Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI. Resultatet vid faktoranalys av både QOLI och BBQ stämmer väl överens med vad som framkommit vid tidigare forskning av QOLI, det vill säga att instrumentet mäter en bakomliggande faktor; livskvalitet. För att uppskatta diskriminativ förmåga och ta fram meningsfullt gränsvärde har studien även undersökt BBQ gentemot en klinisk patientgrupp bestående av 501 individer med förmodad social fobi. Att studien har visat att BBQ har lika god reliabilitet och validitet som QOLI, samt bättre diskriminativ förmåga att skilja mellan en icke-klinisk och en klinisk population, kan på sikt leda till att BBQ övertar QOLIs position som guldstandard i att mäta självupplevd livskvalitet.

Uppmärksamhets- och arbetsminnesproblematik samt lässvårigheter har visat sig ha samband med livstillfredsställelse. Forskning kring äldre med uppmärksamhetsproblematik är begränsad och likaså hur äldres upplevda livstillfredsställelse samverkar med deras uppmärksamhetsförmåga, arbetsminne och läsförmåga. Som följd undersöktes samband mellan äldre individers uppmärksamhet, arbetsminne och läsförmåga med deras upplevda livstillfredsställelse. Äldre (M = 71,5 år) deltagare (N = 34) från Kronoberg testades utifrån bland annat uppmärksamhet, arbetsminne och läsning samt fick skatta livstillfredsställelse. Data analyserades via korrelationsberäkningar och multipla regressionsanalyser. Låg läsförmåga predicerade låg livstillfredsställelse. Lågt arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga predicerade hög livstillfredsställelse. Det finns en möjlighet att vissa salutogena faktorer som ökar äldres livstillfredsställelse samexisterar med brister i uppmärksamhet och arbetsminne. / Attention deficiencies, issues with working memory and, reading disabilities have been shown to be associated with life satisfaction. Research on older adults with attention deficiencies is limited. Specifically, research on how the perceived life satisfaction of older adults correlates with their attention, working memory and reading abilities, is sparse. The attention ability, working memory, reading ability and life satisfaction of 34 older adults (M = 71,5 years old) from the Kronoberg Region was measured. This data was analyzed via correlation and multiple regression analysis. Lower reading performance predicted more cases of self reported, low life satisfaction. Whilst low attention and working memory performance predicted higher, self reported, life satisfaction. There is a possibility that attention and working memory deficiencies, in older adults, can provide certain salutogenic benefits. Strong reading abilities seem to be associated with high levels of life satisfaction in older adults.

Studier visar att många sjuksköterskestudenter upplever sig oförberedda inför ansvaret och stressen som sjuksköterskeyrket innebär och därmed överväger att lämna yrket inom fem år. Redan under studietiden är det många sjuksköterskestudenter som upplever stress- och utmattningssymtom, vilket påverkar det psykiska välbefinnandet samt engagemang och ambition till att leverera en säker och kvalitativ vård i kommande yrkesliv. Stresshantering innebär att individen hanterar en situation på ett adaptivt sätt och inte påverkas psykiskt av den. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka effekter en KBT (Kognitiv beteendeterapi)- baserad stresshanteringsintervention i storgrupp har på sjuksköterskestudenters resiliens, användning av copingstrategier samt livstillfredsställelse. Studien undersöker även om individens resiliens kan prediceras av livstillfredsställelse och coping. Urvalet bestod av 28 sjuksköterskestudenter på termin 2 vid Karlstad universitet. Deltagarna besvarade frågeformulär för CD-Risc som mäter individens upplevda resiliens, Brief COPE som mäter individens användning av copingstrategier samt SWLS som mäter individens livstillfredsställelse. Frågeformulären besvarades innan stresshanteringsinterventionen startade, 10 veckor senare då interventionen var slut samt tre månader senare vid ett uppföljningsmöte. Studien är ett experiment med inomgruppsdesign för att mäta både kort- och långsiktiga effekter med stresshanteringsinterventionen. Med ANOVA för beroende mätningar visades att deltagarnas resiliens, problemfokuserade coping samt livstillfredsställelse ökade under interventionen, medan den dysfunktionella minskade. Vid uppföljningen var den problemfokuserade copingen, dysfunktionella copingen och livstillfredsställelsen stabil, medan resiliensen hade minskat. Den emotionsfokuserade copingen var oförändrad under både interventionen och fram till uppföljningen. Resiliens ses som individens förmåga att anpassa sig till och övervinna motgångar och att inte påverkas psykiskt. En multipel regression med resiliens som beroende variabel och livstillfredsställelse och copingstrategi som prediktorer beräknades. Regressionen visade att livstillfredsställelsen är en prediktor för resiliensen, medan copingen inte visades vara prediktorer för deltagarens resiliens. Studiens resultat visar att en KBT-baserad stresshanteringsintervention i grupp har effekt på sjuksköterskestudenters stresshanteringsförmåga. / Studies show that many nursing students feel unprepared for the responsibility and stress that the nursing profession implies and thus consider leaving the profession within five years. During the study period, there are many nursing students experiencing stress and fatigue symptoms, affecting mental well-being as well as commitment and ambition to deliver safe and qualitative care in the forthcoming professional life. Stress management means that the individual manages a situation in an adaptive manner and is not psychologically affected by it. The aim of the present study is to investigate the effects of a CBT (Cognitive Behavioral Therapy) - based stress management intervention in group on the resilience of nursing students, the use of coping strategies and the satisfaction of life. The study also investigates whether the resilience can be predicted by life satisfaction and coping. The selection consisted of 28 nursing students at Term 2 at Karlstad University. Participants responded questionnaires for CD-Risc, which measure the individual's experienced resilience, Brief COPE, which measures the individual's use of coping strategies and SWLS that measure the individual's life satisfaction. The questionnaires were responded before the stress management intervention started, 10 weeks later when the intervention was over and three months later at a follow-up meeting. The study is an experiment and within-group design to measure both short and long term effects with the stress management intervention. ANOVA for dependent measurements showed that participants' resilience, problem-focused coping and life satisfaction increased during intervention while dysfunctional decreased. In the follow-up, problem-focused coping, dysfunctional coping and life satisfaction were stable, while resilience had diminished. The emotion-focused coping was unchanged during both the intervention and the follow-up. Resilience is seen as the individual's ability to adapt to and overcome adversities and not to be psychologically affected. Multiple regression with resilience as dependent variable and life satisfaction and coping strategy as predictors were calculated. The regression showed that life satisfaction is a predictor of resilience, while coping was not shown to be predictors for the participant's resilience. The study's results show that a KBT-based stress management intervention in a group has an impact on nursing students' stress management ability.

I studien deltog 235 personer, 231 av dessa deltog i jämförelsen mellan könen. Syftet var att undersöka om Fear of Missing Out [FoMO] spelar roll i hur nöjd man är med livet (Satisfaction with Life Scale) [SWLS] både i gruppen som helhet samt uppdelat mellan kön. Utöver detta ämnade studien undersöka om det fanns något samband mellan FoMO och ålder, både i gruppen som helhet och uppdelat mellan kön. Vidare var syftet också att se om det fanns några könsskillnader när det kommer till FoMO samt SWLS. Studien kunde visa på ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO för gruppen män. För gruppen kvinnor fanns det inget samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. För gruppen som helhet fanns det också ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. Man bör dock uppmärksamma att det är gruppen män som gör att det blir ett negativt samband mellan FoMO och SWLS vad gäller gruppen som helhet. Studien har också kunnat visa på att det finns ett negativt samband mellan FoMO och ålder både i gruppen som helhet samt för kvinnor och män. Ju äldre deltagarna var, desto lägre självskattad FoMO. Slutligen kunde studien inte visa på några könsskillnader i självskattad FoMO, inte heller i SWLS. / In this study a total of 235 people participated, whereof 231 of these participated in comparisons between genders. The purpose of this study was to see if Fear of Missing Out [FoMO] plays a role in how satisfied you are with your life (Satisfaction with Life Scale) [SWLS], amongst all participants but also compared between gender. In addition, this study wanted to see if there were any connection between FoMO and age among all participants as well as between genders. Furthermore, the study wanted to see if there were any differences in FoMO and SWLS between genders. The results showed that there was a significant negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for men. But there was no correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for women. Though there were a negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for all participants, this indicates that the significant correlation in the whole group was indeed caused by the male participants since there were no significant correlations for women. This study could also show a significant negative correlation between FoMO and age for all participants as well as for men and women separately. Older participants reported lower FoMO. Finally, this study did not find any differences in gender when it comes to self-reported FoMO, nor self-reported SWLS.

En kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökts via en digital frågeenkät i syfte att se omdet fanns en korrelation mellan antal spelade timmar och självuppskattad livstillfredsställelsebland gamers och esportare.Livstillfredsställelse beskrivs enligt Kobau et al. (2010) som “Ett dynamiskt och relativttillstånd där man maximerar sin fysiska, mentala och sociala funktion i samband med stödjandemiljöer för att leva ett fullständigt, tillfredsställande och produktivt liv”. Denna definition går isamma linje som World Health Organization WHO (2012) definition av livskvalité. Till grundför studien ligger den exponentiella tillväxten inom spelbranschen med sina 3,22 miljarderdeltagare, där man kan anse att forskningen för dess potentiella negativa och positiva effekter ärobalanserade och fokuserade på olika områden och avgörande faktorer.I studien deltog 51 respondenter varav 49 med kompletta enkätsvar. Den insamlade datananalyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och analysverktyget Spearmansrankkorrelationskoefficient.Studiens resultat visade på att det inte finns en signifikant korrelation mellan antalspelade timmar och självuppskattad livstillfredsställelse bland gamers och esportare. Resultatetgår alltså inte i hand med stora delar av tidigare forskning. Framtida forskning bör därför iakttapotentiella bakomliggande faktorer till gamers och esportares livstillfredsställelse, så som detsociala umgänget via Discord och Teamspeak där större delar av gamers och esportarekommunicerar och socialiserar sig i samband med spelandet. / A quantitative cross-sectional study investigated via a digital questionnaire in order to see whether there was a correlation between number of hours played and self-rated life satisfaction among gamers and esports players. Life satisfaction is described according to Kobau et al. (2010) as “A dynamic and relative condition in which one maximizes one's physical, mental and social functioning in connection with supporting environments to live a full, fulfilling and productive life”. This definition goes into the same line as the World Health Organization WHO (2012) definition of quality of life. Basis for the study, the exponential growth lies within the gaming industry with its 3.22 billion participants, where one can consider the research for its potential negative and positive effects unbalanced and focused on different areas and decisive factors. 51 respondents took part in the study, of which 49 provided complete survey responses. The collected data was analyzed using the statistical program SPSS and the analysis tool Spearmans rank correlation coefficient.The results of the study showed that there is no significant correlation between numbers hours played and self-rated life satisfaction among gamers and esports players. The result thus does not go hand in hand with large parts of previous research. Future research should therefore take note potential underlying factors to gamers' and esporters' life satisfaction, such as that social interaction via Discord and Teamspeak where larger parts of gamers and esports playerscommunicates and socializes in connection with playing.

Life satisfaction among students is a complex phenomenon linked to avariety of factors. This study aimed to examine the relationshipbetween perfectionism, self-compassion, perceived stress, and lifesatisfaction. The aim was also to examine how well the threevariables perfectionism, self-compassion, and perceived stress predictlife satisfaction. The sample consisted of 154 students (Mage = 24.84,SDage = 5.09). Quantitative data was collected through an onlinesurvey where respondents were asked to answer statements andquestions linked to the scales: Clinical Perfectionism Questionnaire,Self-Compassion Scale Short Form, Perceived Stress Scale, andSatisfaction With Life Scale. The results showed that there is astatistically significant relationship between perfectionism,self-compassion, perceived stress, and life satisfaction. The resultsalso showed that self-compassion and perceived stress are statisticallysignificant predictors of life satisfaction. Perfectionism, on the otherhand, is not a statistically significant predictor. Future researchshould use longitudinal studies as a complement, examine morevariables that may be related to life satisfaction, and conductmoderation and mediation analyses. / Livstillfredsställelse bland studenter är ett komplext fenomen kopplattill en mängd olika faktorer. Den här studien syftade till att undersökasambandet mellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka hur väl de trevariablerna perfektionism, självmedkänsla och upplevd stresspredicerar livstillfredsställelse. Urvalet bestod av 154 studenter (Målder= 24.84, SDålder = 5.09). Kvantitativ data samlades in genom enonline-enkät där respondenterna fick besvara delfrågor kopplat tillskalorna: Clinical Perfectionism Questionnaire, Self-CompassionScale Short Form, Perceived Stress Scale och Satisfaction With LifeScale. Resultaten visade att det finns ett statistiskt signifikant sambandmellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Resultaten visade även att självmedkänsla ochupplevd stress är statistiskt signifikanta prediktorer förlivstillfredsställelse. Perfektionism är däremot inte en statistisktsignifikant prediktor. Framtida forskning bör komplettera medlongitudinella studier, undersöka fler variabler som kan tänkas vararelaterade till livstillfredsställelse och genomföra moderations- ochmediationsanalyser.

<p>Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.</p><p>Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.</p> / <p>The aim of this study was that, with focus on experiences of participation and life satisfaction, work situation and consumtion of non institutional care, compare two groups that had participated versus not participated in a stroke program for Strokescreening. A questionnaire was sent retrospective to a consequetive group of people. The results were analyzed with Chi2-test, Mann Whitney-test, T-test, linear regression analyzes and multiple logistic analyze. No significant differences could be shown between the groups even though some tendences were noted. The group who participated in the Strokescreening program experienced less participation in personal care than the group who did not participate. The strokepatients that participated in this study experienced a significant lower level of life satisfaction than a reference group of a normal population of Swedes. There was a prominent difference between the groups about occupation before the stroke. In time of this study there where some higher percentes in the group who participated in the Strokescreening program that had returned to work. Several of the participants in the group that had not participated in the Strokescreening program had a regulary contact with the non institutional care. The results of the present study arouse some questions about the benefit with the Strokescreening program related to the expences. The method of a questionnairy study had some weekness, both in a relatively high level of reduction of participants and a question about the relevace of the questions asked. Therefore, it would be of great interest to make an interview study of this population. It would also be of great interest to examin if there are any differences in the frequency of how many of the participants who gets another stroke in respective group. The purpose of that would be to see if the Strokescreening program has any secondary preventive effect.</p>

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna. Användbarheten av detta resultat kan bidra till ökad förståelse för ungdomars stresshantering och hur denna relaterar till tidigare tillämpad kunskap generad utifrån vuxna populationer.

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades. Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt. / The aim of this study was that, with focus on experiences of participation and life satisfaction, work situation and consumtion of non institutional care, compare two groups that had participated versus not participated in a stroke program for Strokescreening. A questionnaire was sent retrospective to a consequetive group of people. The results were analyzed with Chi2-test, Mann Whitney-test, T-test, linear regression analyzes and multiple logistic analyze. No significant differences could be shown between the groups even though some tendences were noted. The group who participated in the Strokescreening program experienced less participation in personal care than the group who did not participate. The strokepatients that participated in this study experienced a significant lower level of life satisfaction than a reference group of a normal population of Swedes. There was a prominent difference between the groups about occupation before the stroke. In time of this study there where some higher percentes in the group who participated in the Strokescreening program that had returned to work. Several of the participants in the group that had not participated in the Strokescreening program had a regulary contact with the non institutional care. The results of the present study arouse some questions about the benefit with the Strokescreening program related to the expences. The method of a questionnairy study had some weekness, both in a relatively high level of reduction of participants and a question about the relevace of the questions asked. Therefore, it would be of great interest to make an interview study of this population. It would also be of great interest to examin if there are any differences in the frequency of how many of the participants who gets another stroke in respective group. The purpose of that would be to see if the Strokescreening program has any secondary preventive effect.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.