SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar. ”Vilket utrymme ges den existentiella reflektionen i religionskunskapsämnet i Gymnasieskola 2011?” samt ”Hur kan man tolka existentiell reflektion inom ramen för religionskunskap?”. Tolerans, livsfrågepedagogik och personlig utveckling har identifierats som nyckelbegrepp inom religionskunskapsämnet. Genom en begreppsanalys har dessa knutits till existentiell reflektion och kunskapsorientering. Dessa begrepp har sedan använts som markörer för existentiell reflektion och kunskapsorientering, i en hermeneutiskt inspirerad tolkning av för arbetet relevanta skrivningar i skollagen, läroplanen och ämnesplanen. Analysen visar att existentiell reflektion och kunskapsorientering ges ungefär samma utrymme i läroplanen. I ämnesplanen dominerar det kunskapsorienterande perspektivet, och den existentiella reflektionen saknas nästan helt. I den efterföljande diskussionen påpekas vikten av att religionskunskap innefattar både ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Slutsatsen av arbetet är att lärare i religionskunskap behöver vara uppmärksamma på det existentiellt reflekterande perspektivet, så att det inte försvinner till förmån för ett ensidigt kunskapsorienterande perspektiv. Arbetet pekar också på vikten av att följa upp vad som sker med den existentiella reflektionen nunär den nya ämnesplanen tas i bruk.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare. Detta för att fysiken i ämnesplan 2011 är ett ämne för alla samhällsmedborgare och inte bara för de som skall studera vidare. / In our essay we have taken a closer look at the syllabus for the physics subject in the Swedish high school. We have compared the content and the formulation between the 2011 syllabus and the 2000 syllabus to be able to locate and analyze similarities and differences between them. Close readings of both the syllabuses and didactic- and pedagogic research have made this comparison and analyzes possible. Our purpose, as future pedagogues, with this essay is to contribute with our view of the syllabuses for the Swedish high school. Our work has shown that Nature of Science and Socio-Scientific Issues has gotten a more significant role than before. That is because physics in the 2011 syllabus is a subject for every member of the society and not just for those who shall continue study at the university.

I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra.