No description available.

No description available.

<p>Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.</p><p>Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex. kuddar, sagomatta och koja. Alla förskolor/förskoleklasser har böckerna tillgängliga för barnen så att de själva kan bläddra i dem när de vill.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp. En orsak till att en stor del av verken på litteraturlistan består av samtidslitteratur kan vara att den hårdast lanserats av media. Lärararna anser dock inte att samtidslitteraturen skulle ha lägre status än klassiska historiska verk utan inställningen till samtidsverken är att de utgör en del av elevernas kulturarv. Den allmängiltiga kanon tycks ha spelat ut sin roll i skolan med läroplanen (Lpf94), där undervisningen ska var mer individanpassad.</p>

No description available.

No description available.

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel &quot;Körkarlen&quot;. The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching. To som extent the essay deals with typical patterns of storytelling that Selma Lagerlöf uses, such as her symbolic method, her use of patterns from legends and ghost stories and finally her esthetics. / Uppsatsen berör Selma Lagerlöfs sätt att gestalta ett relativt kontroversiellt idéinnehåll. Selma Lagerlöf går delvis i dialog med läsaren och antyder hur skeendet i Körkarlen kan tolkas, samtidigt som hon lämnar utrymme för läsarens egna reaktioner. En stor del av uppsatsen berör typiska mönster för Selma Lagerlöfs berättarteknik, såsom användandet av sagans, legendens och spåkhistoriens mönster, symboltekniken samt hennes estetiska hållning. I Körkarlen är det Selma Lagerlöfs intention att drinkaren David Holm skall komma till insikt genom vägledning utan att han själv är medveten om att han undervisas. Uppsatsens författare driver tesen att Lagerlöf intar samma hållning gentemot läsaren.

This essay contents a theme-centred study of Elsa Grave’s poetry. It presents an all-pervading featured doom-theme and illuminates three motifs and attitudes through which the theme is featured. The presentation includes analyses that bear in mind the double perspectives within Grave’s poems – the subjective and the universal, where also an omnipresent political attitude is represented. The structure of the essay is constituted in the division of the three motifs: an-nihilation and resignation, motherhood and opposition and underworld and retrogression. Symbols adhered to the theme is presented and analysed in the examining text. The study uses and relates to facts about Graves’ life and recounts for her childhood’s visit in a mine that reflects in the metaphorical language of the poems. The survey exposition shows how Grave’s writing thematic and symbolic consistently returns to the underworld of the mine, where also the study comes down and finishes.

No description available.

Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ”leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur […] som källa till självinsikt.” Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning. Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.