Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.

A través de la transcripción, edición y estudio exhaustivo de los cuestionarios de visita pastoral de Tortosa de 1314, de Gerona de 1329, del sínodo de Tarragona de 1372, de Valencia de 1383-1388, de Tortosa de 1409, de Jaume Marquilles (Barcelona) de 1413-1414, del "llibre de la cadena" (Barcelona) de 1425 y de Zaragoza de 1435, se pone de manifiesto la existencia de unas mismas directrices reformadoras de la iglesia y de la religión católica en todas las diócesis de la provincia eclesiàstica Tarraconense y de los antiguos reinos de la Corona de Aragón desde la celebración del IV Concilio de Letrán (1215) hasta el inicio del Concilio de Trento (1545). La reforma se concreta en los siguientes puntos de forma paralela en todas las diócesis de la Tarraconense, aunque podemos distinguir dos períodos claramente diferenciados: a) Desde el concilio de Lérida de 1229 hasta la vigilia del Cisma de Occidente: el esfuerzo reformador se centró en la moralidad del clero y su misión pastoral, y en la moralidad personal y social de los laicos, las visitas se asemejan a procesos eclesiásticos; b) Desde los inicios del Cisma de Occidente hasta la vigilia del concilio de Trento: el esfuerzo reformador se centró en los aspectos jurídicos y económicos de los beneficios, en la formación teológica sacramental de los curados y, muy especialmente, en la visitatio rerum, con la finalidad de implantar una política de la decoración que dirigía y promovía el incipiente culto eucarístico propio de las devociones populares del momento que, en muchos aspectos, se avanzó a la reforma del Concilio de Trento. No obstante, entre estos dos períodos y el que se inicia con el concilio de Trento, hay más continuidades que rupturas. / Through transcription, edition and exhaustive study of pastoral visits questionnaires of Tortosa in 1314, of Girona in 1329, of the synod of Tarragona in 1372, of Valencia from 1383 until 1388, of Tortosa in 1409, of Jaume Marquilles (Barcelona) from 1413 until 1414, of the "Llibre de la cadena" (Barcelona) in 1425 and of Zaragoza in 1435, the existence of the same church reformation directions and of the Catholic religion in all the diocese of the ecclesiastical province of Tarragona and of the ancient Kingdoms of the Crown of Aragon from the celebration of the Ivth Council of Letran (1215) until the begining of the Council of Trento (1545) is stated. The reformation is produced in a parallel way in all the diocese of Tarragona, although we can single out two clearly distinctive periods: a) From the Lleida Council in 1229 until the vigil of the western schism: the reformation effort was centered in the morality of the clergy and their pastoral mission, and in the social and personal morality of the laymen, the visits are similar to ecclesiastical processes; b) From the initial times of the western schism until the vigil of the Trento Council: the reformation effort was centered in the legal and economic sides of the benefits, in the theological and sacramental education of the priests and especially in the "visitatio rerum" with the intention of stating a decoration policy that was ruling and was promoting the incipient eucharistic cult typical from the popular devotions of the times, and in many ways, it was put forward to the reform of the Trento Council. There is more continuity rather than breaking.