Bakgrund Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker. Fysisk aktivitet på recept är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården kan arbeta för att främja fysisk aktivitet i befolkningen. En viktig aspekt vid förskrivning av fysisk aktivitet är att stödja personens motivation. För att bedöma effekter av fysisk aktivitet används olika parametrar och mätinstrument.   Syfte Syftet med studien var att beskriva effekter för personer som får fysisk aktivitet på recept.   Metod En litteraturbaserat studie valdes för att göra en översikt inom den aktuella forskningen om fysisk aktivitet på recept i relation till effekter för personen. En systematisk artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl, sökningen kompletterades med en manuell sökning utifrån studerade artiklars referenslistor. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, totalt inkluderades 16 artiklar av hög och medel kvalité.   Resultat Resultatet presenterades fördelat i tre teman: fysiologiska och psykosociala effekter av fysisk aktivitet på recept, samt indirekta följder av fysisk aktivitet på recept. Effekterna hos deltagarna som fått fysisk aktivitet på recept visade ett starkt samband med typ av intervention som studien baserades på. Både signifikanta och icke signifikanta resultat noterades i blodtryck, puls, vikt, midjemått, syreupptagningsförmågan, energiförbrukning samt i biokemiska markörer. Flera studier påvisade förbättring i deltagarnas livskvalité, reduktion av stressnivå och ökad social tillfredställelse. Ökad tid som deltagarna använde för fysisk aktivitet på fritiden, utökade typer av genomförd fysisk aktivitet, högre följsamhet samt ökad kunskap om hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet och information om risker med inaktivitet var indirekta effekter av förskrivningen. Fysisk aktivitet på recept ledde inte till signifikant mer fall och skador hos deltagarna.   Slutsats Fysiologiska effekter noterades tidigt, men uteblev om få insatser med motivation och beteendeförändringar erbjöds. Psykologiska effekter tog längre tid att uppnås. Individuell anpassning av fysisk aktivitet på recept resulterade till större effekter.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett legitimerat yrke, där det huvudsakliga ansvarsområdet är omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar utifrån olika kompetenskrav och kärnkompetenser. Det är vanligt att sjuksköterskor säger upp sig, som kan ses som ett allmänt globalt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ohälsa under sin första tid inom yrket, vilket även handledare och chefer har uppmärksammat. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter inom yrket på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad metod användes, med Fribergs (2017) analysmetod för att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter. Tolv artiklar som söktes fram i databasen CINAHL analyserades. Resultat: Tre teman: Närstående och arbetsplatsen hade en betydande roll, Känslan av otillräcklighet och Organisatoriska faktorer av betydelse, samt i sju subteman: Positivt stöd, Bristande stöd, Den psykisk ohälsan var överväldigande, Att inte känna sig beredd och finna balans, Från självkritik till självsäkerhet, Teamet och kollegor och De brister som påverkade NeS och patientsäkerheten. Konklusion: Resultatet visade att negativa erfarenheter var övervägande, såsom ohälsa, självkritik och bristande färdigheter. Positiva erfarenheter kom aldrig utav sig självt, stödet var avgörande från kollegor, teamet och organisationen. / Background: The nurse profession is a registered profession, where the main area of responsibility is nursing. Nurses work on the basis of competence requirements and core competencies. There are many nurses resigning their jobs, which can be seen as a global problem. Many newly graduated nurses experience illness during their first time period, which has also been recognized by supervisors and managers. Aim: The aimwas to describe newly graduated nurses experiences within the profession on hospitals. Method: A qualitative literature-based method was used, with Friberg's (2017)analysis method to describe newly graduated nurses experience. Twelve articles that were sought out in the database CINAHL were analyzed. Findings: Three themes: Relatives and the workplace had a significant role, A feeling of inadequacy and Organizational factors of importance, and in seven subthemes: Positive support, Deficient support, The psychological illness was overwhelming, To not feel prepared and finding balance, From self-criticism to self-confidence, The team and colleagues and The shortcomings the af ected NeS and patient safety. Conclusion: The result have shown that negative experiences were predominant, such as illness, self-criticism and lack of skills. Positive experiences never came by itself, the support was crucial from colleagues, the team and the organization.