The interaction between the driver, the car and the road is essential for the road safety. This case study focuses on the road condition and its effect regarding road safety issues. By studying and isolating the road condition aspect and its contributing role to the accident occurrence, the aim is to explore their relationship, as well as highlight the road parameters that are commonly associated with accident occurrence. This result will be used to develop and increase awareness of the impact of poor road alignment and poor road surface conditions on traffic safety, in order to prevent these accidents from occurring. The road parameters chosen for this study include side friction, cross slope and rut bottom cross slope, road texture, curvature, drainage gradient and rutting. The case study was limited to lv 360 in Västerbotten, where all accidents with an unclear cause of the accident were studied, between 2003 and 2012 were carefully studied and assessed based on the condition of the road at the time of the accident. The study was based on accident data from Transportstyrelsens accident database STRADA and road data was obtained from Vecturas Profilograf. Analysis of the various road parameters and their respective safety limits, identified many hazardous sections on lv 360. Low side friction values, insufficient drainage gradient and incorrect cross slopes are some of the shortcomings that were found. The results show that 70% of all accidents occurred on curves where the vehicle either skidded or went off the road. Furthermore, the results show that the side friction demand in 65% of the accidents far exceeded the designed side friction supply according to VGU. Insufficient side friction associated with curves shows an evident relation with the accident occurrence. The analysis shows that 80% of the accidents had deficiencies in two or more road parameters. Improperly designed cross slopes in curves – where the slope instead of resisting the lateral force, contributed to it – was found to create dangerous circumstances for the traffic. These were also found at lv 360, why the cross slope design according to the results, directly affects the accident rate – particularly at curves. Improper cross slope in sections where the gradient is low often result in insufficient drainage gradient, and consequently a high skid risk. These were common on entry and exit points of curves, where the cross slope shifts between straight sections and curves and thus passes zero. The results show that the drainage gradient in 70 % of the accidents was too low and in many cases fell below VGU's requirement of 0.5 % before and after the curve. / Samarbetet mellan föraren, bilen och vägen är essentiellt för trafiksäkerheten. Denna fallstudie fokuserar på vägens tillstånd och dess roll inom trafiksäkerhetsarbetet. Genom att studera och isolera vägaspekten och dess bidragande roll till olycksförekomsten, är målet att tydliggöra relationen mellan dessa, samt belysa de vägparametrar som vanligen associeras med trafikolyckor. Detta för att utveckla och utöka medvetenheten kring effekten av dålig linjeföring och bristfälliga vägytegenskaper, för att i framtiden kunna förebygga dessa olyckor. De parametrar som studerades är bland annat sidofriktionen, tvärfallet och spårbottentvärfallet, texturen, kurvaturen, snedlutningen och spårdjupet. Arbetet avgränsades till länsväg (lv) 360 i Västerbotten, där alla olyckor med en oklar olycksorsak mellan åren 2003 och 2012 studerades, och bedömdes efter vägens tillstånd vid olyckan. Studien baserades på olycksuppgifter från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA och vägmätningar utförda av Vecturas Profilograf. Vid analys av de olika väg parametrarna och deras respektive gränsvärden, identifierades många brister på länsväg 360. Låga sidofriktionsvärden, otillräcklig snedlutningar och felaktiga tvärfall vid kurvor är några av de brister som påhittades. Resultatet visar att 70 % av alla olyckor inträffade i kurvor där fordonet antingen fått sladd eller åkt av vägen. Vidare visar resultatet att sidofriktionsbehovet i 65 % av olyckorna långt översteg den dimensionerande sidofriktionen enligt regelverket Vägar och Gators Utformning (VGU). För liten sidofriktion i samband med kurvor visar en tydlig koppling till olycksförekomsten. Analysen visar dessutom att 80 % av olyckorna hade brister i två eller fler vägparametrar. Felaktigt utformat tvärfall vid kurvor – där lutningen istället för att motverka sidokraften bidrar till den – skapar livsfarliga förutsättningar för trafiken. Även dessa påträffades på länsväg 360, varför tvärfallets utformning enligt resultatet direkt påverkar på olyckstalet, i synnerhet vid kurvor. För litet tvärfall i de sektioner där även längslutningen är låg innebär dessutom otillräcklig snedlutning (resultanten av tvärfallet och längslutningen) och medför stora risker för halka. Dessa är vanliga vid in- och utfarter av kurvor, där tvärfallet övergår mellan raksträcka och kurva och passerar noll. Resultatet visar att 70 % av olyckorna hade för låg snedlutning samt att flera sträckor i många fall underskred VGU:s krav på 0,5 % före och efter kurvan. Som lösning föreslås hastighetssänkning och varningsskyltar vid skarpa kurvor samt att stor kraft bör läggas på korrekt utförda tvärfall som tar hänsyn till sidokraften.

Byggandet av vägar är en del av samhällsbyggandet, där vägarna utgör en grundläggande del i skapandet av förutsättningarna för transporter. Huvuddelen av våra transporter sker på vägar, varför vägtrafiken av förklarliga skäl står för en betydande klimatpåverkan. Det är således en förutsättning för ett hållbart samhälle att de negativa effekterna som vägtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens människor och kommande generationer står därför inför en enorm utmaning, där klimatproblematiken som vägtrafiken orsakar måste bemästras för att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Styrning mot mer miljövänliga fordon och andra liknande initiativ för begränsad klimatpåverkan är verkningsfulla åtgärder för att få bukt med klimatpåverkan från vägtrafiken, men positionerna måste flyttas fram ytterligare för att erhålla en mer livskraftig lösning.   Det bör tas hänsyn till den ackumulerade energianvändningen för vägtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vägens livslängd redan i de tidiga skedena av vägbyggnadsprocessen. Den energieffektiviseringspotential som finns genom val av alternativ design måste utredas redan i dessa tidiga stadier. Eftersom det är i dessa skeden som de allra viktigaste besluten fattas, och där möjligheten att påverka är som störst. De schablonvärden som energianvändningen vanligtvis baseras på under de tidiga skeden måste kompletteras med mer verklighetstrogna värden för det aktuella vägobjektet och den trafik som råder eftersom varje vägobjekt är unikt. Ett nytt sätt att planera, projektera, och bygga vägar på kan med fördel implementeras under vägbyggnadsprocessen, där det tas tillvara på den kunskap och forskning som finns idag.   Examensarbetet har med utgångspunkt från det vida begreppet energieffektiv vägdesign visat hur utmaningen att skapa ett hållbarare samhälle kan omvandlas till praktiska handlingar inom nationell och internationell vägplanering. Konsten att utforma en väg, på ett sätt som medför så liten miljöpåverkan som möjligt på samma gång som det inte görs på bekostnad av andra krav, är oftast en komplicerad process. Det saknas oftast även rätt kunskap och verktyg för att nå målet. En utvärderingsmodell som bedömer den framtida energiåtgången för att trafikera vägen under dess livslängd har använts i syfte att optimera energianvändningen från vägtrafiken, liknade utvärderingsmodell har använts för att bedöma energianvändningen vid vägbyggnation. Energianvändningen som en väg ger upphov till kan därför delas upp i flera delar, där var del för sig kan bedömas samt energieffektiviseras sett ur ett livscykelperspektiv.   Studien som tillämpades på ett vägobjekt, både under vägutredningsstadiet samt projektering, visar att energianvändningen kan påverkas genom val av vägkorridor, horisontal- och vertikalgeometri, tvärsektion, hastighetsgräns, samt vägöverbyggnadens utformning. Genom att optimera designen av dessa grundelement, vilket genom samverkan bildar vägen i helhet, kan en mer energieffektiv vägdesign åstadkommas. Resultaten tyder på att sambandet mellan vägens linjeföring och energianvändning är ett viktigt område i arbetet med energieffektivare väghållning. Trafikens energianvändning är i snitt 26 gånger större än byggnationsenergin, varför energianvändningen under drifttiden bör utgöra ett prioriterat område i framtida arbeten med att optimera vägens energianvändning under dess livslängd. Studien har även visat att en effektivisering upp till 10 % kan uppnås för trafikenergin, och upp till 42 % för byggnationsenergin. Examensarbetet pekar också på de möjligheter som användandet av LCA-baserade utvärderingsverktyg öppnar upp för energieffektivisering i samband med vägbyggnation.

I Stockholm uppstår det problem i trafiksystemet då det till stora delar är överbelastat till och från de östra delarna av länet, både på väg- och spårnätet. I och med att stor del av befolkningen måste ta sig till andra sidan staden för att komma till jobbet ställer det höga krav på att infrastrukturen fungerar väl. Med den starka befolkningstillväxten kommer bristerna som redan finns förstärkas ifall inga åtgärder vidtas.Behovet av en Östlig Förbindelse är stort och kommer hjälpa till att avlasta de befintliga vägarna och skapa ett bättre trafiksystem när den kopplar samman Södra länken och Norra Länken och bildar en ringled runt Stockholm.Två alternativ har tagits fram, ett alternativ med en sänktunnel som passage av Saltsjön och ett alternativ med en bergtunnel som passage av Saltsjön.Genom att studera tidigare undersökningar gjorda av Trafikverket och ritningar som WSP tagit fram har de två alternativen undersökts och jämförts mot varandra utifrån trafiksäkerhet, vägestetik, kostnad och miljö. Resultaten kontrolleras mot krav som Trafikverket ställer på nybyggda vägar.Syftet med arbetet är att ta fram fördelar och nackdelar med de olika alternativen för att kunna bedöma vilket som är mest fördelaktigt att gå vidare i projekteringen med.Undersökningarna visar att båda alternativen håller god standard ur trafiksäkerhet och vägestetik där inget alternativ är avsevärt bättre än det andra.Största skillnaden mellan alternativen är på kostnad, där bergtunneln är billigare att bygga men kommer kosta mer i utsläpp.