Projektet handlar om att utveckla mallar för olika lösningar av ljusberäkningar med valda armaturer för ett klassrum i Fässbergsskolan i Mölndal. Projektet utgår från olika befintliga armaturer som består av infällda samt pendlade armaturer. Detta har genomförts med hjälp av lämpliga arbetsverktyg och beräkningar och är utfört på ett modernt och branschkunnigt sätt. Dataprogrammet DIALux har använts för att placera ut belysningsarmaturer och göra samtliga ljusberäkningar för klassrummet. För att utföra en kontroll av ljusberäkningar enligt Svensk standard har man fått justera beräkningsresultaten från DIALux för att minska på produktåtgången och samtidigt uppnå de ställda kraven. Projektet har även utgått från ljus & rum riktlinjer och referenser som är ett dokument med ställda krav och allmänna riktlinjer för hur en belysningsprojektering skall utföras. Mallarna har till grunden bestått av ljusberäkningsmallar över klassrummet framtaget ur dataprogrammet DIALux. Varje utvecklad mall består av en specifik ljusberäkningsmall och CAD-ritning med motsvarande armaturspecifikation, materialkostnader och lönsamhetskalkyl. Resultatet av projektet över de olika lösningarna har innefattat olika armaturer som bland annat bestått av infällda och pendlade armaturer. Resultatet av arbetet visade att infälld i LED-belysning var det bästa alternativet vad gäller energiförbrukning, kostnad och lönsamhet. Totala kostnaden för denna lösning uppkom till 35 000 kr med en återbetalningstid på 3.4 år.

Syftet med denna studie var att granska hur olika typer av teckensnitts läsbarhet på trycksaker påverkas av i vilken typ av ljuskälla de avkodas. Detta har undersökts genom att utföra en kvantitativ studie bestående av en förstudie följt av ett experiment. I experimentet undersöktes testpersonernas läsförmåga av olika typer av teckensnitt i olika typer av ljuskällor. Studien har berört teorier inom ämnena Ljuslära och ljuskällor, Ögats funktion och ljusuppfattning, Text och typografi samt Läsbarhet och lättläslighet. Studiens avgränsningar bestod av att de tre vanligaste teckensnittsklasserna seriff, sanseriff och script har undersökts i de vanligaste ljuskällorna i Sverige representerade av raka lysrör, LED-lampa och stearinljus. Förstudien bestod av att identifiera vilka ljuskällor och teckensnitt som skulle användas i studien tillsammans med att ta fram läsmaterial som användes under experimentet. Testdeltagarna bestod av personer i åldrarna 20–30 år som studerade på Linköpings Universitet. Experimentet bestod av att 24 testpersoner fick läsa texter i de olika teckensnitten och ljuskällorna som identifierades i förstudien. Data insamlad från experimentet analyserades genom att använda statistisk analys, med hjälp av verktyget ANOVA med ett kompletterande post-hoc-test, för att fastställa ett resultat. Resultatet av studien visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet mellan läsmaterialets meningslängder, där de korta läsmeningarna lästes signifikant snabbare än mellanlånga och långa läsmeningar och mellan lästes snabbare än långa läsmeningar. En signifikant interaktion mellan teckensnittsklass och ljuskälla kunde också identifieras för teckensnittsklassen sanseriff. Interaktionen visade att sanseriff lästes snabbare i LED-lampa än i de andra ljuskällorna. Genom en enkät uttryckte även testpersonerna att de upplevde skillnader i läsning mellan de olika teckensnitten, ljuskällorna och kombinationerna mellan dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie presenterade att ljuskällor i sig inte hade en signifikant påverkan på texts läsbarhet, men teckensnitt hade en tydlig påverkan på en texts läsbarhet. Studien visade även att kombinationen av teckensnitt och ljuskälla har en påverkan på testpersonernas läshastighet. Testpersonerna uttryckte att de upplevde att läsbarheten påverkades av ljuskällorna och teckensnitten mer än vad experimentets resultat visade. Det talar för att kombinationen av ljuskällor och teckensnitt har en större påverkan på läsarnas sensoriska uppfattning av textens lättläslighet än textens faktiska läsbarhet. För vidare studier rekommenderas det att undersöka hur stor effekt ögats synförmåga har på avkodandet av teckensnitt i olika typer av ljuskällor genom att öka antalet testpersoner och ta in närsynthet, långsynthet och ålderssynthet som faktorer. Större kontroll av ljuskällorna och användandet av ljusmätarutrustning rekommenderas också för tydligare granskning av ljuskällorna.

Institutionen för fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet tillverkar och testar solceller och för att säkerställa deras funktion. I dagsläget används en halogenlampa vid testningarna som har gått ur produktion. För att hitta en lämplig ersättare är syftet med detta projekt att söka efter och undersöka ljuskällor som uppfyller givna specifikationer från uppdragsgivaren. Ljuskällans ljusspektrum bör sträcka sig mellan våglängderna 350-1200 nm, ha ett homogent ljusflöde, samt ha en irradians på 1000 W/m2. På grund av en rådande pandemi kan funna ljuskällor inte testas och det utgås därför enbart från leverantörernas ljusspektrum. De flesta lamporna som hittats är av typen LED, vilka har ett smalt spektrum och är därför inte tillräckliga för att uppfylla kravet på specifikationen gällande våglängderna. En växtlampa har även hittats och som enligt leverantören har ett fullt spektrum. För att säkerställa detta behövs vidare mätningar, vilka inte kunde utföras under projektets gång. En annan lampa som också verkar vara en lämplig ersättare är solsimulatorn från G2V, som har ett kontinuerligt spektrum på intervallet 400-1100 nm. Lampan har en livslängd på cirka 50,000 h och en irradians på 1120 W/m2. Beroende på lampans specifikationer kan den kosta mellan 8,000-21,000 USD, vilket är dyrare än önskat. Denna lampa uppfyller därför samtliga krav, bortsett från priset som anses vara högt.

Underlaget till rapporten är att KF fastigheter arbetar aktivt med att minska energiförbrukningen i sina livsmedelsbutiker. För att underlätta beslutstagande och utvärdera olika nyinvesteringar har vi utformat en lathund för energibesparande åtgärder. Lathunden levereras som Excelfiler med förprogrammerade formler. Rapporten inriktar sig på kyl- och frysdiskar samt belysning eftersom dessa står för merparten (76 %) av den totala elförbrukningen i en livsmedelsbutik. Nyckelord: Energibesparing, Livsmedelsbutik, belysning, ljuskällor, Kyldisk, frysdisk, kylsystem, köldmedier, LCC, pay off, KF-fastigheter, kylsystem, köldmedier, lathund, beräkningsmall.

Uppsatsen behandlar belysningsarmaturer inom LED-segmentet. Uppsatsen behandlar isynnerhet varför ljuskällan i LED-belysningsarmaturer oftast konstrueras så att ljuskällorna inteär utbytbara.Metoder som har använts i förstudien har varit; informationssökning, kvalitativa intervjuer,teknisk LED-modulsinventering samt konstruktionsundersökningar. Metoder som använts iproduktutvecklingsfasen har varit; tekniska informationsstudier, Idéinventering genom visuellidégenerering, imageboards och skissprocess (att tänka med en penna).Syftet med projektet har varit att utveckla en LED-armatur med utbytbar ljuskälla. Projektetsresultat blev en LED-golvarmatur med utbytbar ljuskälla. Ljuskällan som används i armaturenär enligt den unga branschfrivilliga standarden för LED-moduler, Zhaga. / The essay deals with luminaries in the LED segment. The essay deals in particular with why thelight sources in LED lighting fixtures usually is designed so that the light sources are notreplaceble.Methods used in this work has been; information searching, qualitative interviews, technicalLED module inventory and construction surveys. Methods used in the product developmentphase have been; technical information studies, Idea inventory by visual idea generation, imageboards and sketching process (thinking with a pen).The aim of the project was to develop an LED fixture with a replaceable light source. The resultof the project became an LED floor fixture with replaceable light source. The light source usedin the luminarie is of the young voluntary industry standard for LED modules, Zhaga.