retorisk- samt multimodal analys. Vi använder oss av bland annat av Jagers och Walgraves tidigare forskning om tunn och tjock populism och Jowett och O ́Donells definition av propaganda. Med hjälp av teori och metod har vi därefter analyserat materialet utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Slutsatsen är att populistiska medel och propagerande medel används i alla valfilmer till en viss grad. Det har däremot skett en förändring inom partierna mellan årtalen. Fortsättningsvis tror vi att det skulle kunna vara intressant att i ett nästa steg ta reda på vilken förändring som skett inom partierna i valfilmerna vid valet 2022.

The study strives to clarify and problematize the construction of love in a Swedish produced tv series for youths with homosexual main characters. It examines the six episodes of the Netflix show Young Royals, which premiered in 2021 and has been acknowledged for its depiction of homosexual characters. With help from multimodal discourse analysis and the analytical tools lexical choices, emotionally charged words, attributes and settings the study examines how homosexual love is constructed in the show and how norms about sexuality and masculinity are expressed in this depiction. The study uses the theories “Heteronormativity” and “Hegemonic masculinity” in order to help see the different discourses from the series. The results show four different thematic discourses connected to the construction of love between the main characters; inner conflict of sexuality, loneliness, power relationships as obstacles to romantic relationships and invincible love. The conclusions drawn are that love is not constructed in the stereotypic way which is common for homosexual relationships in media. The love is rather constructed like in typical romantic movies and shows in which the main characters are heterosexual.

Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande för­änd­ringar av vårt sätt att leva och kommunicera men nya tekniker har också mötts av skepti­cism och väckt kontroverser. Ett aktuellt exempel är motståndet mot den femte genera­tion­ens mobil­nät, 5G. Trots att det inom den etablerade vetenskapen saknas stöd för att 5G skulle utgöra en hälsofara har en växande antistrålningsrörelse hävdat att tekniken för med sig nya och ökade strålningsrisker. I den här uppsatsen utforskas den svenska 5G-kritiska rörel­se som vuxit sig stor på Facebook. Syftet är att undersöka hur risk, rädsla och misstro i relation till mobilnätet 5G konstrueras diskursivt inom den 5G-kritiska rörelsen, med utgångspunkt i två av de största och mest aktiva 5G-kritiska grupperna på plattformen. Uppsatsen utgår från en socialkon­struk­tionistisk ansats och fokuserar tre analytiska teman: risk, rädsla och misstro. Dessa teman ligger även till grund för det teoretiska ramverket som utgår från Ulrich Becks (2012) risksamhälle och Frank Furedis (2006) teori om rädslokulturer. Studien bygger på en netnografisk insam­lings­metod där såväl språkligt som visuellt innehåll har samlats in och analyserats i en multi­modal diskursanalys. Analysresultaten visar att risk, rädsla och misstro konstru­eras via ”version­er av världen” där riskerna med 5G framställs som verkliga, akuta och hotande och där makt­hav­ande aktörer porträtteras som opålitliga, korrupta och in­kom­­petenta. Dessa diskur­s­iva mönster är såväl språk­­liga som visu­ella; de sker inte bara genom menings­skapande ord­val, narrativ och tecken utan också genom använd­ning av så kallade inter­net­mem och emojis. Studiens resultat visar också att sociologiska perspektiv på risk, rädsla och misstro kan fördjupa förståelsen för dessa konstruk­tioner och ge perspektiv på hur rörelsen förhåller sig till det omgivande sam­hället. Analysen tyder på att de definitions­strider och olika rationalitets­anspråk som Beck (2012) har beskriv­it som typiska för risksam­hället också präglar konstruk­tionen av riskerna med 5G. Furedis (2006) rädsloteman fördjupar vidare förståelsen för hur risker till­skrivs ett hotfullt innehåll genom sociala och kulturella pro­cesser. Dessutom visar analysen på att misstro gentemot etablerad expertis kan leda till fram­växten just den alter­na­tiva expertis som såväl Beck som Furedi har beskrivit. Samtidigt tycks social organi­sering online också innebära vissa nya förutsättningar som har potential att för­flytta tradi­tion­ella makt­positioner som finns beskriv­na i teorin. / Modern information and communications technology has brought about radical changes in the way we live and communicate. However, new technologies have also sparked scepticism and created controversies. A recent example is the opposition to the fifth-generation mobile network technology, 5G. According to the established science community, there is no evidence that 5G would pose a health hazard. Still, a growing anti-radiation movement has claimed that the tech­nology will cause new and increased radiation risks. This essay explores the Swedish 5G critical movement that has grown large on Facebook. The aim is to examine how risk, fear, and mistrust in relation to the mobile network 5G are constructed discursively within the 5G critical move­ment, based on two of the largest and most active 5G critical groups on the platform. Drawing on a social constructionist approach, the study focuses on three analytical themes: risk, fear, and mistrust. These themes also form the basis of the theoretical framework, consisting of per­spec­tives from Ulrich Beck’s (2012) risk society and Frank Furedi’s (2006) theory on culture of fear. The study is based on a netnographic collection method where both linguistic and visual data have been collected and analysed in a multimodal discourse analysis. The result of the analysis shows that risk, fear, and mis­trust are constructed via "versions of the world" in which the risks of 5G are presented as real, acute, and threat­ening and actors in power are portrayed as unreliable, corrupt, and incom­petent. These discursive patter­ns are both linguistic and visual; they take place not only through mean­­­ingful choices of words, narra­tives, and signs but also by using so-called internet memes and emojis. The results also show that sociological perspectives on risk, fear, and mis­trust can deepen the understanding of these construc­tions and provide perspectives on how the move­ment relates to the surrounding society. The analysis indicates that the definitional strugg­les and different claims of rationality that Beck (2012) has described as typical for the risk society also characterize the construction of risks related to 5G. Furedi’s (2006) themes of fear also deepens the understanding of how risks are assigned a threat­ening content through social and cult­ural processes. Moreover, the analysis reveals that distrust of established expert­ise can lead to the emergence of an alter­native expert­ise, which has been described by both Beck and Furedi. However, the results also suggest that social organization online entails some new con­ditions that have the potential to shift trad­itional positions of power described in theory.

The present study conducts a multimodal discourse analysis of texts from the three charities UNICEF, Red Cross and Doctors Without Borders and investigates how the reader is encouraged to support these organizations by donating money. The aim is to explore what relationship to the reader that is established, as well as what attitudes that are expressed through textual and visual modes. To do this, three texts from each charity are selected, all regarding the 10-year-long Syrian war, so a comparison can be drawn between the organizations’ different linguistic strategies. The study is based on Fairclough’s three-dimensional model, Halliday’s metafunctions and the appraisal theory presented by Martin & White. Previous studies illustrate how the theoretical frameworks can be applied in analyses of advertisement, narrative texts and fundraising letters by non-for-profit organizations. This study provides further illustration of the significant role of different details in pictures and written text in order to inspire and persuade the reader to help finance the organizations. The results discern a charity discourse, where the texts not only emphasize the importance of helping those in need, but also to support and allow the charities to continue their crucial work worldwide. The texts also seem to aim at arousing empathy and creating a close relationship to the reader in order to encourage donations.

I denna studie har vi studerat om och hur mångfald är inkluderat i TV-program som används i förskolan med hjälp av det poststrukturalistiska perspektivet. Med en normkritisk blick på samhälleliga normer om kön, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet har vi studerat vilka individer som blir representerade genom gestaltade karaktärer samt hur dessa individer representeras. De TV-program som studeras är fem olika avsnitt av fem olika program från Utbildningsradions (UR) hemsida. Vi har använt den multimodala diskursanalysen som metod för att analysera dessa avsnitt. Resultatet visar att avsnitten genom gestaltade karaktärer både kan förstås som att det inkluderar och inte inkluderar en representation av mångfald. Detta eftersom avsnitten till viss del innehåller representation av de kategorier som individer tillskrivs men inte alla. Resultatet visar även att gestaltningen av karaktärerna både reproducerar och utmanar normativa diskurser.

Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

Hur bidrar reklamfilmer till att producera och reproducera klimatdiskurser i samhället? Genom att undersöka tre svenska reklamfilmer som marknadsför elbilar syftar studien till att öka förståelsen för hur reklam samspelar med allmänhetens åsikter om miljöfrågor. De aktuella bilmärkena är Kia, Volkswagen och Volvo. Utifrån teoretiska perspektiv om grön kapitalism, gröna utopier och industriell fatalism strävar studien efter att avslöja de diskurser som är aktuella i reklamfilmerna, samt att avslöja de strategier som fordonsindustrin använder för att positionera elbilar som lösning på klimatkrisen. Studien använder en kritisk multimodal diskursanalys för att analysera reklamfilmernas visuella, auditiva och textuella element. Resultaten erbjuder värdefulla insikter för marknadsförare, beslutsfattare och forskare som är intresserade av samspelet mellan reklam och hållbara diskurser, samt bidrar till fältet för miljökommunikation. / How do commercials contribute to producing and reproducing climate discourses in society? By examining three Swedish commercials that market electric cars, the study aims to increase the understanding of how advertising interacts with the public's views on environmental issues. The car brands are Kia, Volkswagen and Volvo. Based on theoretical perspectives on green capitalism, green utopias and industrial fatalism, the study aims to reveal the discourses that are embedded in the commercials, as well as to reveal the strategies that the automotive industry uses to position electric cars as a solution to the climate crisis. The study uses a critical multimodal discourse analysis to analyze the commercials' visual, auditory and textual elements. The results offer valuable insights for marketers, policy makers and researchers interested in the interplay between advertising and sustainability discourses, as well as contributing to the field of environmental communication.

Denna studie ämnar belysa hur svarta män framställs i film och vilka attityder dessa män har mot varandra. Uppsatsen undersöker hur aggressivitet och femininitet tar sig uttryck i den Oscarbelönade filmen Moonlight (2016) och vilka stereotyper som framkommer hos männen i filmen. Eftersom filmen behandlar homosexualitet i ett socioekonomiskt lågt område ämnar studien undersöka attityden gentemot homosexualitet och hur huvudkaraktären lever ett liv som homosexuell man. Teorier som används för att kunna undersöka aggressivitet och femininitet i filmen är heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni som hjälper oss titta djupare på aggressiviteten. Utifrån en multimodal diskursanalys har vi med hjälp av lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation studerat filmen och valt ut scener som belyser det som vi ämnar undersöka. Analysen visade att aggressivitet uttrycktes både verbalt och fysiskt, samt att det skedde en maktordning bland de manliga karaktärerna i filmen. De som faller innanför den heterosexuella ramen blir inte utsatta för samma våld och aggression som homosexuella män. Femininitet är ett genomgående tema i filmen som visade sig främst hos den homosexuella huvudkaraktären. Det syntes utifrån sårbarhet och att vara öppen med sina känslor. / This study aims to illustrate how Black men are depicted in film and what attitudes these men have towards each other. The study examines how aggressiveness and femininity is expressed in the Oscar awarded film Moonlight (2016) and what stereotypes that are emerging among the men in the film. Since the film includes homosexuality in a socio-economically low area, this study aims to look at attitudes towards homosexuality and how the main character is living a life as a homosexual man. Theories that have been used to examine aggressiveness and femininity are heteronormativity, representation theory and stereotypes as well as masculinity and hegemony that helps us look further into the aggressiveness. Based on a multimodal discourse analysis, we have used lexical choices, valued words, and paralinguistic communication to study the film and chose scenes that illustrate the aim of this study. The analysis showed that aggressiveness was expressed verbally and physically, and that there was a power structure among the male characters in the film. The ones falling within the heterosexual frame are not being exposed to the same amount of violence and aggression as the homosexual men. Femininity is a thoroughgoingly theme in the film and was shown mostly by the homosexual main character. It was shown by vulnerability and by expressing emotions.