Idén till uppsatsen uppstod efter att ha läst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom ämnet logistiskt förändringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ämnesområdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fånga logistikförändringarnas komplexa natur. Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt från befintlig forskning inom området för logistiskt förändringsarbete och supply chain management, utvärdera och analysera logistiskt förändringsarbete i två företag. Utifrån befintliga teorier sammanställde vi en övergripande syntes med syfte att visa vår tolkning av hur logistiskt förändringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansågs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förändringsarbetet. Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hänsyn till flera dimensioner i förändringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent. Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ”Make” och ”Return” så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande. För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa. Ett annat förslag är att införa en ny nivå 3 process i SCOR som heter Inspection (sM3.5) som ska stå för den roll som slutbesiktningen har på en byggnation av detta slaget. Samtidigt som ovanstående förslag framkommer så finns det även vissa delar i SCOR som inte alls hör hemma i byggbranschen och därför bör tas bort helt. En av de saker som arbetet avhandlar är mätetal och nyttan i att använda mätetal. I samband med att förändringar av SCOR-modellen har presenterats har även ett urval av viktiga mätetal som finns representerade i SCOR tagits fram. Till dessa har sedan ytterligare några mätetal skapats som är unika för byggbranschen. Ett sätt för Peab att kunna utveckla sig och dra nytta av examensarbetet är att införa de förbättringsförslag som ges i form av att använda sig av de mätetal som är listade i examensarbetet, att faktiskt utnyttja de leveranstidplaner och ankomstregistreringsblanketter som tagits fram av Peab tidigare. Att följa upp och korrigera ritningar tidigare och se till att liknande handlingar finns på plats när byggnationen börjar. Att använda sig av standardiseringar för att underlätta tillgång och förbättra prissituationen och att slutligen även utvärdera de underentreprenörer och installatörer som de nyttjar sig av under en byggnation.

Det är vanligt att Svenska företag har leveranssäkerhetskrav på sina underleverantörer. Det är normalt att företag får problem att leverera varorna i tid till sina kunder ibland, vilket kan medföra stor ekonomisk förlust för företaget. Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Mälardalens Högskola som utförts på uppdrag av International Aluminium Casting AB i Eskilstuna.Syftet med denna rapport är att se över IAC:s fabrik i Eskilstuna ute på Vilsta, för att kartlägga deras tillverkningsprocess och identifiera problemområden i tillverkningen som kan ha direkta effekter på leveranssäkerheten.För att uppnå syftet med arbetet utfördes först en litteraturstudie inom området effektiv produktion, följt av en empirisk studie som utfördes i fabriken på företaget. Detta ger arbetet en hög betryggande anknytning om hur verkligheten ser ut och ger innehållet en bekräftelse emot teorin inom området. En noggrann nulägesbeskrivning utfördes för att få en konkret bild över hur tillverkningsprocessen gick till och för att kunna se vart i processen det finns problem, vilket skulle kunna påverka företagets förmåga att leverera sina varor i tid till kunden. Arbetet resulterar till sist i tre koncept som är förslag på hur företaget skulle kunna öka sin leveranssäkerhet och få en effektivare tillverkningsprocess.En problemidentifiering genomfördes för att se över vart företaget skulle kunna tänkas rikta sina framtida utvecklingsmöjligheter för effektivisera sin tillverkning för att få en starkare leveranssäkerhet. Problemidentifieringen utfördes i flera steg, där företaget ensamma först fick identifiera sin syn på vilka problem dem hade, följt av författarnas uppfattningar baserade på intervjuer och empiriska studier. Till sist intervjuades externa konsulter, varav en fick göra studiebesök på företaget för att få en professionell validering av företaget och stötta upp föregående uttalande. Detta resulterade i många uppfattningar och synvinklar på saker som företaget kan utveckla och växa av.Rapporten avslutas med en diskussion om resultatet och vilka studier som inte hanns med och förslag på områden av framtida utveckling av detta arbete.

In the year of 2011, the new CEO of AB Volvo announced a major reorganization. This reorganization was a contributing factor to the start-up of this thesis. Volvo Group Logistics Services (VGLS) is Volvo Group’s global logistics partner, which designs, manages and optimizes all of the group's incoming and outgoing logistics flows. With the reorganization, VGLS started a project regarding responsibilities around railway flows. Within the project a demand to collect logistics requirements occurred. The aim of the thesis was to collect these logistics requirements and analyze the train's ability to meet them. The logistic requirements that was identified as joint within AB Volvo was for example logistics solutions in line with core values, high delivery precision, high delivery reliability and high information availability. The identification of logistic requirements was based on qualitative and quantitative methods. Interviews with survey elements are examples of methods that were used. The results are divided into two parts, possibilities with railway transports and joint logistics requirements within AB Volvo. Based on the results, an analysis has been made of the railway’s abilities to meet the set requirements. With the current infrastructure, we believe it is difficult for railway transports to compete with trucking. Trains can deliver a high delivery precision to a good lead time, where the right conditions exist. Our impression is that only unit/block trains currently can be compared with road transports. The disadvantage with unit or block trains is that they are volume demanding. The railway’s ability to be efficient from a total logistics cost perspective is individual for all flows and depends on factors within the flow. The individual efficiency derives from the nature of the goods, transport distances, infrastructural arrangements, volumes and cargo value. Thus, you can’t say that rail transport is generally more profitable than road transport. / 2011 var året då AB Volvos nye VD Olof Persson presenterade en omfattande omorganisation. Denna förändring var en bidragande faktor till uppstarten av detta examensarbete. Volvo Group Logistics Services (VGLS) är Volvokoncernens globala logistikpartner, vilka designar, hanterar och optimerar alla koncernens in- och utgående transporter. I och med omorganisationen har VGLS startat ett projekt gällande ansvarsfördelning kring tåg som logistiklösning. Som en del i detta arbete skapades ett behov av en analys kring logistikkrav och tågets möjligheter att leva upp till dem. De logistikkrav som identifierats som gemensamma inom AB Volvo är bland annat logistiklösningar i linje med kärnvärden, hög leveransprecision, hög leveranssäkerhet och hög informationstillgänglighet. Identifieringen utgår från kvalitativa och kvantitativa metoder. I realiteten innebär det att intervjuer med enkätinslag är de metoder som har används. Resultatet är sammanställt och uppdelat i två delar, järnvägstransporters förutsättningar och AB Volvos gemensamma logistikkrav. Utifrån resultatet har en analys gjorts med utgångspunkt i hur väl tågets möjligheter kan leva upp till de satta kraven. Med nuvarande infrastruktur anser vi att det är svårt för tågtransporter att konkurrera med lastbilstransporter. Tåg kan dock leverera en hög leveransprecision till en bra ledtid där rätt förutsättningar finns. Vår bild är att det för närvarande endast är hel- och blocktågslösningar som kan mäta sig med vägtransporter. Nackdelen med sådana lösningar är att flödena är volymkrävande. Tågets möjlighet att vara effektivt ur ett totalt logistikkostnadsperspektiv är individuellt och beror på flödet. Den individuella effektiviteten härstammar från godsets natur, transportavstånd, infrastrukturellt upplägg, volymer och godsets värde. Således går det inte att fastslå att tågtransporter generellt är mer lönsamma än vägtransporter.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer på senare tid och en av de vanligaste tjänsterna som 3PL-företag erbjuder är transporter. Transporter är en avgörande del av många företags logistikkedja. Det ställs olika krav på transportbolagen beroende på vad syftet är med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjänsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del från transporter av andra produkter då maskiner är otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.Vår problemformulering för vår studie är: Hur viktiga är olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter på den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgång av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan på val av transportbolag. Dessa parametrar delade vi in i olika parametergrupper. Parametergrupperna och parametrarna bildade en undersökningsmodell som vi använde för att undersökte vilka parametrar som var viktiga vid valet av transportbolag. Detta gjordes hos vårt fallföretag för att se hur teorin förhöll sig till den rådande verkligheten hos ett företag som transporterade maskiner på den svenska marknaden.Studien har gjorts med en fallstudie hos företaget Pon Equipment. Vi har genom semistrukturerade intervjuer undersökt vad olika personer och företagsfunktioner anser om och har för krav på företagets transporter. Vi har skapat en förståelse för varför de har dessa krav, hur viktiga de är samt på vilket sätt det skulle gå ut över företaget om de inte uppfylldes.Vi fann i vår studie att vissa parametrar var av större vikt och andra av mindre vid val av transportbolag för transporter av maskiner på den Svenska marknaden.De parametrar som var av större vikt var; Kontaktpersonen och dennes egenskaper, låg integration med transportbolaget, flexibilitet i ledtid, leveranspålitlighet, kompetens, leveransflexibilitet och behov av vissa tjänster.De parametrar som vi fann hade mindre vikt var; leveransprecision, alla tjänster hos ett företag, miljövänliga transporter, tidigare relation med transportbolaget, om de ska använda sig av ett eller flera transportbolag samt pris.

This report is the result of a master thesis work which has been carried out at Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT). The aim of the study has been to examine the possibilities of improving the internal material handling at SIT by making the flow of materials more efficient. SIT develops, manufacture and sell steam and gas turbines to industrial customers all over the world. The site in Finspång consists of a number of workshops which are geographical spread across a fairly large area. This creates a need for material movements and transports that does not add any value to the final products being made. To examine the possibilities of making the material handling at SIT more efficient, a description of the present situation and a mapping of the internal material flows have been made. With the mapping as a starting point, a proposal for how to improve the material flow is presented and analyzed regarding both quantitative and qualitative aspects. The proposal, which is overarching and describes general effects rather than details, suggests that SIT relocate the core engine assembly department from the area called “Centrum” to the area called “Norrmalm” and locate the incoming goods area as close as possible to the place of the consumption of the material. The analysis of the mapping shows that there is 180 kilometers of internal transports at SIT every week. In this distance, transport between different departments and different working stations in the same building, are not included. The need for transports exists mainly because of the fact that SIT has its incoming goods area located at Norrmalm, approximately 2.2 kilometers away from its warehouse building and by implementing the proposal given in this work, the weekly transport distance will decrease by 60 percent. Apart from the decrease in distance, the change will also make it possible to simplify the goods receiving process.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete har utförts åt Holmen Paper som är ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts på pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjälpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna där pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna där de pappersrullar som kräver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över från rullmaskin eller rullar som tagits upp från lagret och ska användas för att komplettera en order. Ett bättre flöde av kommunikation och information mellan de två maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna både slutkunden och Hallsta Pappersbruk. Fokus i denna studie ligger främst på att finna lösningar som bidrar till att: Personal i rullmaskin bättre ska kunna förutse om deras defekta rullar går att justera och användas till ursprungsorden Skapa beslutsunderlag så att de defekta rullarna ska kunna hanteras och prioriteras om ledig kapacitet finns i omrullningsmaskin Hallsta Pappersbruk är en processindustri och präglas till stor del avhögautomatiseringsgrad i verksamheten. De använder sig av kontinuerlig tillverkning och det innebär att de löpande tillverkar samma produktslag. Genom kartläggning av dagens arbetssätt har vi kunnat identifiera brister i delar av flödet. Med grund i tankar och synpunkter från den operativa personalen, produktionsplanerarna och övriga berörda parter har vi utarbetat förslag som skapar potential till ett effektivare flöde av rullar. Föreslagna lösningar till den bristfälliga hanteringen består dels av nya funktioner i ett internt IT-stöd. Dessa medför en standardisering av både arbetssätt och informationsutbyte, vilket rekommenderas enligt flertalet av de författare som vi refererar till i den teoretiska referensramen. Genom att ta tillvara på teknisk kompetens från bland annat driftingenjörer och personal i omrullningsmaskinen rekommenderas att sammanställa en lista med de defekter som kan justeras och användas till ursprungsorder. Denna sammanställning ger personalen i rullmaskin information kring om deras rullar tekniskt går att justera i omrullningsmaskinen. Vi rekommenderar även Hallsta Pappersbruk att implementera en funktion som automatiskt avgör om ledig kapacitet finns för hantering av defekta rullar från rullmaskin. Detta baseras på en funktion som känner av prioriteringen på inplanerade order på omrullningsplan och kan då avgöra om det är möjligt att hantera den defekta rullen som kommer direkt från rullmaskinen. Genom ett införande av dessa funktioner skapas förutsättningar för att överproducerade rullar kan minska i andel vilket medför en ekonomisk besparing. Det är viktigt att vara medveten om att ett utökat IT-stöd inte kan lösa alla problem. Mycket arbete bör även fokuseras på personalens inställning, engagemang och kompetens. Därför råder vi Hallsta Pappersbruk att öka personalens förståelse för arbetet i intilliggande maskiner samt öka deras helhetssyn på verksamheten. Optimering av enskilda processer riskerar att missgynna den totala effektiviteten. Detta resonemang ligger till grund för att skapa en effektiv logistik och bör ha en central roll inom all verksamhet. / This thesis has been conducted at Holmen Paper, which is a company within the Holmen AB group. The study was carried out at the paper mill in Hallstavik (Hallsta) and aims to develop work processes and tools for communication. This thesis focuses on improving the work processes in the machines where paper is rolled to specific customer orders (rolling machine) and the machines where paper rolls are rewound (rewinding machine). The rewinding machine handles rolls that have a defect, rolls that are left over from the production or rolls from the warehouse that will be used to complete an order. An increased flow of information and improved communication between the machines would lead to improvements in work processes that would benefit both the customer  and Hallsta Paper mill. The focus in this study is primarily on finding solutions that contributes to: The employees at the rolling machine to better predict if their rolls with a defect can be adjusted and used in the original order Create a decision basis whereby an adjustment of rolls with a defect can be prioritized if there is spare capacity in the rewinding machine Hallsta Paper mill is a process industry and is characterized by having a high degree of automation. They use continuous production which means that they currently manufacture standard products. By mapping existing working methods we could identify parts of the flow that needs to be improved. With basic ideas and opinions from the operational staff, production planners and other actors, we have developed some proposals for a more efficient flow. Proposed solutions to deficiencies in management consist of the new functions of an internal IT support. This would lead to a standardization of both operation mode and information exchange, which is recommended by the majority of authors that we have referred to in the theoretical framework. By taking advantage of technical competence from operational staff and staff in the rewinding machine we are able to recommend that a list be compiled with the defects that can be adjusted so that rolls can be used in the original order. This compilation would give staff at the rolling machine information as to whether their rolls can be adjusted in the rewinding machine. We also recommend Hallsta Paper mill to implement a feature that automatically determines if there is spare capacity for adjustments of rolls with a defect from the rolling machine. This is based on a function that knows the priority on orders at the rewinding machine, and by knowing that, it knows if the rewinding machine has spare time. By implementing these functions the amount of overproduced rolls will decrease and thereby lead to economical savings. It is important to be aware that increased IT support can not solve all problems. Focus has to be on the attitudes, commitment and expertise of the employees. We advise Hallsta Paper mill to increase staff understanding of work in adjacent machines and increase their comprehensive overview of the area. The overall efficiency can be reduced if the focus is on optimizing individual processes. This effect is the basis for creating efficient logistics and flow, and should have a central part within every organization.