Den här studien har undersökt huruvida det föreligger något samband mellan prokrastinering, self-compassion och livstillfredsställelse. Det har även undersökts om studenter prokrastinerar i högre grad än de som arbetar. Studien har genomförts med en enkät som delats på internet och som till största delen spridits i Facebook-grupper. Det var 96 respondenter som svarade på enkäten och av dessa arbetade 61 personer och 35 studerade. Genom histogram framkom att underlaget för prokrastinering och livstillfredsställelse inte var normalfördelat. För att testa huruvida det föreligger någon signifikant skillnad mellan de som arbetar och de som studerar avseende prokrastinering, har det icke-parametriska testet Mann Whitney U använts. Resultatet visade att en signifikant skillnad föreligger och det är studenterna som i genomsnitt prokrastinerar i högst grad. Även skillnaden i grupperna avseende livstillfredsställelse testades med Mann Whitney U och en signifikant skillnad återfanns även här. Self-compassion jämfördes mellan studenter och arbetande med ett oberoende t-test, men någon signifikant skillnad förelåg inte. Vidare genomfördes korrelationsundersökningar, vilka testades med Spearman´s rho. Resultatet visade att det förelåg signifikanta korrelationer mellan prokrastinering och self-compassion samt self-compassion och livstillfredsställelse, men korrelationerna var relativt svaga. Slutsatsen blev således att studenterna prokrastinerade i högre grad än de som arbetade och att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan prokrastinering och self-compassion samt en signifikant positiv korrelation mellan self-compassion och livstillfredsställelse. / The present study has examined whether there is any correlation between procrastination, self-compassion and life satisfaction and also whether students procrastinate to a greater extent than those who work. The study was conducted with a survey that was shared on the internet and was mainly distributed in Facebook groups. There were 96 respondents who answered the questionnaire and of these 61 worked and 35 studied. Histograms showed that the substrate for procrastination and life satisfaction was not normally distributed. To test whether there is any significant difference between those working and those studying when it comes to procrastination, the non-parametric Mann Whitney U test has been used. The results showed that there is a significant difference and it is the students who, on average, procrastinate most. The difference in life satisfaction groups was also tested with Mann Whitney U and a significant difference was also found here. The results from the self-compassion scale were tested with an independent t-test, and no statistically significant result was found. Correlation studies were also conducted, which were tested with Spearman´s rho. The results showed that there were significant correlations between procrastination and self-compassion as well as self-compassion and life satisfaction, but the correlations were relatively weak. The conclusion was that the students procrastinated to a greater extent than those who worked, and there was a significant negative correlation between procrastination and self-compassion and a significant positive correlation between self-compassion and life satisfaction.

Tidigare studier visar på att tidspress är förknippat med ett negativt välbefinnande och att tidspress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Utifrån denna studie kommer tidspressens påverkan på välbefinnandet att undersökas. Syftet med studien är att utforska om det finns skillnader mellan hur revisorers och revisorsassistenters välbefinnande påverkas av tidspress. Eftersom tidigare studier enbart studerat hur revisorer och inte övriga revisionsmedarbetare påverkas av tidspress som yrket medför, ansågs studiens syfte fylla ett tomrum då syftet är en relativt ostuderad kontext.  För att besvara studiens syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut till auktoriserade/godkända revisorer och revisorsassistenter för att få en så bred svarsfrekvens som möjligt. Totalt erhölls 164 svar, som därefter bearbetades statistiskt för att testa studiens framtagna modell. Studiens svarsfrekvens blev relativt låg i förhållande till andelen utskick, men den rådande högsäsongen anses vara den främsta anledningen. Välbefinnandet har mätts utifrån tre dimensioner, nämligen balans i livet, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Tidspress har mätts utifrån tidsdeadlinespress och tidsbudgetpress.  Resultatet av studien påvisade att tidspress har ett negativt samband med välbefinnandet. Vidare blev resultatet att titel inte har någon modererande effekt på sambandet mellan tidspress och välbefinnande. Därmed blir slutsatsen att desto högre grad av tidspress, desto lägre grad av välbefinnande upplevs, oavsett om du arbetar som revisor eller revisorsassistent. / Previous studies show that time pressure is associated with a negative well-being and that time pressure is common in the auditing industry. This study will examine the impact of time pressure on well-being. The study´s purpose is to explore whether there are differences between how the well-being of auditors and assistant auditors is affected by time pressure. Since previous studies only studied how auditors are affected by time pressure, the study´s purpose considered to fill a void as the purpose is a relatively unstudied context.  To achieve the study´s purpose, a quantitative survey was conducted. The questionnaire was sent out to authorized / approved auditors and assistant auditors to obtain the widest possible response rate. A total of 164 responses were obtained, which were then statistically processed to test the study's model developed. The study's response rate was relatively low in relation to the proportion of mailings, but the current high season is considered to be the main reason. Well-being has been measured on the basis of three dimensions, namely balance in life, job satisfaction and life satisfaction. Time pressure has been measured on the basis of time deadline pressure and time budget pressure. The results of the study showed that time pressure has a negative relationship with well-being. Furthermore, the result was that title has no moderating effect on the relationship between time pressure and well-being. Thus, the conclusion is that the higher the degree of time pressure, the lower the degree of well-being experienced, regardless of title.

Background: The decline of adolescents’ mental well-being, coinciding with an increase of social media as a primary platform for adolescents’ social life, have been suggested to be associated. The current study aimed to investigate the association between social media frequency, problematic social media use (PSMU), and adolescents’ life satisfaction, the potential moderating effect of physical activity on these associations, and in-group differences in the associations by gender and grade. Method: The sample consisted of cross-sectional, self-reported, data from the Swedish cohort of the 2017/18 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study (n=3,446). Ordinal logistic regression was used to estimate the odds ratios for the association between the outcome variable, low life satisfaction, and the exposure variables: Social media frequency, measured in time spent on communication through social media, and PSMU, measured as the number of symptoms from the Social Media Disorder scale, while adjusting for covariates. Gender and grade stratified analysis was conducted, as well as interaction analysis of physical activity. Results: After adjustment for covariates, no association was found between high social media frequency use and life satisfaction, but a small association with was found among adolescents with lower social media frequency. There was a significant and graded association between PSMU and lower life satisfaction. Stratified analysis showed gender and age differences in the associations, with higher odds of lower life satisfaction for girls and 13- and 15-year-olds. No moderating effect of physical activity was found for any of the associations. Conclusion: Social media use can be considered a proximal social determinant of adolescent health through its demonstrated association with life satisfaction. PSMU, as well as girls and older adolescents, has a stronger connection to lower life satisfaction than frequency of use and should be considered in policy work for prevention and improvement of adolescent health.

Två bivariata regressionsanalyser har utförts med syfte att studera om social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och livstillfredsställelse hos unga vuxna i Sverige. I studien medverkade 81 personer, varav 55 deltagare var kvinnor (m = 23,4 år, s = 2,9 år) och 26 män (m = 23,7 år, s = 3,1 år). I en enkätundersökning fick deltagarna skatta sitt användningsmönster på sociala medier (SNSUN) och besvara tre olika instrument som avsåg att mäta social jämförelse av förmåga (INCOM), självkänsla (SISE) och sin tillfredsställelse i livet (SWLS). Resultatet visade att social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och tillfredsställelse i livet hos unga vuxna. Modellen för deltagarnas predicerade självkänsla visade en förklarad varians på 16,5 % och modellen för livstillfredsställelse uppgav endast en förklarad varians på 5,6 %. Modellen med självkänsla och social jämförelse av förmåga som prediktorvariabel hade tre gånger större förklaringskraft vilket stärker antagandet om att sociala jämförelser på sociala medier har en större inverkan på unga vuxnas självkänsla. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, avseende på social jämförelse av förmåga på sociala medier (t = 2,490, df = 79, p = 0,015). Kvinnorna jämförde sig i högre grad på sociala medier än männen i studien. Det framgick dock inte att det fanns någon skillnad mellan kön, avseende på självkänsla och tillfredsställelse i livet. Unga vuxna upplever däremot en viss saknad av tillfredsställelse i livet, vilket kan bero på den höga användningen av sociala medier och positiva ideal som framställs på dessa plattformar. Förklaringskraften anses låg för unga vuxnas livstillfredsställelse i relation till deras sociala jämförelser på sociala medier. För framtida studier hade det varit av betydelse att genomföra en multipel regressionsanalys där fler förklaringsfaktorer inkluderas för att stärka föreliggande resultat i studien. / Two bivariate regression analyses were conducted to study whether social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults in Sweden. The study involved 81 participants, of which 55 were women (M = 23.4 years, SD = 2.9 years) and 26 were men (M = 23.7 years, SD = 3.1 years). In a survey, participants rated their social media usage patterns (SNSUN) and completed three different instruments aimed at measuring social comparison of ability (INCOM), self-esteem (SISE), and life satisfaction (SWLS). The results showed that social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults. The model for participants' predicted self-esteem showed an explained variance of 16.5%, while the model for life satisfaction indicated an explained variance of only 5.6%. The model with self-esteem and social comparison of abilities as predictor variables had three times greater explanatory variance, reinforcing the assumption that social comparisons on social media have a more significant impact on young adults' self-esteem. The results revealed a significant difference between men and women regarding social comparison of abilities on social media (t = 2.490, df = 79, p = 0.015). Women compared themselves more on social media than men in the study. However, there was no difference between genders in terms of self-esteem and life satisfaction. Young adults experience a certain lack of life satisfaction, which may be due to their high use of social media and the positive ideals presented on these platforms. The explanatory variance is considered low for young adults' life satisfaction in relation to their social comparisons on social media. For future studies, it would be significant to conduct a multiple regression analysis including more explanatory factors to strengthen the current study's results.

No description available.