Projektet som presenteras i denna studie undersöker hur man kan förändra konsumenters känslor och uppfattningar av ett varumärke genom ljudförändringar i reklamfilm. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer arbetades två reklamfilmer fram som är inspirerade av varumärket Yes. Reklamfilmerna är visuellt likadana, medan ljudspåret förändras genom studiens process, vilket är den avgörande faktorn till att känslan och uppfattningen till att varje version skiljer sig åt. Den ena versionen skapades med vad vi ansåg var ett mer sorgligt och nedstämt ljudspår, och den andra med ett mer gladare och mer positivt ljudspår. Vi upptäckte dock under intervjuerna att varje persons tolkning av båda reklamfilmerna skiljde sig åt, vilket kan bero på personliga åsikter och erfarenheter som gör att intervjupersonerna konnoterar filmerna olika. Studien syftar dock inte till att kunna generalisera, det vill säga att påstå att ett visst ljud skulle tolkas på samma sätt av alla respondenter, det skulle då krävas ett annat upplägg och en kvantitativ undersökning för att göra det möjligt. Den här studien syftade till att ta reda på hur en ljudförändring kan tolkas, samt att presentera den process som lett fram till de olika reklamfilmsversionerna, som i sin tur visar upp de skilda tolkningarna som kan uppstå utifrån ljudet i reklamfilmerna. Med hjälp av varumärkesteorier, marknadssemiotik, samt tidigare forskning kring både ljud i reklamfilmer samt enskilt ljud, analyseras vad som sades under intervjuerna för att sedan tydliggöra och föra argument till varför reklamfilmerna tolkades på vissa sätt. Då studien utförts under en begränsad tidsram hann endast tre fokusgruppsintervjuer med, där varje fokusgrupp inkluderade tre personer. Därav presenteras även förslag på hur studien kan byggas vidare. / The project presented in this study investigates how one can change consumers emotions and perception regarding commercials and the brand they belong to. With the help of focus group interviews two commercial films inspired by the brand Yes were brought forth. The two films are visually the exact same, the sound is what separates them and is the determining factor to why the emotion and perception every version provides is different. One version was made with what we viewed as sad and downhearted sound and music, the other supposedly happier and more up. We realized during the interviews that every person's interpretation of the two commercial films is very different, which could be based on their personal opinions and experiences which makes the interviewed people connote the films differently. The study doesn't aim to generalize, and to claim that one certain sound would be interpreted the same way by everyone we interviewed was not our goal, it would take a different arrangement and a quantitative study to make that possible. This study aimed to figure out how a change in sound could be interpreted, as well as presenting the process that led to the finalized commercial films, which shows the different interpretations that can be made entirely based on the sound in the commercials. With the help of brand theories, marketing semiotics as well as different research regarding both sound in commercial films and sound individually, we analyzed what was said during the interviews to clarify and present reasons to why the commercial was interpreted in specific ways. As the study was done with a limited timeframe we only managed three focus group interviews with three people per group, as such, we also present suggestions to how the study can be further built upon in future research.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content. It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it’s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects. The purpose of this bachelor’s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression. The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene’s emotional moods as the music follows the scene’s rhythm, the image’s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values. Other important researchers in the field and their theoretical frameworks are included in the theory chapter. As in whole, aspects of musical communication and sound emotionalisation are seen by the previous research as a form of expression, where visual communication in the film is considered as important as the aural and musical for the narrative storytelling, and where the musical aspect with the interaction of the cinematic visual expression highlights the characters emotions and moods. The results of the empirical work is presented in about twenty pages qualitative content analysis together with its analytical perspectives that focus on the close reading of the narrative, visual and musical elements and their abstract narratives (emotional moods) in the media text’s seven selected film–song sequences. In performing of the analysis and interpretation of the media text content, the regard was taken to these before mentioned elements to answer the research questions and emphasize the purpose of the study as relevant as possible. The conclusion is based on the empirical work analysis and results, and the scholars previous theoretical assumptions in connection with my observations. Keywords:  musical  film  les miserables  soundtrack  emotions  moods narrative audio           visual expression  communication musicology / En film kan locka fram alla slags känslor och stämningar hos publiken genom sin audiovisuella kommunikation och filmiska uttryck, där musiken har en betydande roll i både förståelsen och tolkningen av filmmediet.        Det är intressant att utforska den musikaliska gestaltningen och den känslomässiga aspekten i film utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv samt visuell kommunikationsperspektiv därför att det är ett ämne som hör till den kommunikationsvetenskapliga disciplinen eftersom film är en medietext, som fungerar både som ett kommunikativt och ett audiovisuellt medium med uttrycksmässiga aspekter. Syftet med den här uppsatsen är att är att öka och fördjupa förståelsen för musikens funktion och gestaltning i sammanhang med dess förstärkande känsla i visuell gestaltning i film. Mer konkret är syftet att utforska det musikaliska värdet i den uttrycksmässiga aspekten i medietexten i form av musikalfilmen Les Misérables (2012), som har transmedialiserats från roman med samma namn, berörande ljud, musik och sång i relation till filmens visuella uttryck. Dem frågeställningar som utgör kärnan för uppsatsens ämne är: ”hur används musik för att förstärka det filmiska visuella uttrycket?” samt ”hur kan musiken gestalta det narrativa och belysa den känslomässiga aspekten i film?”  Det teoretiska ramverket baseras på några av framstående forskares antaganden så som Michel Chion (1994), och Claudia Gorbman (1987) som delar likadana teoretiska uppfattningar och anser att filmmusiken verkar kraftfullt genom att den uttrycker sitt deltagande i en scens känslostämning eftersom musiken följer scenens rytm, bildernas flöde och bidrar med emotionella och musikaliska koder för känslor och uttryck. Enligt Chion verkar ljud och bild i samspel för att tillsammans berätta en historia där ljud berikar bilden med uttrycksfulla och informativa värden. Även andra viktiga forskare inom området och deras teoretiska ramverk tas upp i teori-kapitlet. I sin helhet ses aspekter av musikalisk kommunikation och ljudets emotionalisering av den tidigare forskningen som en form av uttryck, där den visuella kommunikationen i film anses lika viktig som den ljudmässiga och musikaliska för det narrativa historieberättandet och där den musikaliska aspekten i samspel med det filmiska visuella uttrycket belyser rollkaraktärers känslo- och sinnesstämningar. Resultatet av det empiriska arbetet presenterar cirka tjugo sidors kvalitativ innehållsanalys tillsammans med dess textanalytiska perspektiv som fokuserar på närläsningen av dem narrativa, visuella och musikaliska elementen samt dem abstrakta narrativerna (känslomässiga sinnesstämningar) i medietextens sju utvalda film-sångsekvenser. I utförandet av analysen och tolkningen av medietextens innehåll, togs hänsyn till dessa omnämnda element för att kunna besvara frågeställningarna och understryka syftet så relevant som möjligt. Slutsatsen baseras på det empiriska arbetets dataanalys och närläsning samt resultat och forskarnas tidigare teoretiska antaganden i koppling till mina observationer. Nyckelord:  musikalfilm  les miserables  filmmusik  ljudspår  känslor  stämningar  narrativ  audio visuell  uttryck  kommunikation  musikologi