Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Current mainstream theories of intimacy were derived from studies with primarily White, middle class participants living in developed countries. However, as social contexts shape people’s definitions, meanings and behaviours, it cannot be assumed that mainstream intimacy conceptualisations would apply to other populations. Studies of intimacy should be located in its social and historical context. Previous South African studies of Black and Coloured couples mainly emphasised HIV/Aids, interpartner violence and gender inequality, and neglected to investigate positive aspects of intimate lives of poorer communities. A lack of such context-specific data on how South African men and women construct and experience intimate relationships hinders appropriate and effective interventions. This study addressed this research gap by exploring intimacy experiences of long-term heterosexual adult Coloured couples living in a low-income semi-rural community. The objective of this qualitative study was to gain an understanding of how the participant couples expressed and experienced intimacy. The participants were 15 couples (i.e. 30 participants), between the ages of 23 and 66 years, who had been married or living together for a minimum period of two years. Qualitative semi-structured interviews were conducted to explore: (i) how couples understand intimacy, and (ii) how intimacy is expressed and experienced in committed adult heterosexual relationships. Theoretically, this study was informed by social constructionism and interviews were analysed using Braun and Clarke’s thematic analysis method. The following themes were identified: (i) closeness means being together, (ii) sex and intimacy (iii) closeness in talking (iv) expressions and experiences of intimacy/closeness through acts of care, (v) alcohol disrupts closeness (vi) family of origin and the constructions of intimacy; and (vii) community constructions and norms. Although much of the international literature suggests that mutual self-disclosure is the foundation for intimacy, self-disclosure did not feature prominently in the narratives of this study’s narratives. Closeness was expressed through sharing in practical and tangible ways. Gender was pertinent to these couples’ experiences and gender roles were fundamental to their intimacy perceptions and behaviours. Despite some contestations of hegemonic masculinity and femininity constructions, most of the participants did not demonstrate an active awareness or resistance regarding learned gender roles. They did not seem to consider these gender roles as problematic, limited or limiting, nor did they indicate alternative gender ideas. This was attributed partly to poverty and low education levels, which constrain people’s access to alternative gender perspectives. Religion and community influences also play an important role in their understanding of their role as partner. Although Christianity endorses traditional gender ideas, the participants themselves felt that their religious beliefs and practices facilitated intimate experiences, and prevented alcohol abuse and domestic violence. In conclusion, implications for policy and practice in terms of gender inequality and alcohol abuse are discussed, as are the limitations of the study. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Huidige hoofstroom teorieë van intimiteit is afgelei van studies met hoofsaaklik Wit, middelklas-deelnemers. Aangesien sosiale konteks mense se definisies, betekenis en gedrag met betrekking tot intimiteit vorm, kan dit egter nie aanvaar word dat die hoofstroom konseptualisering van intimiteit ook van toepassing sal wees op ander bevolkingsgroepe nie. Studies van intimiteit moet geleë wees in die sosiale en historiese konteks. 'n Gebrek aan sodanige konteks-spesifieke data oor hoe verskillende groepe Suid-Afrikaanse mans en vroue intieme verhoudings verstaan en beleef, kan toepaslike en effektiewe verhouding ingrypings belemmer. Verder het vorige Suid Afrikaanse studies oor Swart en Kleurling paartjies hoofsaaklik gefokus op HIV/VIGS, paartjie geweld en geslags ongelykhede en het nagelaat om positiewe aspekte van die intieme lewe van paartjies in arm gemeenskappe te ondersoek. Hierdie studiehet hierdie navorsing leemte aangespreek deur te verken hoe hoe langtermyn, heteroseksuele, volwasse paartjies in 'n lae-inkomste semi-landelike gemeenskap intimiteit verstaan, beleef en uitdruk. Die deelnemers was 15 paartjies (d.w.s 30 deelnemers), tussen die ouderdomme van 23 en 66 jaar, wat getroud was of saamgewoon het vir 'n tydperk van ten minste twee jaar. Kwalitatiewe semi-gestruktureerde onderhoude is gevoer om die volgende te verken: (i) hoe paartjies intimiteit verstaan, en (ii) hoe intimiteit betoon en ervaar word in toegewyde volwasse heteroseksuele verhoudings. Die studie is teoreties geskoei op sosiale konstruktiwisme en onderhoude is ontleed met behulp Braun en Clarke se tematiese analise metode. Die volgende temas is geïdentifiseer uit die onderhoude: (i) nabyheid beteken om saam te wees, (ii) seks en intimiteit, (iii) nabyheid deur gesels (iv) uitdrukkings en ervarings van intimiteit deur dade van sorg, (v) alkohol ontwrig saamwees, (vi) die invloed van die familie van oorsprong op die konstruksie van intimiteit, (vii) gemeenskap konstruksies en norme. Alhoewel die internasionale literatuur aandui dat wedersydse selfonthulling die grondslag vir intimiteit vorm, het self-onthulling nie prominent in die deelnemers se vertellings voorgekom nie. Nabyheid is eerder beleef en betoon deur praktiese en tasbare dade en gebare. Geslagsrolle was fundamenteel in paartjies se belewing en uitvoering van intimiteit. Ten spyte daarvan dat sommige individuele deelnemers hegemoniese geslagsrolle bevraagteken het, het die meerderheid deelnemers nie ‘n aktiewe bewustheid of weerstand getoon rakende geleerde geslagsrolle nie. Hulle het skynbaar nie hierdie geslagsrolle as problematies, of beperkend gesien nie. Hulle het ook nie aangedui dat hulle alternatiewe geslagsrol idees het nie. Dit word gedeeltelik toegeskryf aan armoede en lae vlakke van onderrig wat mense se toegang tot alternatiewe geslagsrolle en perspektiewe beperk Godsdiens en gemeenskap invloede speel ook 'n belangrike rol in hul begrip van hul rol as lewensmaat. Alhoewel Christenskap tradisionele geslag idees onderskryf, het die deelnemers gevoel dat hulle godsdienstige oortuigings en praktyke intieme ervarings fasiliteer, asook die misbruik van alkohol en huishoudelike geweld verhoed. Dit impliseer dat godsdiens bydra by tot die skepping en instandhouding van manlikheid en vroulikheid idees in hierdie gemeenskap. Ten slotte, is implikasies vir beleid en praktyk in terme van geslagsongelykheid en alkoholmisbruik bespreek, asook die beperkinge van die studie.

Frågeställning: Vilken påverkan har e-CRM, som ett stöd till relationsmarknadsföringen, på de långvariga kundrelationerna för SMF inom B2B i tjänstesektorn? Syfte: Syftet med rapporten är att beskriva och analysera vilken påverkan e-CRM har på långvariga kundrelationer. Rapporten kommer fokusera på små och medelstora företag (SMF) inom tjänstesektorn med B2B-relationer och genomförs som en fallstudie av Effect Reklambyrå AB. Företagets befintliga relationsmarknadsföring studeras tillsammans med e-CRM och långvariga kundrelationer för att se hur e-CRM påverkar dessa relationer. Rapporten syftar slutligen till att ge praktiska implikationer till Effect Reklambyrå AB som de kan använda sig av i framtiden vid skapandet av långvariga kundrelationer. Metod: Rapporten har haft en induktiv ansats med ett beskrivande syfte. Undersökningen har utförts med kvalitativa metoder. Datainsamlingen utfördes genom personliga intervjuer och intervjuer via telefon till det empiriska resultatet. För att analysera empirisk data har en kvalitativ dataanalys utförts. Resultat: Resultatet visar på att e-CRM har en positiv påverkan på de långvariga relationerna då de kan stärka de komponenter som ligger till grund för dessa. Det personliga mötet har fortfarande en väsentlig del i relationerna och därför fungerar de digitala kanalerna bra som komplement till dessa. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Teoretiskt har denna rapport bidragit till att fylla det gap vilket identifierats i teorin. Praktiskt har rapporten bidragit till rekommendationer för B2B-företag i tjänstesektorn. / Research question: What impact does e-CRM have, as a support to the relationship marketing, on long-term customer relationship for B2B in the service sector? Purpose: The purpose of this report is to describe and analyse what impact electronic customer relationship management (e-CRM) have on long-term customer relationships. The report will focus on small and medium enterprises (SMEs) within the service sector with business-to-business (B2B) relations and is made as a case study of Effect Advertising Agency AB. The agency’s relationship marketing is studied together with e-CRM and long-term customer relationships in order to understand what impact e-CRM have on these relationships. The final purpose is to give practical implications to the company that they can use to build long-term customer relationships in the future. Method: To meet the purpose of the paper a qualitative study was undertaken with an inductive approach. Data for the report have been collected through interviews. The empirical data has been analysed through a qualitative data-analysis. Results: The results show that e-CRM has a positive impact on the long-term relationships. This is because they can strengthen the components that form the basis for these relationships. The personal meeting is still an essential element in relationships and the digital channels work as a complement to these. Theoretical and practical contributions: Theoretically, this report helped to fill the gap that was identified in the theory. Practically, the report has contributed to recommendations for B2B companies in the services sector.

Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution. / Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.

Bakgrund: Vikten av mer bundna business-to-business-relationer från leverantörsidan är vida erkänd. Det är dock inte självklart att kunden i en B2B-relation strävar efter samma mål som leverantören i detta anseende. Kunden påverkas av faktorer i mer bundna och mer obundna relationer och måste förhålla sig till dessa samtidigt som de navigerar i sina leverantörsrelationer för att försöka åtnjuta fördelarna med både lång- och kortsiktighet. Syfte: Att förstå hur B2B-kunder hanterar och navigerar i B2B-relationer för att åtnjuta fördelar med både mer bundna och mer obundna B2B-relationer. Metod: Studien har använt en kvalitativ ansats och en deduktiv metod där en teoribas lagts fram. Sedan har tre ostrukturerade intervjuer genomförts med personer som på företag ansvarar för, hanterar eller beslutar om företagets leverantörsrelationer. Slutsats: Studien visar bland annat att: (1) Kunder kan erhålla mer frihet genom att vara mer bundna med sina leverantörer. (2) Kunder har flera relationer med samma leverantör där det inte är möjligt att uppnå bundna och obundna fördelar med enbart en relation till leverantören. (3) Kunder inte eftersträvar fullständig organisatorisk bundenhet eller obundenhet utan att istället åtnjuta fördelarna med att positionera sig däremellan. Kunder önskar ramarna av en mer bunden relation och samtidigt vara i stånd att inom dessa ramar röra sig mer fritt, likt en mer obunden relation; en slags gyllene medelväg.

This study identifies, tests and modifies factors for effective corporate online communication using a marketing public relations (MPR) perspective. An MPR perspective entails an integrated cross-disciplinary approach with a strong product and/or service focus. The need for the study is underscored by the fact that there is undoubtedly a lack of a theoretical framework in which to practise corporate online communication in the context of selling the organisation's products or services. In order to test the identified factors for effective corporate online communication, namely credibility, trust and long-term relationships, this study uses Q methodology as a research method and applies Q sorting as a means of data collection. Participants are asked to sort statements about corporate online communication in their preferred order of importance on a large board in the presence of the researcher. This is known as the Q sorting process. The identified factors are tested among 20 communicators and 20 receivers of corporate online communication. The participants' sortings of statements are compared by means of Q factor analysis and then analysed. The results of the study indicate that only one factor is perceived as an absolute significant factor for effective corporate online communication and that two of the factors necessitate modification. Consequently, based on the results, four factors are identified for effective corporate online communication, using an MPR perspective. These four factors are derived from the perspectives of both the communicators and receivers of corporate online communication and are included in a proposed theoretical framework of corporate online communication using an MPR perspective. / Communication / D. Litt et Phil.

This study identifies, tests and modifies factors for effective corporate online communication using a marketing public relations (MPR) perspective. An MPR perspective entails an integrated cross-disciplinary approach with a strong product and/or service focus. The need for the study is underscored by the fact that there is undoubtedly a lack of a theoretical framework in which to practise corporate online communication in the context of selling the organisation's products or services. In order to test the identified factors for effective corporate online communication, namely credibility, trust and long-term relationships, this study uses Q methodology as a research method and applies Q sorting as a means of data collection. Participants are asked to sort statements about corporate online communication in their preferred order of importance on a large board in the presence of the researcher. This is known as the Q sorting process. The identified factors are tested among 20 communicators and 20 receivers of corporate online communication. The participants' sortings of statements are compared by means of Q factor analysis and then analysed. The results of the study indicate that only one factor is perceived as an absolute significant factor for effective corporate online communication and that two of the factors necessitate modification. Consequently, based on the results, four factors are identified for effective corporate online communication, using an MPR perspective. These four factors are derived from the perspectives of both the communicators and receivers of corporate online communication and are included in a proposed theoretical framework of corporate online communication using an MPR perspective. / Communication / D. Litt et Phil.