Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre. To get a result we interviewed eight students using the method of qualitative interviews. Then we analyzed the result using George Kingsley Zipf’s principle of least effort, the theory of the economic man and Patrick Wilson’s cognitive authority. The result show that almost all of the students have the same definition of fantasy and uses different ways to get hold of fantasy compared to how they get hold of other kinds of fiction. It also shows that most of them have different influences when choosing a book in the genre of fantasy and when choosing a book from a different genre. / Uppsatsnivå: D

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur socialarbetare inom psykiatrisk vårdframställs i forskning avseende status, anspråk och kompetens. Elva vetenskapliga artiklar harinsamlats med hjälp av systematisk litteratursökning. Dessa har sedan analyserats med hjälpav diskursanalys med fokus på konstruerandet av fenomen och sanningsanspråk. Dessutomkommer maktaspekter avseende vilka som har status och den legitima kunskapen att användaspråk, likaså att vara en analytisk utgångspunkt. Studiens slutsatser är att det råder en likartaddiskurs i forskning kring fenomenet med att socialarbetare inom psykiatriska vården inteanses ha status eller få erkännande för sin kompetens. Vidare kan vi konstatera att forskareinom socialt arbete som disciplin för denna likartade diskurs på grund av både tidigare ochaktuella socialpolitiska kontexter. Forskare står högt upp i en hierarkisk statusordning samthar legitim kunskap vilket ger dem möjligheten att konstruera sanningar i texter. Studien visardärmed vikten av att analysera forskning inom socialt arbete genom diskursanalys för attsocialt arbete som akademisk disciplin ska kunna utvecklas.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet. Fyrtio journalistiska artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning och har utgjort det empiriska materialet i studien som sedan bearbetades genom en form av diskursanalys. De myter som testades var; Män som utsatts för sexuellt våld är extremt ovanligt – framställs som sensationellt och med skepticism, Definitioner om det sexuella våldet mot män – präglas av grovt fysiskt våld, hot, ofta med vapen och droger, Det sexuella våldets könstypiska uppdelning – händelsen framställs som en kontrast mellan femininiteter och maskuliniteter, De efterföljande konsekvenserna – dessa förminskas eller negligeras och offer bemöts negativt av omgivningen. Resultatet visade att myterna till väldigt stor del bekräftades i den mediala framställningen, i synnerlighet ämnets ovanlighet, det fysiska våldet, offerbeskyllningen och det skeptiska bemötandet/rapporteringen. Varför ämnet framställs på ett visst sätt analyseras och presenteras med tidigare forskning som teoretisk bakgrund. / Men who suffered from sexual violence are an issue that receives little attention, both within research and colloquially. Analysing the depiction of sexually abused men in written media has not, as far as I know, been done in a Swedish scientific context before, which makes this study unique in its kind. The primarily aim of this study has been to examine how sexually abused men are depicted in written media. I wanted to see whether the media confirms or rejects the social myths that surround the subject. Furthermore has the ambition with the study been to enlighten the issue to make it a subject for discussion so the knowledge and the understanding can be deepened. The empirical material of forty journalistic articles was gathered in through a systematic literature search and processed via a type of discourse analysis. The tested myths were; Men who suffered from sexual violence are extremely unusual – portrayed as sensational and with scepticism, Definitions of the sexual violence against men – characterized by severe violence, threats, often with weapons and drugs, The stereotypical sex segregation of sexual violence – The event is portrayed as a contrast between masculinity and femininity, The subsequent consequences – are diminished or neglected, the victim is met with negativity by its surrounding. The result showed that de myths were widely confirmed in the depiction of media, especially the phenomenon’s unusualness, the physical violence, the victim blaming and the sceptical approach/reporting. Why the subject is portrayed in a special way has been analysed and presented with the precious research as a theoretical background