Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med mitt utvecklingsarbete är att undersöka hur lärare kan arbeta med mänskliga rättigheter och den egna identiteten med utgångspunkt från en roman. Undersökningens teoretiska utgångspunkter grundar sig utifrån de didaktiska frågorna, samt teorier gällande syftet med denna undersökning. Undersökningen belyser även forskning kring litteraturläsningens roll i undervisningen. Den metod som har använts i detta utvecklingsarbete är kvalitativ metod där mina huvudsakliga dokumentationsmetoder är lärardagbok, närläsning av elevtexter och elevutvärderingar samt elevintervjuer. Undersökningens resultat visar på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur som en källa till kunskap utifrån demokratiska aspekter såsom mänskliga rättigheter. I undersökningens resultat framkommer att eleverna på olika sätt har fått en förståelse för vad litteraturen har att erbjuda dem i form av kunskap samt utveckling i den egna identiteten.

Syftet med den vetenskapliga undersökningen är att ta reda på den plats och relevans som bilderboken har i svenskämnets litteraturstudier i gymnasieskolan. Anses bilderboken enbart ha en distinkt plats hos gruppen av yngre läsare, eller kan det finnas potentialer att integrera den för andra, äldre läsare? Huvudsakligen studeras förhållandet mellan bild och text i två skönlitterära bilderböcker, Bläckfisken (2017) och Sesam sesam (2017), som båda är författade av författaren Gro Dahle. Som analysverktyg användes Maria Nikolajevas (2000) schematiska skiss av samspelen mellan bild och text i bilderböcker samt Katarina Rejmans (2013) litteraturdidaktiska verktyg "den litteraturdidaktiska trappan". Resultaten av undersökningen påvisade att samspelen mellan bild och text i Bläckfisken och Sesam sesam är flytande och varierar, där Bläckfisken tenderade att visa upp ett förstärkande och kompletterande samband medan Sesam sesam förhöll sig mer symmetriskt och kontrapunktiskt. Narrativen i bilderna och texten hade tendenser att förstärka brister eller luckor hos varandra, men även vara motstridiga och kontrapunktiska. Verken har en tydlig prägel av kontroversiella ämnen, där den litteraturdidaktiska kan användas som didaktiskt verktyg för läraren när det gäller integrering av bilderboken i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasial nivå. Undersökningar visar även på att bilderboken inte explicit nämna som ett medel lärarna inte ska använda i undervisningen, utifrån Skolverkets styrdokument. Således kan bilderboken, med dess komplexa narrativ och dubbla tilltal, användas i svenskundervisningen på gymnasial nivå. Det krävs enbart ett engagemang, intresse och rätt didaktiska kunskaper eller verktyg för att implementera detta i undervisningen.

<p>Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.</p>

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.