Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att låta skolelevers egna funderingar och ställningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i ämnet religionskunskap. Uppsatsens frågeställning är: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas så att elevernas röster synliggörs och tillåts influera undervisningen på djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock är underordnat det ovan nämnda, är att redovisa den livsfrågeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning är dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som ägde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar på de livsfrågor jag ställt dem inför. Dessutom ingår en av eleverna utförd utvärdering av arbetssättet. Materialet bearbetas med hjälp av teoretiska perspektiv i rådande kurs- och läroplaner samt min förståelse av Hegels dialektiklära, dessutom förhåller jag mig till tidigare utförd forskning inom området. En central tanke i uppsatsen är att elevernas röster med stor behållning kan användas som en utgångspunkt för undervisningen och göras till studieobjekt. Med hjälp av Hegels grundläggande tanke att kunskapsutvecklingen är lika mycket en process som ett slutresultat, utformade jag en undervisningsprocess som väl uppfyller de krav som kursplanen ställer på bearbetningen av elevernas livsfrågor och läroplanen på elevernas delaktighet i undervisningen.

SammanfattningFöreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund.Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund.Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt. Spelarna menar även att de föredrar spel som har lockande slutmål, och sådana spel som uppfattas som realistiska. De sociala villkor som präglar gemenskapen på online-spel, eller vid spelande i LAN, särskiljer sig från annat vardagligt umgänge. Umgänget kännetecknas ofta av ett kortsiktigt interagerande med andra spelare, och särpräglat målinriktade former av gemenskap. Spelaren måste ofta anpassa sig till uttalat hierarkiska ordningar, och strikta rollfördelningar av en art som inte är vanlig i andra samtida umgängesformer. Dessa speciella sociala villkor analyserar jag med hjälp av Anthony Giddens samt Thomas Ziehes teorier rörande det senmoderna samhällets påverkan på unga människors meningsskapande. Med hjälp av Pierre Bourdieus kulturkritiska teorier har jag även utforskat anledningar till varför de datorspelande ungdomar i min undersökning uppfattar att deras sysselsättning bedöms på ett negativt sätt av omgivningen. Dessa former av negativ bedömning ser jag, som lärare i religion- och samhällsvetenskap, kritiskt på. Jag anser att alla former av meningsskapande bland unga måste bemötas med respekt och hänsyn. / The foundation of the individual’s understandings of reality can often be acknowledged and observed through the humblest of everyday routines. The terms of socialization which the gamer meets within the virtual space, fill a series of social and intellectual needs for the gaming teenager. In this paper I have gathered information regarding teen usage of computer games through semi structured interviews, and complementary surveys. Through analysis resting on contemporary social theories regarding the conditions of late modernity, the complexity of the gaming experience is explored. The studied teenagers express that they prioritize computer games which cohere to their other interests, and have strategic elements. Other traits that are preferred lay within the player’s interest in the game’s goal, and if elements of the playing experience are deemed as being realistic. The social terms of online playing, and playing in LANs, are different than in other social interactions. The socialization is often characterized by a goal-orientated approach and a quick procession of short-lived acquaintances. The gamer also has to conform to an openly expressed hierarchy and a strict role-play of a nature not common to other everyday actions. This process is in accord with Anthony Gidden’s and Thomas Ziehe’s theories regarding changed conditions for young people trying to find ontological security in the social realities of late modernity. With the help of Pierre Bourdieau I have also explored the causes of condescending attitudes towards gaming teenagers. This is a phenomenon which I, as a teacher in religion and social studies, am critical of. I adhere to the belief that these processes, in which teenagers seek understanding, should be treated with respect and consideration.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar. ”Vilket utrymme ges den existentiella reflektionen i religionskunskapsämnet i Gymnasieskola 2011?” samt ”Hur kan man tolka existentiell reflektion inom ramen för religionskunskap?”. Tolerans, livsfrågepedagogik och personlig utveckling har identifierats som nyckelbegrepp inom religionskunskapsämnet. Genom en begreppsanalys har dessa knutits till existentiell reflektion och kunskapsorientering. Dessa begrepp har sedan använts som markörer för existentiell reflektion och kunskapsorientering, i en hermeneutiskt inspirerad tolkning av för arbetet relevanta skrivningar i skollagen, läroplanen och ämnesplanen. Analysen visar att existentiell reflektion och kunskapsorientering ges ungefär samma utrymme i läroplanen. I ämnesplanen dominerar det kunskapsorienterande perspektivet, och den existentiella reflektionen saknas nästan helt. I den efterföljande diskussionen påpekas vikten av att religionskunskap innefattar både ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Slutsatsen av arbetet är att lärare i religionskunskap behöver vara uppmärksamma på det existentiellt reflekterande perspektivet, så att det inte försvinner till förmån för ett ensidigt kunskapsorienterande perspektiv. Arbetet pekar också på vikten av att följa upp vad som sker med den existentiella reflektionen nunär den nya ämnesplanen tas i bruk.