Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs. Resultatet tyder på att arbetsgivare med stor fördel kan investera i livsstilsutbildningar då studien visar att investeringen kan anses vara en både lönsam och effektfull hälsofrämjande insats på arbetsplatsen.