I studien deltog 235 personer, 231 av dessa deltog i jämförelsen mellan könen. Syftet var att undersöka om Fear of Missing Out [FoMO] spelar roll i hur nöjd man är med livet (Satisfaction with Life Scale) [SWLS] både i gruppen som helhet samt uppdelat mellan kön. Utöver detta ämnade studien undersöka om det fanns något samband mellan FoMO och ålder, både i gruppen som helhet och uppdelat mellan kön. Vidare var syftet också att se om det fanns några könsskillnader när det kommer till FoMO samt SWLS. Studien kunde visa på ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO för gruppen män. För gruppen kvinnor fanns det inget samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. För gruppen som helhet fanns det också ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. Man bör dock uppmärksamma att det är gruppen män som gör att det blir ett negativt samband mellan FoMO och SWLS vad gäller gruppen som helhet. Studien har också kunnat visa på att det finns ett negativt samband mellan FoMO och ålder både i gruppen som helhet samt för kvinnor och män. Ju äldre deltagarna var, desto lägre självskattad FoMO. Slutligen kunde studien inte visa på några könsskillnader i självskattad FoMO, inte heller i SWLS. / In this study a total of 235 people participated, whereof 231 of these participated in comparisons between genders. The purpose of this study was to see if Fear of Missing Out [FoMO] plays a role in how satisfied you are with your life (Satisfaction with Life Scale) [SWLS], amongst all participants but also compared between gender. In addition, this study wanted to see if there were any connection between FoMO and age among all participants as well as between genders. Furthermore, the study wanted to see if there were any differences in FoMO and SWLS between genders. The results showed that there was a significant negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for men. But there was no correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for women. Though there were a negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for all participants, this indicates that the significant correlation in the whole group was indeed caused by the male participants since there were no significant correlations for women. This study could also show a significant negative correlation between FoMO and age for all participants as well as for men and women separately. Older participants reported lower FoMO. Finally, this study did not find any differences in gender when it comes to self-reported FoMO, nor self-reported SWLS.

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Most previous research on online social networks (OSNs) has focused on the adoption and continuation of OSN as it is a newer form of social media the usage of which has increased over time. However, very little research has explored the discontinuation of users from OSN usage. Using disengagement theory, this study examines the roles of fear of missing out and addiction along with other factors such as victimization, well-being, privacy concerns, alternative attractiveness, and social influence in the disengagement process from OSN usage. The proposed conceptual model is evaluated using survey design. A preliminary investigation consisting of expert panel review, pretest, and pilot test is conducted to ensure measurement validity. A primary investigation consisting of reliability and validity testing, model fit test (i.e. goodness of fit), common method bias test, and t-test is conducted to ensure validity of structural model. The data are analyzed to recommend the findings. The study found that intention to disengage from OSN leads to actual disengagement, thus, bridging the gap between intention and actual behavior. Attractive alternatives to existing OSN, privacy concerns, and negative psychosocial wellbeing were found to positively influence intention to disengage from a specific OSN. Perceived enjoyment and social influence were found to negatively affect intention disengage from OSN. The findings also indicated that the influence of alternative attractiveness on intention to disengage from an OSN will be moderated by the fear of missing out, such that the influence will be weaker. Similarly, the influence of negative psychosocial well-being on intention to disengage from an OSN will be moderated by the fear of missing out, such that the influence will be weaker. These findings contribute to the information systems and OSN research literature by introducing several theories to expand the concepts of fear of missing out and addiction in studying disengagement process from OSN usage. Besides, there are several implications of this research on practice such as understanding the impact of dark sides of OSNs in a user’s disengagement process from OSN usage.

This thesis forms, in the first instance, a critical examination of labor in relation to the notion of self-realization following Hegelian and Marxian philosophy and their theories of action. In the second instance, it is a preliminary study of the concept of fomo (fear of missing out), which will be explored in more detail in the PhD based on the MA. In the first section, a critique of Andreas Reckwitz's and Hartmut Rosa's notions of self-realization is used to present the common view and contemporary engagements with said notion as relevant but insufficient. Both authors act as a proxy for a deficiency that turns out to be an all too great distance from metaphysical and historical-materialist positions and considerations regarding such notion as that of self-realization. Thus, in the main part, not only an attempt is made, by means of a renaissance of Hegelian and Marxian reflections on the concept of self-realization, to plausibilize and remedy this deficiency; moreover, by virtue of a detailed exegesis of their theories of action and examination of their categories, it is pointed out, above all, that Hegelian and Marxian philosophy intends the complete abolition of self-preservation (d. i. alienated and natural labor) and elevation into self-realization, even if both thinkers use the...

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

I föreliggande litteraturöversikt behandlas bakomliggande fenomen till oreflekterat samt problematiskt smartphonebruk hos elever. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka bakomliggande fenomen ur ett fenomenologiskt perspektiv och att synliggöra potentialen för ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Forskningsfrågorna är: Vilka fenomen kan vara bakomliggande då eleven uppvisar svårighet till att lägga ifrån sig smartphonen under lektionstid? samt Hur skulle ett fenomenologiskt förhållningssätt kunna användas i bildundervisning?. Resultatet av litteraturöversikten redogör för de tre fenomenen fear of missing out, nomophobia och online identitet och hur dessa kopplas till den komplexa användningen av smartphones med effekter vilka kan påverka individens fysiska och mental hälsa. Vidare presenterar studien förslag till hur dessa fenomen kan hanteras inom en skolkontext samt förslag till inkludering av ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Förslaget till fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning är utvecklat från de metoder som använts i de undersökningar som granskats och bygger på en semistrukturerad uppgift där livsvärlden undersöks med hjälp av metaforer.

No description available.

I dagens digitala medielandskap har konsumenter större tillgänglighet till konsumtion av mode, på både gott och ont. Relationen mellan känslor och konsumtion av mode är i en ständig rörelse, där känslorna förändras genom processen. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad förståelse för de känslor som uppkommer innan, under och efter konsumtion av mode online. Genom denna studie kommer vi också bidra med en ökad förståelse för hur konsumtion påverkar samt påverkas av det emotionella måendet och den roll som marknadsföring har i relation till känslo aspekten. Studiens resultat lyfts fram med hjälp av Eva Illouz sociologiska syn på känslor i relation till konsumtion samt teorierna The peanut butter theory, Shopping as a sacrifice samt FOMO. Studien visar på att känslor påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online. Känslorna påverkas av faktorer som ekonomi, självkänsla, sociala förväntningar och normer. Studien visar att känslor spelar en central roll i konsumtion av mode online. Denna studie bidrar med ökad förståelse av hur känslor både påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online.

This thesis aims to investigate the effectiveness and significance of cookie notifications for users from a consent perspective. Specifically, the study seeks to answer the following research questions: 1) What types of cookie notifications can be identified on websites? 2) What factors influence the perception, experience, and final decision of tech-savvy users when it comes to cookie notifications? The implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) in 2018 has required websites to inform users about the collection, processing, and use of personal data, as well as request their consent. One way to achieve this is through cookie notifications. However, the impact and factors influencing users' interaction with cookie notifications are still unclear. Therefore, this qualitative study analyzes a sample of cookie notifications through user interviews and think-aloud testing to explore factors affecting users' perceptions and decisions regarding consent. The results of our study indicate that consent fatigue is the most decisive factor in a user's choice of cookies. The large number of daily requests that users must face leads to users not caring about making privacy choices. Although fear of missing out and nudging also affect a user, it is cookie notifications with extensive text that induce consent fatigue. Our conclusion is that if cookie notifications are still to exist, they should be even more private by default and that options like "accept all" should require more active choices by the user and not the other way around. The results will help enhance the transparency and user-friendliness of cookie notifications while balancing privacy protection and user experience.

FOMO, förkortning för ”Fear of missing out” är ett fenomen som idag används av företag i marknadsföringssyfte eftersom FOMO är en känsla som kan öka chanserna att en konsument köper deras produkter eller tjänster. Företagen vill alltså skapa en rädsla att gå miste om deras produkt eller tjänst. Uppsatsen syfte är att undersöka hur användningen av kommersiell FOMO i marknadsföring av spel kan påverka spelande med pengar hos individer. Spelande med pengar är ett aktuellt och ständigt problem i vårt samhälle eftersom det resulterar i spelmissbruk och skulder hos individer i stor utsträckning. Kommersiell FOMO och dess effekt på just spelande med pengar är därför ett viktigt bidrag till forskningen, speciellt eftersom ingen annan studie på FOMO-marknadsföring och dess påverkan till spel med pengar finns.  För att ta reda på hur det påverkar individers spelande så används ett scenario av FOMO-marknadsföring till spel från verkligheten. Alla i urvalet i studien har varit med om scenariot och genom en intervjustudie så tas tankar, känslor och reaktioner från de som varit med om scenariot upp. Dessa tankar, känslor och reaktioner transkriberades och sedan analyserades i studien för att ge underlag för slutsatser på ämnet.  Det resulterade i underlag för att ta flera slutsatser om FOMO-marknadsföring till spel och dess påverkan på individers spelande. De viktigaste slutsatserna som tas är att FOMO-marknadsföring till spel kan leda till att vissa individer endast kommer spela spelet som marknadsförs på grund av att de känner FOMO till spelet samt att individer som börjar spela kan känna att det är känslomässigt för jobbigt att gå ur spelet. Viktigt att påpeka är att slutsatserna som tas inte visar på det vanligaste resultatet. Ordet kan används för att beskriva slutsatserna som tas eftersom slutsatserna visar mer av hur FOMO-marknadsföringen funkar när den har större effekt på individen.